Konst hör till i tunnlar, på metrostationer och på väggar

Denna text har ursprungligen publicerats i Esbotidningen 1/2023.

Läs övriga artiklar i Esbotidningen 1/2023

--

Den offentliga konstens betydelse för staden och dess invånare är mångskiftande och överraskande stor. Ett konstverk i en gångtunnel eller i en höghustrappa är viktiga sätt att stärka ett bostadsområdes attraktion, identitet och trygghet.

Aktiva medlemmar i Mattbysällskapet (Matinkylä-seura) började för två år sedan fundera på hur man kan få det egna bostadsområdet att bli trivsammare och behagligare för alla. Många gångtunnlar inom området var nedkladdade, vilket försvagade områdets atmosfär och ökade känslan av otrygghet.

”Vi gick runt och fotograferade de lortiga tunnlarna, som det fanns 15 av. Vi utarbetade ett initiativ för staden, där vi föreslog att de mörka tunnlarna med betongväggar skulle omarbetas till ljusa konstgallerier”, berättar Sirkka Ruikkala, vice ordförande för Mattbysällskapet.

Man kan tänka sig att konstverk lockar klottrare. Så är inte fallet i Axelsstigens gångtunnel som Mattbysällskapet illustrerade med stadens tillstånd för sju år sedan.  

”Det är den enda tunneln inom området som fortfarande är prydlig. Vi har märkt att objekt som är högklassigt målade förblir rena – klottrare uppskattar tydligt att man har strävat efter att göra något vackert”, funderar Ruikkala.

Nu ståtar offentliga konstverk i två gångtunnlar i Mattby: Kati Immonens Monument i Viljamsstigens gångtunnel och Laura Pehkonens Domino i Notuddens gångtunnel.  

”Vi har hört hur människor njuter av konst vid promenadleden och även stannar för att fundera på dess mening”, berättar Ruikkala.  

Två gångtunnlar med konst är bara början. Invånarföreningen har tillsammans med Esbo stad och Esbo moderna konstmuseum EMMA planerat att man varje år kommer med konst till en gångtunnel i Mattby.  

I Mattbys gångtunnelprojekt tog invånarföreningen initiativ och har deltagit aktivt under hela konstprojektet. Staden tog emot invånarnas initiativ och beslöt att sätta i gång projektet.  

Staden har även deltagit i planeringen och till exempel belysningen av gångtunnlarna samt i att göra grundläggande arbeten passande för konst. EMMA:s uppgift å sin sida har varit att kuratera projektet, dvs. välja konstnärer och stödja dem i sitt arbete.

”Det har varit härligt att staden har fungerat så invånarinriktat och lyssnat på oss. Detta projekt har fört samman stadens olika enheter, EMMA och invånare i Mattby”, tackar Ruikkala.

”Detta projekt har även bevisat för oss mattbybor att staden bryr sig om och vill göra något gott tillsammans för oss invånare!”

Mattbybornas aktivitet i projektet för offentlig konst saknar motstycke i Esbo, men staden bjuder även in andra esbobor till att utveckla sin hemstad allt mer.  

Inom resultatenheten för kultur organiseras under årets lopp flera olika invånarmöten och man samarbetar med bildkonstskolans elever, skolor och daghem. Med projektunderstöd som kulturnämnden har beviljat stöds invånarnas talrika egna projekt som främjar bostadsområdenas trivsel.

”Vi deltar i många invånarevenemang och invånarna kontaktar oss beundransvärt mycket. En speciell kraft är invånar- och stadsdelsföreningarna i Esbo, såsom Mattbysällskapet”; berättar Tiina Kasvi, kulturchef för Esbo stad.

Esbo växer och utvecklas snabbt. Det finns hela tiden allt fler esbobor, och för dem behövs nya livskraftiga bostadsområden. Med offentlig konst kan man skapa identitet även för nya områden för att de ska vara trivsamma, personliga och länkas samman med områdets historia.  

”En planerad och väl uttänkt stadsmiljö, dit även den offentliga konsten hör, skapar trygghet och intresse. Med hjälp av konst skapas en egen identitet för området och uppskattningen av den växer”, motiverar Esbo kulturdirektör Susanna Tommila.

KulturEsbo 2030 är ett tväradministrativt program, som stadsfullmäktige godkänt, vars syfte är att föra kultur och konst i stadens all verksamhet – förutom i stadsplanering även till exempel i undervisning och hälsovårdstjänster.  

”Stadskonst ingår starkt i Esbo stads strategi”, bekräftar Tommila.

