Systematiskt stöd för närvaro i skolan

Text Tarja Västilä.

Frånvaron bland elever inom den grundläggande utbildningen ökade efter coronapandemin, men Esbo stad tog itu med problemet – skolnärvaro stöds systematiskt och utan att peka ut någon.

I skolan Tiistilän koulu finns en anslagstavla där eleverna inom Hymy-verksamheten (Hyvinvoiva ja myönteinen koulu) har satt upp elevernas svar om vad som är bäst med skolan. Eleverna samlas kring tavlan, de är ivriga att se svaren. Härliga lärare, den nya skolbyggnaden, trevliga kompisar, maten, inomhusrasterna... 

– Också små saker kan göra stor skillnad för elevernas trivsel och för stämningen i skolan. Skolan har ett tjugotal elever i årskurs 7–9 som deltar i Hymy-verksamheten och ordnar trevliga jippon och utmaningar. Hymy-verksamheten är som en öppen dörr till skolan, säger Mervi Salminen. Hon jobbar som lärare som sköter särskilda pedagogiska utvecklingsuppgifter och arbetar med engagemang i skolan, klasshandledning och hälsokunskap. 

Utvecklarlärarna i Esbo har olika uppgiftsbeskrivningar, men Mervis arbete handlar främst om att stödja skolnärvaro.

Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet samt kommunerna utarbetade tillsammans en riksomfattande modell för att stödja närvaro och ingripa i frånvaro. Modellen togs i bruk för cirka tre år sedan. I Esbo har modellen följts systematiskt. 

– Frånvaron ökade efter coronapandemin, men nu försöker vi aktivt ändra på riktningen. Trivseln i skolan påverkas av många belastande faktorer, såsom svårigheter med inlärning, kamratrelationer, tonåren och en känsla av att inte höra till gruppen, konstaterar Mervi. 

Enligt stadens statistik har antalet elever med hög frånvaro börjat minska. Under vårterminen 2025 var siffran 15,6 procent, medan den i våras var 13,7 procent. 

De ungas vardag har förändrats och det finns mycket annat än skolan som konkurrerar om deras uppmärksamhet. Mobiltelefonen spelar en stor roll i detta. Eleverna lägger sig för sent och har svårt att vakna i tid på morgonen. 

– Vår tidsera är starkt fokuserad på individen – det gör att det finns mindre plats för gemensam kvalitetstid. Dessutom kan ett barn eller en ung person uppleva att hen inte lyckas i skolan eller inte hittar vänner. Frånvaro är alltid ett symptom på något. Därför är det viktigt att stanna upp och bemöta eleven som hen är. Människan har ett grundläggande behov att bli bemött.

Barnen tillbringar ofta mer tid i skolan än någon annanstans – såsom hemma, på hobbyer och med kompisar. Föräldrarnas ansvar kan inte ignoreras, men också i skolan gör man allt för elevens bästa. 

– Man ska inte bara fokusera på problemet, utan försöka hitta lösningar. Modellen förpliktar till förebyggande arbete: elevernas närvaro ska stödjas på de sätt som verksamhetskulturen möjliggör, och frånvaro ska följas upp och åtgärdas systematiskt, säger Mervi. 

Våren 2026 tog Esbo stad i bruk funktionen Wilma Noti, som automatiskt följer upp elevernas frånvaro. Om en elev är frånvarande mer än tio procent av lektionerna under tre månaders tid får läraren, vårdnadshavaren och eleven en digital påminnelse i Wilma. 

– Om eleven till exempel har varit sjuk i en vecka kan det redan ha uppstått luckor i lärandet. Det handlar om att ta hand om eleverna, vi vill se till att allt är bra. Genom att följa elevernas frånvaro kan vi skapa ett skyddsnät. Vårdnadshavarna får information och barnet får en känsla av att skolan bryr sig. 

Utöver lovlig frånvaro kan barn eller unga till exempel säga att de har ont i magen om de inte vill gå till skolan. Det kan till exempel ha hänt något tråkigt med vännerna. 

– I sådana fall är det viktigt att särskilt ägna uppmärksamhet åt engagemanget i skolan. 

Ofta räcker det att vårdnadshavarna vet om att barnet har varit borta från skolan och orsakerna till frånvaron samt stöder barnets närvaro i skolan. 

– När jag möter unga som inte verkar trivas i skolan brukar jag börja med att prata om något helt annat än frånvaron, till exempel om deras fritidsintressen. Eleverna är samarbetsvilliga – de bli uppmärksammade. En positiv relation är utgångspunkten för diskussion. Den unga ska ses som en unik person, inte som ett problem. 

Om frånvaron fortsätter att öka konsulterar skolan den gemensamma elev- och studerandevården. Om det finns behov av ett multiprofessionellt möte kan följande personer delta: kurator, psykolog, hälsovårdare, speciallärare, studiehandledare, ämneslärare och klassföreståndare. I vissa fall kan också socialvården som verkar utanför skolan kopplas in som en mer omfattande stödåtgärd. 

Mervi tycker att det är viktigt att eleverna upplever att det finns trygga vuxna i skolan. Det finns ingen enskild faktor som avgör om en elev har engagemang i skolan, men vilken trygg vuxen som helst kan göra skillnad. Ibland kan det till exempel vara skolans städare som lägger märke till eleven och ger hen en stund av sin tid. 

– Det viktigaste är att barnet eller den unga kommer till skolan, man ska inte stanna hemma i onödan. Skolan ska vara en plats som det känns bra att komma till, där verksamhetskulturen är positiv och atmosfären trygg. Lärande och välbefinnande stöder varandra. 

Utvecklarlärarna sporrar, inspirerar och stöder utvecklingen av skolornas verksamhetskultur i enlighet med målen i läroplanen. Mervi brukar hålla anföranden om engagemang i skolan och om förebyggande av frånvaro bland annat i skolor och på föräldramöten.