Åtgärder för bullerbekämpning

En skyddszon är ett område som lämnas mellan en bullerkälla, såsom en livligt trafikerad väg, och byggnader. Ju mer trafikerad vägen är, desto större skyddszon behövs för att möjliggöra tillräckligt med avstånd mellan bullerkällan och byggnaderna. Därför är en skyddszon inte alltid en möjlig lösning i stora centrum eftersom mark behövs för byggande. Om det inte är möjligt att lämna ett avstånd mellan bullerkällan och byggnaderna är bullerskydden och placeringen av byggnader i förhållande till vägen ett sätt att förhindra bullerspridningen.

Bullerskydd byggs för att förhindra att buller sprids från vägen till områden där människor tillbringar tid, såsom bostadshus, skolor och daghem. Det finns olika typer av bullerskydd. Ett bullerskydd kan till exempel vara en jordvall, vägg, vägsänkning, tunnel eller byggnad som inte används som bostad. Dessa kan också kombineras, till exempel kan en vägg byggas ovanpå en jordvall. En bullerbarriär är lägre än dessa och används främst i mycket trånga platser, såsom broar, och kan även fungera som skyddsräcke. Man kan med växter förhindra att buller reflekteras från hårda, jämna ytor. Växtligheten påverkar dock inte ljudets överföring i någon större utsträckning, men eftersom den täcker bullerkällan kan den minska upplevelsen av buller som en olägenhet.

För att ett bullerskydd ska fungera måste det planeras väl. Det måste vara korrekt placerat i förhållande till bullerkällan och det skyddade området, och dess höjd och material måste vara lämpliga. Nackdelar med bullerskydd är att de bara skyddar de lägsta våningarna och är dyra att bygga.

Bullerskyddet ska vara tillräckligt högt för att förhindra bullerspridningen. Ett tillräckligt högt skydd täcker bildäcken när de betraktas från område som ska skyddas mot buller. Skyddets material måste vara tillräckligt tätt för att förhindra att buller tränger igenom det. Ett välbyggt bullerskydd minskar bullret med cirka 15 dB, men om byggnaderna är belägna mycket nära vägen är bullerminskningen vanligen 5–10 dB.

Lågbullrande beläggningar betyder vägbeläggningar på vilka körningen orsakar mindre buller än körningen på normal asfalt. Nackdelen med lågbullrande beläggningar är att de inte tål slitage lika bra som vanlig asfalt och är dyrare att bygga än vanliga beläggningar. Därför lönar det sig att använda lågbullrande beläggningar endast på vägar med mindre än 12 000 fordon per dag och med en hastighetsbegränsning på högst 60 km/h.

Den lågbullrande beläggningen slits speciellt under dubbdäck, liksom andra beläggningar. Dessutom orsakar körningen med dubbdäck mer buller än med friktionsdäck. Dubbdäcken är också sämre för luftkvalitet eftersom de avlägsnar partiklar från vägytan, vilket ökar mängden gatudamm. Av dessa skäl skulle det vara klokt att gynna friktionsdäck med hänsyn till buller, luftkvalitet och vägens hållbarhet.

Däckbullret är den största källan till trafikbuller när man kör över 60 km/h. Därför skulle minskningen av trafikhastigheterna minska bullret särskilt på stora vägar. När fordonets hastighet sjunker från 80 km/h till 60 km/h, sjunker bullernivån med cirka 3,5 dB.

Ett av de viktigaste sätten att bekämpa buller i gamla hus är att förbättra ljudisoleringen för ytterhöljet. Detta innebär yttervägg, fönster och eventuella ventiler för ersättningsluft. Att förbättra ljudisoleringen av bostadshus är aktuellt, särskilt i samband med olika ombyggnader. Att till exempel byta fönster till mer isolerande kan öka byggnadens ljudisolering men endast om väggarnas isolering är i skick. Om ersättningsluften kommer till byggnaden genom ett borrat hål i väggen, kan bytet av ersättningsluftventiler till en modell som bättre bekämpar buller minska bullerexponeringen. Om bullerkällan är flygtrafiken måste även takets isolering beaktas. Till exempel kan yttertaket och dess fogar samt luftkonditioneringssystemens inlopps- och utloppsöppningar på taket släppa igenom buller i byggnaden.

Renoveringar som denna kräver dock noggrann planering för att säkerställa att en förbättrad ljudisolering inte försämrar ventilationens prestanda. Byggnadstillsynen kan ge mer detaljerade råd om bland annat tillståndsplikten vid fasadrenovering. Bytet av fönster och ventilationsfilter kräver däremot tillstånd från bostadsaktiebolaget. Det har sammanställts en guide för självständig bullerbekämpning som kan laddas ner nedan.