Esbo styr hela Finlands framtid

Artikeln publicerades ursprungligen på finska i personaltidningen Espressi 3/2025. Text Sanna Jäppinen.

Hur det går för Esbo påverkar hur det går för hela Finland, säger stadsdirektör Kai Mykkänen. Den nya Berättelsen om Esbo, det vill säga stadens strategi för åren 2025–2029, betonar barns och ungas välbefinnande och en kontrollerad tillväxt.

På nationell nivå är Esbos ansvar för barnen större än stadens storlek. Hos oss är både tillväxtprognosen för antalet födda barn och andelen minderåriga av stadens befolkning landets största, säger stadsdirektör Kai Mykkänen.

– Därför är hela Finlands framtid mycket beroende av hur väl barn och unga i Esbo kan bli entusiastiska över saker och hitta ett sätt att klara sig i livet. Det är också viktigt att en del av dem blir så entusiastiska att de börjar skapa innovationer och annat nytt genom företagande.

Dessa tankar syns tydligt i den nya strategin för åren 2025–2029. Till och med huvudrubriken är ”Barnens och ungdomarnas huvudstad”.

– En av de centrala frågorna blir om vi kommer att klara av eller misslyckas med att få i synnerhet barn med främmande modersmål att klara sig – så att vårt samhälle inte delas upp på etnisk grund i vinnare och förlorare, säger Kai.

En annan central riktlinje i Berättelsen om Esbo har att göra med att Esbo under de senaste åren har vuxit snabbast bland de stora städerna i Finland.

– Nu gör vi ett par små korrigerande åtgärder. Vi strävar efter en kontrollerad tillväxttakt, och vi betonar att tillväxt också innebär en grön stadsbild av hög kvalitet. I Esbo ska det finnas mångsidiga bostadsområden med både ägar- och hyresbostäder samt familjebostäder och enrummare i en lämplig blandning, säger Kai.

Enligt Kai syns korrigeringsåtgärderna konkret till exempel i hur många inflyttare som staden strävar till att få under de närmaste åren.

– Folkmängden i Esbo har under den senaste tiden ökat med cirka 5 000–7 000 personer per år beroende på år, och grundförutsättningen för den nya strategin är att takten alldeles väl kan vara till exempel hälften så stor. Då blir det också lättare att hantera den ekonomiska hållbarheten, det vill säga ökningen av servicebehovet.

Berättelsen om Esbo godkändes i stadsfullmäktige i oktober 2025 och har beretts sedan våren 2024. Esboborna har fått berätta om utvecklingsbehoven i hemstaden i många sammanhang, bland annat i enkäten Mitt Esbo.

– Det klart vanligaste önskemålet i enkäten var närheten till natur och grönska. De ses också som värden som i stor utsträckning redan förverkligas i Esbo – och det är vi stolta över, konstaterar Kai.

Enligt stadsdirektören går uppskattningen för naturen och rekreationsområdena hand i hand med en kontrollerad tillväxt.

– När vi till exempel just nu i arbetet med den nya generalplanen för Stenbruket överväger om det ska byggas fler eller färre bostäder i förhållande till rekreationsområdena, väljer vi hellre att satsa något mer på kvaliteten i rekreationsområdena än att maximera antalet bostäder, säger han

– Också målet om att varje Esbobo ska ha högst 300 meter till ett närrekreationsområde, vilket fastställs i strategin, förverkligar direkt de önskemål som framförts i enkäten Mitt Esbo.

Esbo stads strategi har redan i tolv års tid utarbetats i berättelseformat. Nu har strukturen förnyats.

– Färdplanen som styr genomförandet sätts mer i fokus, säger Kai.

I färdplanen ingår de sju huvudmål för fullmäktigeperioden som fastställts i strategin samt tillhörande, mer utförligt beskrivna delmål, som direkt följer budgetens resultatmål och indikatorer.

– Det berättande greppet finns alltså kvar i bakgrunden, men färdplanen är koncis och uppbyggd som en förteckning. Budgetens resultatmål bygger direkt på den och uppstår inte så att säga ur ett vakuum i förhållande till strategin.

