Vänlighet, gemenskap och miljö – att göra gott i skolan Kilonpuiston koulu och utmana högstadieskolan i Enare

”Elevkåren funderade över hur den mångkulturella och stora skolan med sammanlagt 800 elever i förskolan, på lågstadiet och på högstadiet samt i specialundervisningens smågrupper för elever med autismspektrumtillstånd skulle kunna svara på detta projekt där alla elever beaktas. ”

I justitieministeriets projekt Vapaa! – Fri! som främjar frivilligverksamhetens ställning har det framgått att befolkningens åldrande har medfört en omvälvning i medborgarverksamheten. Det visar sig i åldrandet av aktiva frivilliga. Många föreningar står inför en utmaning att hitta nya engagerade aktivmedlemmar i stället för de åldrande medlemmarna. I projektet är ett centralt perspektiv hur unga kan uppmuntras och engageras i att göra gott och påverka på samhällsnivån. För att lösa detta började projektet genomföra i samarbete med Ansvarsfullt Donerande rf en skolutmaning för att göra gott som är riktad till finländska hög- och lågstadieskolor. Syftet med utmaningen är att göra det möjligt för unga att med stöd från vuxna planera en skolutmaning som ser ut som unga själva. Samtidigt fick projektet ta reda på vilka saker som motiverar unga för att påverka sin egen näromgivning. Det söktes en pilotskola för att inleda skolutmaningen och förslaget om inledandet av samarbetet presenterades för skolan Kilonpuiston koulu i Esbo våren 2021. 

Elevkårens handledande lärare vid Kilonpuiston koulu Eeva Immo, Hannu Laaksonen, Susanna Ahvalo, Kaisa Auvinen och ordförandena för lågstadieskolans respektive högstadieskolans elevkår Stella Mikkonen och Neea Mäkitalo blev inspirerade. Projektet behandlades i elevkåren som blev intresserade direkt.  Idéen om att man inte talar om mobbning utan om att göra gott som en del av vardagen var avgörande. ”Andra människor betraktas på ett respektfullt och godkännande sätt.” Kilonpuiston koulu har en stark tradition för kamratmedling och lärarnas medlingsgrupp.

Projektet behandlades under hösten 2021 i samarbete mellan justitieministeriet och skolan. Eleverna kom på en video och skrev manuset till den och deltog i genomförandet av den i skolan "Vi bestämde att för omväxlings skull betrakta problem, såsom mobbning, ur perspektivet för förebyggande, vilket är fint eftersom anklagelser och avstämpling inte ofta leder till något önskat. Jag har redan för många sådana upplevelser”, sade en elev. Eleverna gav också ett förslag att videon bör översättas till samiska eftersom den är en av våra främmande språk. Detta ledde till ett samtal om hur betydelsefullt och viktigt det är att höra sitt eget modersmål i vardagen.  För översättning fick vi hjälp från Sametinget.

Tillsammans med eleverna funderade vi på svaret på frågan vad vi skulle kunna göra så att alla skulle ha det bra här? Eleverna kom på tre saker som är viktiga i skolan och som gör gott för alla. 

Det handlar om tre ord som på finska börjar på Y: Ystävällisyys (Vänlighet), Yhteisöllisyys (Gemenskap) och Ympäristö (Miljö). Om vi är vänliga mot varandra, skapas förtroende som hjälper att skapa gemenskap bland eleverna. Gemenskapen bidrar till att skolan som miljö är viktig för eleverna och då upplevs skolan som en plats som förblir tillgänglig för alla.

Högstadieeleverna gjorde en video där vi utmanar förutom några närskolors elever även i synnerhet de samiskspråkiga högstadieeleverna i Enare att delta. Eleverna upplevde det viktigt att utmaningsvideon finns förutom på finska även på samiska, svenska och engelska. Alla får vara med. På videon utmanar vi eleverna att göra gott i sin egen skola på sitt eget sätt och berätta om det även för oss.

I lågstadieskolan gjordes en bingo för goda gärningar. Eleverna samlade in idéer i en lista om goda gärningar. Sedan samlades in goda gärningar i en bingokupong med 3 x 3 rutor under en viss tid. De goda gärningarna bekräftades av gärningens objekt eller av en klasskamrat som hade sett den. Målet är att goda gärningar skulle bli en del av vardagen. Vi håller på att utveckla ärendet vidare och ta bingon som en del av skolarbetet: en regelbunden bingo, olika teman under olika månader och en årsklocka för olika teman. Detta kräver tydliga anvisningar och en möjlighet att göra som del av undervisningen.

”Vi har Kilonpuisto kipinöi-munkjackor för högstadiets elvekårs medlemmar och handledande lärare.”

Om projektet Kipinä har informerats och informeras i klassrum och på detta sätt når vi alla elever. Projektet Kipinä fortsätter i Kiloparken.

Vi inleder även samarbete med andra skolor i Esbo. Vi berättar i fortsättningen även erfarenheter från högstadieskolan Inarin koulu.

På webbplatsen Tekojentiistai.org kommer att samlas in skolmaningens material.(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

“Oahppiidsearvi smiehtai, mo máŋggakultuvrralaš ja stuorra 800 oahppi skuvla, mas gávdnojit sihke ovda-, vuolle-, ja badjeskuvla ja sierraoahpahusa autismaspektra smávvajoavkkut, sáhtašii searvat buori dahkama fidnui, mas buot oahppit váldojuvvojit vuhtii.”