Konst kan även stärka ett nytt bostadsområdes identitet genom att avspegla dess historia.  

”I närheten av Köklax järnvägsstation i Esbo är detaljplanen Glashyttan på gång, och konsten som planeras dit inspireras säkert även av Köklax glasfabrik”, tror intendent Henna Paunu från EMMA.

Även konstprogrammet för Kera har utarbetats i samband med detaljplanarbetet, och keramikfabrikens historia har påverkat konstdesignen.

”Alla konstnärer som har valts med i konstprogrammet har erfarenhet av att arbeta med keramik. Man håller på att planera en skulptur på gågatan i Kera och verk i gångtunnlar som alltid är viktiga ställen med tanke på trivseln”, skildrar Paunu.

EMMA ansvarar för expertarbetet i projekten för offentlig konst i Esbo på stadens begäran och samarbetar intensivt förutom med konstnärerna, även med stadsmiljösektorn som ansvarar för byggande och stadsplanering.

”Processerna är långa eftersom konsten planeras och görs i samma rytm med övrig stadsplanering och övrigt byggande. Planerarna och konstnärerna arbetar tillsammans vilket är mycket fint: när man planerar en stenläggning eller växterna i ett grönområde, funderar man samtidigt hur de kan stödja skulpturens tema”, förklarar Paunu.

Offentlig konst skulle även kunna vara en performans, men sådant har man ännu inte sett i Esbo. Traditionellt och nytt tänkande kombineras i den ambulerande bronsskulpturen Esbos Nelli.

”Förra sommaren fick man beundra Nelli i Gäddviks strand, och nu väntar den på sin nya plats i EMMA:s lokaler. I början av sommaren flyttas Nelli till ett nytt område som jag inte kan avslöja än”, tipsar Paunu.  

Kulturdirektör Susanna Tommila betonar konstens omfattande betydelse i att skapa identitet och som attraktionsfaktor. Konst är enligt henne inte bara en prydnad utan en väsentlig del av byggande.  

Offentlig konst kan till exempel vara en laserskärningsbild på golvet i ett daghem eller en illustrerad serie av akustikplattor på väggen i ett offentligt utrymme. Målarkonst kan medföras redan i byggnadsskedet till exempel i trapphuset eller husets vägg som i alla fall behöver målas. Konsten kan integreras med parkbänken som i varje fall måste byggas.  

”Ett offentligt verk som har planerats i rätt tid ökar nödvändigtvis inte byggnadskostnaderna, men höjer områdets värde. Även många byggherrar kräver redan att offentlig konst har planerats för området” påpekar kulturdirektör Tommila.

”Konst fyller även välfärdsskyldigheten som införts staden eftersom bostadsområdet tack vare den blir trivsam och stödjer välmåendet”, tillägger hon.

I Mattbysällskapet har man räknat ut att tack vare konst har staden sparat pengar i städningskostnader och detta har även en viktig miljöpåverkan: Graffitiborttagningsmedel som används i rengöring av väggar kan vara giftiga. Man slipper använda dem om klottren minskar.

I Mattby gamla, nu redan nedrivna köpcentrum, genomfördes för några år sedan ett konstprojekt där man tog olika verk till den dystra miljön. Man märkte att konst höjde betongkomplexets värdighet och trivsel – även i klottrarnas ögon – och köpcentrumet höll sig prydligt.

”Man kunde till och med sänka vederlagen i köpcentrumets affärslokaler eftersom det inte gick åt så mycket pengar på städning av klottret”, berättar Ruikkala.  

I Esbo stadskonst ger man uttryck åt viktiga värderingar i Esbo, såsom ansvarsfullhet och livscykeltänkande. I Glashyttans konstprogram kan man till exempel sträva efter att utnyttja återvinningsmaterial.  

Även i Esbo bor många konstnärer, och även deras verk kan man se i gatubilden.

”Det är alltid speciellt trevligt när man får verk av en konstnär, som är bosatt i Esbo, som en del av stadens offentliga konst. Som ett bra exempel på detta är till exempel Västmetrons nya stationer där det finns verk av konstnärer som även är bosatta i Esbo”, nämner kulturchef Kasvi.

En konstnär som EMMA:s experter har valt ut gör ett förslag om ett verk för ett visst ställe, och så kommer processen i gång.

”När vi godkänner förslaget fortsätter konstnären arbetet med stadens planerare. Vi har inte lagt konstnärerna i en tävlingsposition utan vi gör bakgrundsarbetet för att hitta en lämplig konstnär för varje projekt”, berättar Paunu.