Stadens anställda har deltagit i beredningen av Berättelsen om Esbo, och nu hoppas stadsdirektören att slutresultatet återspeglas i det dagliga arbetet.

– Jag hoppas att Berättelsen om Esbo ger de anställda en inspirerande orsak till varför vi utför vårt arbete. Samtidigt kan strategin inte likställas med budgeten eller verksamhetsplanen, utan den ska fungera som en vägledare. Den konkretiseras sedan i det dagliga arbetet för var och en av oss och i det som vi ägnar särskild uppmärksamhet åt.

Låt oss ännu återgå till kärnan i Berättelsen om Esbo: barn och unga. Största delen, fyra femtedelar, av stadens 11 000 anställda arbetar tillsammans med barn och unga, i småbarnspedagogiken och i skolorna. Stadsdirektören betonar att även om det ekonomiska läget inte är lätt, måste vi nu satsa på tillväxt och lärande som verkligen stöder strategins riktlinjer.

– Utmaningarna är stora, och till exempel andelen elever i behov av särskilt stöd ökar hela tiden. Men om vi jämför med andra städer, har vi fortfarande – och måste ha – möjlighet att satsa mer på tillväxt och lärande.

Enligt Kai bör vi trots begränsade resurser sträva efter att säkerställa till exempel en god läskunnighetsnivå i finska eller svenska för alla barn. Detta är även ett av huvudmålen.

– Det låter på sätt och vis självklart, men är i själva verket ett mycket ambitiöst mål i dag.

Kai betonar att välbefinnandet bland barn och unga inte endast kan skötas av sektorn för fostran och lärande, utan att det är frågan om ett mycket mer omfattande engagemang.

– Vi får mycket respons från invånarna om hur barn och unga klarar sig, om deras symptom och problem med den psykiska hälsan, och därför är det hela stadskoncernens viktigaste enskilda uppgift att inverka på situationen.

– Strategin kan naturligtvis inte genomföras enbart med hjälp av stadens anställda, utan det är nödvändigt att familjerna i Esbo i ännu större utsträckning än förut tar sitt nödvändiga ansvar när det gäller uppfostran av barn och unga.

• I Esbo kan varje barn och ung person lyckas och bli sitt bästa jag.
• Esbo växer på ett kontrollerat sätt och alla stadsdelar är trivsamma och trygga.
• Esbo blir klimatneutralt och förbättrar naturens tillstånd.
• Esbo är den bästa platsen för innovation, entreprenörskap och sysselsättning.
• Esbo lyckas med de möjligheter och utmaningar som en allt mer internationell stad innebär.
• Esbo stads ekonomi har en hållbar grund.
• Personalen mår bra och drar nytta av partnerskapen.

Merja Narvo-Akkola, direktör för sektorn för fostran och lärande. Sektorn för fostran och lärande når dagligen nästan 50 000 barn och unga samt deras vårdnadshavare.

”Berättelsen om Esbo lyfter fram tydliga fokusområden”

”Det jag särskilt uppskattar i den nya Berättelsen om Esbo är att man inte försöker täcka hela vår verksamhet, utan i stället lyfter fram de centrala fokusområdena. Det vardagliga arbetet rullar på och riktlinjerna i färdplanen styr fokus mot det väsentliga och utgör ett bra stöd för arbetet. Inom sektorn för fostran och lärande är fokusområdena till exempel att stärka läs- och språkkunskaperna samt att göra det möjligt för alla barn och unga att bli sitt bästa jag.

Målet för läskunnighet är omfattande: det gäller inte bara den grundläggande utbildningen utan hela vägen för lärande – och även fritiden. Vi måste läsa för små barn, så att de lär sig språket och blir vana med läsning. Många barn har i småbarnspedagogikåldern en särskilt känslig fas då det är lättare att lära sig läsa. Det finns också många olika typer av läs- och skrivkunnighet: det är inte tillräckligt att klara av den tekniska biten, utan det behövs också läsförståelse och till exempel digital läskunnighet.

Vi har dagligen direkt eller indirekt kontakt med nästan alla kommuninvånare, vilket innebär att vi också har en viktig roll i hur Esbo lyckas med internationaliseringen. Det är viktigt att var och en som flyttar hit, både personer med ett främmande språk som modersmål och andra, kan känna sig som Esbobor.