Vuoigatvuođaministeriija Vapaa!- Fri! -fitnus, mii ovddida eaktodáhtolašdoaimma sajádaga, lea boahtán ovdan, ahte álbmoga agáiduvvan lea buktán nuppástusaid siviiladoaimmalašvuhtii. Agáiduvvan oidno aktiivvalaš eaktodáhtolaččaid agáiduvvamis. Máŋggaide servviide lea váttis gávdnat ođđa, čatnasan aktiivvaid vuorasmuvvan lahtuid sadjái. Fitnus bohciidiige gažaldat, mo movttiidahttit nuoraid dahkat buorre áššiid ja čatnasit servvodatlaš váikkuheapmái. Dán geahččanguovllu čielggadeapmin fidnu hásttii ovttas Vastuullinen Lahjoittaminen rs:in suopmelaš badje- ja vuolleskuvllaid dahkat buorre áššiid. Hástima ulbmilin lei fállat nuoraide vejolašvuođa plánet ollesolbmo vehkiin sin iežasetlágan skuvlahástima. Seammás fidnu beasai váldit čielgasa, makkár áššit motiverejit nuoraid váikkuhit iežaset lagašbirrasii. Skuvlahástimiid johtui bidjama várás ohccojuvvui pilohttaskuvla, ja evttohus ovttasbarggu álggaheamis ovdanbuktojuvvui Espoo Kilonpuisto skuvlii giđđat 2021.

Kilonpuisto skuvlla oahppiidsearvvi bagadalli oahpaheaddjit Eeva Immo, Hannu Laaksonen, Susanna Ahvalo, Kaisa Auvinen ja oahppiidservviid ságajođiheaddjit: vuolleskuvllas Stella Mikkonen ja badjeskuvllas Neea Mäkitalo movttáskeigga. Go fidnu gieđahallojuvvui oahppiidsearvvis, buohkat movttáskedje dalán. Jurdda das, ahte ii hállojuvvo givssideami birra, muhto buorre áššiid dahkamis oassin árgabeaivvi geasuhii. “Oaidnit nuppi olbmo árvvolažžan ja dohkálažžan.” Kilonpuisto skuvllas lea nana soabadeami ja oahpaheaddjiid soabadanjoavkodoaimma árbevierru.

Fidnu guorahallojuvvui miehtá čavčča 2021 ovttasbarggus vuoigatvuođaministeriijain ja skuvlla siste. Oahppit plánejedje video, čálle giehtačállosa ja oassálaste dan ollašuhttimii skuvllas “ Mearrideimmet lahkonit váttisvuođaid, dego givssideami, eastadeaddji geahččanguovllus, mii lea fiinnis, daningo sivahallamiin ja olbmuid steampalastimiin ii dábálaččat beasa doivojuvvon bohtosii. Mus leat dán birra juo menddo ollu vásáhusat.” muitalii soames oahppi. Oahppit evttohedje maiddái, ahte video jorgaluvvošii sámegillii, go dat lea okta min vieris gielain. Dán bokte beasaimet ságastallat árgabeaivvi mearkkašumis ja das, man mávssolaš lea beassat gullat iežas eatnigiela. Oaččuimet jorgalanveahki Sámedikkis.

Ovttas oahppiiguin smiehtaimet, maid mii sáhtášeimmet bargat dáppe skuvllas, vai buohkain livččii buorre orrut dáppe? Oahppit hutke golbma ášši, mat leat dehálaččat skuvllas ja leat buorrin buohkaide.

Golbma guovddáš ášši bohte ovdan: Ustitlašvuohta, Searvvušlašvuohta ja Biras. Jus mii láhttet ustitlaččat nuppi nuppi vuostá, hukse dat luohttámuša ja luohttámuš veahkeha hukset searvvušlašvuođa oahppiid gaskkas. Searvvušlašvuođa bokte skuvla šaddá dehálaš báikin oahppiide ja dalle skuvlabiras vejolaččat vásihuvvo báikin, mii bissu buorebut ortnegis.

Badjeskuvllalaččat ráhkadedje video, man bokte mii hástit mielde eará lagašskuvllaid oahppiid lassin maiddái Anára badjeskuvlla ja erenomážit dan sámegielat oahppiid. Oahppiid mielas lei dehálaš, ahte video lea suomagiela lassin maiddái sámegillii, ruoŧagillii ja eaŋgalasgillii. Váldot buohkaid mielde. Video bokte mii hástit oahppiid bargat buorre daguid iežas skuvllas, iežas vuogi mielde ja muitalit daid birra maiddái midjiide.

Vuolleskuvllas ollašuhttojuvvui buorre áššiid dahkama bingo. Oahppit čohkkejedje listtu jurdagiin, mo dahkat buorre áššiid. Dalle 3 x 3 ruvttohasa bingobáhpárii čoggojuvvojedje buorre dagut dihto áigge. Buorre dagut sihkkarastojuvvojedje sus, geasa dagut čuhce dahje skuvlaskibir lei oaidnán dagu. Ulbmilin lea, ahte buorre dagut šattašedje oassin árgabeaivvis. Mii leat ovdánahttimin ášši ja buktimin bingo oassin skuvlabarggu: jeavddalaš bingo speallan, iešguđet mánotbajiin iešguđet temát ja oažžut jahkediimmu sierra temáide.  Dát gáibida čielga rávvagiid ja vejolašvuođa bargat oahpahusa oassin.

“Mis lea Kilonpuisto kipinöi -busirat badjeskuvlla oahppiidsearvvi lahtuide ja bagadalli oahpaheaddjiide”

Kipinä-fitnu birra lea muitaluvvon ja muitaluvvo luohkkálanjain ja dán láhkái olahit buot oahppiid. Kipinä-fidnu joatkašuvvá Kilonpuistos..

Mii leat álggahišgoahtimin ovttasbarggu maiddái eará skuvllaiguin Espoos. Muitalit boahttevuođas maiddái Anára badjeskuvlla vásáhusaid birra.

Tekojentiistai.org -siidui čohkkejuvvojit ollašuvvan buorre dagut.(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)