Esbo generalplan 2060 bloggserie: På väg mot planförslaget

Detta är första delen i en bloggserie där vi belyser innehållet, bakgrunden och perspektiven kring generalplanen för Esbo generalplan 2060.  I den första delen bekantar vi oss med hur arbetet med generalplanen framskrider från utkast till förslag. Ämnet är aktuellt just nu eftersom arbetet pågår hela tiden!

Riktlinjerna för Esbo stadsutveckling skissas upp med hjälp av Esbo generalplan 2060. Den omfattar hela staden och har blicken riktad långt in i framtiden. Generalplanen anger stadens strategiska utvecklingslinjer och på en generell nivå områden som reserveras för boende, arbetsplatser, tjänster och rekreation.

Generalplanen är inte en genomförandeplan utan hjälper till att förbereda sig för framtiden och samordna olika behov. Det gäller att kunna betrakta saker ur många olika perspektiv.

Ett långt tidsperspektiv kräver också fantasi. Hur ser världen ut år 2060? Om du minns hur världen såg ut år 1990 kan du föreställa dig hur mycket som kan hinna förändras fram till 2060.

Generalplanläggning är en av kommunernas och städernas uppgifter. Generalplanerna förnyas med jämna mellanrum så att planerna hålls uppdaterade. I Esbo har generalplanläggningen i många skeden skett etappvis med utgångspunkt i stadens behov.

• Delgeneralplaner har utarbetats för att bygga täta stationsomgivningar (Kera, Finno och Kaitans-Ivisnäs).
• Det har fastställts funktioner och gränser för Centralparkens område (delgeneralplanerna för Centralparken I och II).
• Man har gjort det möjligt att komplettera stadsstrukturen i stadens livligaste delar (generalplanen för de södra delarna av Esbo).
• Man har förberett sig på nya lokalcentrum och spårförbindelser (generalplanen för Esbos norra och mellersta delar).

Den generalplan för Esbo 2060 som nu är under arbete är en heltäckande översikt över alla delar av Esbo.

Den nya generalplanen medför alltid något nytt, men samtidigt upprätthåller den ett pågående kontinuum. Flera stora utvecklingsprojekt har varit med i generalplanerna långt innan de genomfördes. Sådana är till exempel tätare bostadsområden, nya utvidgningsriktningar för stadsstrukturen, Västmetron och snabbspårvägen.

Generalplanläggningen är en process som håller på att preciseras och där planerings- och utredningsarbetet samt den offentliga debatten avlöser varandra. Mycket händer också när ämnet inte aktivt syns i nyheterna.

Det föregående offentligt synliga skedet av Esbo generalplan 2060 var sommaren 2024 när utkastet till generalplan var framlagt för påseende. Nu pågår arbetet med ett förslag till generalplanen som ska behandlas av de förtroendevalda och kommenteras av Esboborna år 2026. Vi som arbetar med generalplanläggningen har mycket att göra i fasen mellan utkastet till generalplan och förslaget till generalplan, när vi planerar nytt, preciserar tidigare förslag och bedömer konsekvenserna.

Utarbetandet av utkastet till generalplanen är på många sätt ett speciellt skede i beredningen av planen. Generalplanläggning handlar om att hålla de långsiktiga planerna aktuella och om kontinuitet i planeringen, men samtidigt markerar utkastet början på något nytt.

När planarbetet inleds fastställer beredarna planeringsfrågorna och olika lösningsalternativ samt bedömer deras konsekvenser. I utarbetandet av planen utgår man alltid från den aktuella situationen i området, vilket innebär att varje start är annorlunda. För att kunna komma i gång med planeringen måste man till exempel besluta om vilka teman som ska behandlas i generalplanen, avgränsningen av ett område, planens målår och framställningssätt.

Karakteristiskt för utkastskedet är mångfalden av alternativ, ändringarnas omfattning och möjlighet samt delvist olösta frågor. Gränsen mellan det möjliga och det omöjliga är inte heller alltid tydlig i det inledande skedet.

I förslagsskedet står man stadigare med fötterna på jorden och planarbetets riktning är bättre klarlagd. När olika lösningsalternativ har lyfts fram i utkastskedet måste man nu utifrån dem skapa en syntes som beaktar olika synvinklar. Ibland måste man återvända till tidigare tankegångar när det visar sig att den valda vägen inte leder till det eftersträvade slutresultatet.

I beredningen av ett förslag ingår den respons som inkommit på utkastet, som omfattar myndigheternas utlåtanden samt kommuninvånarnas och andra intressenters åsikter. Ur vårt perspektiv som generalplanläggare handlar det om en mycket konkret del av planprocessen: de idéer vi har skissat fram vid planeringsbordet blir till en gemensam angelägenhet genom beslutsfattande och dialog.

Generalplanerna handlar om stora frågor och viktiga planer för stadens framtid, och därför får vi ofta mycket respons. Det är omöjligt att säga vilka konsekvenser ett enskilt ställningstagande har, eftersom väldigt många faktorer påverkar de ändringar som görs i olika skeden av planeringen av generalplanen.

Vi behandlar all respons och sammanställer den i ett bemötande där vi redogör för stadsplaneringens svar på de synpunkter som har framförts. Bemötandet publiceras i samband med att planförslaget läggs fram till påseende.

Konsekvensbedömningen är en viktig del av uppgiftsfältet. Bedömningen är ofta en utmanande uppgift, eftersom planen skapar möjligheter och ramar för många olika framtidsscenarier. Detta innebär att generalplanen aldrig förverkligas som sådan, utan den möjliggör många olika utvecklingsförlopp – då är det också svårare att bedöma konsekvenserna.

Beredningen av och beslutsfattandet kring det stora generalplanearbetet tar flera år. De samhälleliga förändringarna går parallellt med arbetet och man kan inte på förhand se i hurdan värld planen slutligen blir färdig.

Världen har förändrats i rasande takt under årtiondenas lopp och lagstiftningen har följt efter. Så ändras också generalplanläggarens arbete.

Deltagande och växelverkan, invånarnas möjligheter att följa planeringen och beslutsfattandet via internet, kommuninvånarnas utbildningsnivå och annan förtrogenhet har utvecklats enormt. Detta har i hög grad format hur vi planerar staden och hur vi kommunicerar om vårt arbete.

Så sent som i början av 2000-talet ritades till exempel plankartorna för hand och färglades med färgpennor i sin slutgiltiga form. Dessa gamla planer gäller fortfarande och kan undersökas av alla till exempel i stadens karttjänst.

Det finns också mycket annat intressant material på stadens webbplats om planläggning, och vi inom stadsplaneringen hoppas att Esboborna hittar information som engagerar just dem i det ständigt kompletterade utbudet. Ni får säkert också tips i texterna i den här bloggserien.

Essi Leino

Skribenten är generalplanechef.

Mer information:  

• Läs mer om generlaplanläggning. 
• Läs mer on Esbo generalplan 2060.