Att personalen inom småbarnspedagogiken och skolorna arbetar tillsammans är avgörande för att målen ska uppnås. Vi inom förvaltningen utgör en stödfunktion och möjliggörare. Jag tror att en välmående personal också främjar barnens välbefinnande: när ett barn eller en ung person mår bra, lär hen sig bättre – och lärande skapar mer välbefinnande.

Jag tycker att processen för beredningen av Berättelsen om Esbo var lyckad och inkluderande för alla: den rörde sig hela tiden fram och tillbaka mellan fältet och beslutsfattandet. Jag tror att många anställda känner sig hörda i innehållet, och åtminstone jag själv är inspirerad av resultatet.”

Olli Isotalo, stadsmiljödirektör. Stadsmiljösektorn skapar fungerande och trivsamma förutsättningar för boende och företagsamhet i Esbo.

”Naturfrågor blir allt viktigare”

”Ur stadsmiljösektorns synvinkel finns det två centrala ändringar i den nya Berättelsen om Esbo. Den första gäller naturfrågor, som omfattar anpassning till klimatförändringen och klimatneutralitet samt rikligt med närrekreationsområden och stadsgrönt. Inget av dessa är nytt för oss, men de har blivit viktigare.

Ett annat och viktigt strategiskt fokusområde är bromsning av tillväxten. Det har tidigare talats om hållbar utveckling och tillväxt, men inte om att begränsa tillväxten. Det innebär att vi strävar efter att göra ekonomin hållbarare och befolkningstillväxten mer kontrollerad för att staden ska må bra.

Eftersom resurserna inte kan ökas i någon större utsträckning måste vi koncentrera oss på de viktigaste frågorna: allt kan inte göras samtidigt, utan åtgärderna måste ställas i kö. Koncentreringen innebär också att även om vi kvantitativt sett gör mindre, finns det kvalitativt sett större möjligheter att göra ett bättre arbete.

Att bromsa tillväxten innebär naturligtvis inte att stoppa byggandet, eftersom vi har planreserver för flera år. Jag tror att den nya strategin i praktiken kan göra arbetet tydligare när det ges tillräckligt med tid för genomförandet. Å andra sidan strävar vi nu efter att påskynda planläggningen och tillståndsprocesserna, så att de projekt som främjas framskrider snabbt.

Mervi Heinaro, livskraftsdirektör. Resultatområdet för livskraft stärker stadens livskraft och konkurrenskraft samt kulturens och idrottens roll.

”Målen är genuint uppdelade – tillsammans klarar vi det!

”År 2024 gjorde vi en egen analys över hur livskraftsenheternas verksamhet bör utvecklas i den föränderliga omvärlden, och arbetet syns också i Berättelsen om Esbo. Jag tror att ganska många enheter nu märker att det är sådant de nyligen har funderat på.

Det som är riktigt bra med Berättelsen om Esbo är att den verkligen är framtidsorienterad och att målen är klart uppdelade. Det finns punkter i alla huvudmål som också vi kan ta itu med. Till exempel är det en viktig uppgift för oss att stärka läsfärdigheten i biblioteken, i samarbete med sektorn för fostran och lärande.

I strategin konstateras det nu för första gången tydligt att Esbo måste förbättra företagens verksamhetsförutsättningar för att arbetsplatssufficiensen ska öka. I varje skede av beslutsfattandet måste vi fundera på hur vi kan skapa nya arbetsplatser.

Att Esbo blir mångsidigare är ett faktum, men också ett levnadsvillkor. När vi i praktiken funderar på hur tjänster ska tillhandahållas på många olika språk samt hur vi kan hjälpa människor att integreras bättre och möta varandra, har enheterna inom resultatområdet för livskraft en stor roll till exempel när det gäller sysselsättning och fritidsaktiviteter.

Det är fint att också målet ”I Esbo blir vi entusiastiska och starkare tillsammans” är med. Saker och ting ska göras tillsammans, inte bara inom staden och som team, utan också med partner och invånare. Det är lite svårare, men det bästa resultatet fås när olika perspektiv samordnas.”