Verken som EMMA har kuraterat blir en del av EMMA-samlingen, även om de inte finns i EMMA:s lokaler i Hagalund. 

Man förbinder konstprojekt intensivt med stadsplanering även därför att man upplever att konst ökar tryggheten i bostadsområdet. Med hjälp av konst skapas identifierbara ställen där det är trevligt att röra sig.

Till exempel en mörk cykelparkering eller gångtunnel med betongväggar kan upplevas som en otrygg miljö, men med konst och belysning skapas trivsel i dem vilket ökar känslan av trygghet.  

”När man tar ordentlig belysning och färger samt ett konstverk i en grå gångtunnel, skapas det en identitet för tunneln. Konst skapar ägarskap och betydelse för offentliga platser så att säga”, beskriver Susanna Tommila, kulturdirektör i Esbo.  

Konst på en offentlig plats väcker känslor och intresse. Många ser verket vid sin promenadled och börjar fundera vad det handlar om. Det är också vanligare att ytor som är täckta med konst får vara mer i fred än tomma utrymmen.

”Väggmålningar eller verk i gångtunnlar klottras sällan. En övervägd omgivning signalerar till människorna att denna plats uppskattas och jag kan också uppskatta den”, funderar Tommila.

På plattformsväggen på Finno metrostation ståtar Leena Nios konstverk som man inte kan undvika att märka: Haavekuvia (Drömbilder) är hela 70 meter långt, dvs. ett verk som sträcker sig över hela plattformsområdet.  

Det består av 28 bildkvadrater och var och en av dem innehåller detaljer av kustnaturen i Finno havsliga bostadsområdes anda. Genom de laserskurna öppningarna i aluminium i det översta varvet syns den glidmålade klara tonvärlden i det undre varvet.  

Verket skapades i samma takt som byggandet av stationen, dvs. under en lång tidsperiod. Nio samarbetade intensivt med arkitekterna som ritade stationen.

”Detta är det största och mest spännande projekt som jag har varit med om. Länge arbetade jag endast genom ritningar, miniatyrer och datormodeller. Jag minns inte när jag skulle ha varit så spänd som när det enorma verket äntligen hängdes upp och sattes på sin plats”, berättar Nio.

Genom att justera belysningen gjorde man ännu den sista finputsningen för att de två varven ska synas på rätt sätt i skiftningen mellan ljuset och skuggan.

”Jag hoppas på att metroresenärerna ska få upplevelser av mitt verk under många av sina resor och att även barn kan upptäcka former i detaljerna, såsom bekanta djur- och växtarter”, säger Nio och framställer en önskan:  

”Om metroresenären bara för en stund lade mobilen ur sin hand, tittade på plattformsväggen och lät tankarna flyga helt fritt en stund.”

Läs mer om konsten på Västmetrons stationer(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

I inkluderande konst kommer stadsborna, ofta ungdomarna, med i konstprojektet.

I Västerledens gångtunnel i Mattby håller man på att skapa ett inkluderande offentligt konstverk som EMMA kuraterar som ett samarbetsprojekt mellan konstnär Yamahamay dvs. Yasmin May Jaafar och eleverna i årskurs 9 i skolan Tiistilän koulu.

Konstnären målar en väggmålning som skildrar olika världar med spray- och penselmålarfärger på den långa gångtunnelns väggytor. På dess yta fästs figurer som tredimensionella element som är printade ut på aluminiumkompositskiva som eleverna har designat och konstnären reproducerat och som syftar till att berätta något om deras skapare.

Eleverna har designat figurerna i workshoppar i Jaafars och bildkonstlärare Senja Valos handledning.

”Den här gruppen är mycket skicklig och kreativ. Figurerna har utvecklats under workshopparna genom olika övningar. Jag ser ivrigt framemot hur elevernas figurer till slut utvecklas”, säger Jaafar.

För eleverna har arbetet tillsammans med en konstnär varit en helt speciell upplevelse. Sini och Lumi tillhör valfria gruppen i bildkonst i Tiistilän koulu, och har deltagit i gatukonstprojektet som började förra hösten.

”Det bästa har varit att få se hur en konstnär arbetar och få använda sådana färger och verktyg som även konstnärer använder”, berättar Lumi.

Verket i gångtunneln blir färdigt i skiftet av våren och sommaren.

”Det är säkert spännande att se sin egen figur där på väggen i gångtunneln i det slutliga konstverket”, funderar Sini.

Text: Sanna Cygnel. 

Bilder: Tero Ikäheimonen ja Susanna Kekkonen.