Endast förändring är bestående

Denna text har ursprungligen publicerats i Esbotidningen 2/2022.

Läs övriga artiklar i Esbotidningen 2/2022

--

Vi träffar direktören för hållbar utveckling, Pasi Laitala den 7 april genom Teams. Ute ligger temperaturen knappt på plus och marken täcks av en halv meter snö. Fler snöflingor svävar i luften. Men inte längre lika tätt som för ett par dagar sedan, då den redan delvis smälta marken täcktes av flera centimeter snö. 

Allt detta utgör en del av den förändring som vi lever i. Extrema naturfenomen, som de stora snömängderna i år eller fjolårets helt snölösa vinter, stekheta somrar, stora nederbördsmängder och tilltagande stormar är uttryck för klimatförändringen.  

Distansmöten å andra sidan är en följd av den förändring som coronapandemin har medfört i vårt sätt att röra oss och arbeta.  

”När det här kombineras med situationen i Europa, som har väckt behovet av att avyttra fossila bränslen, särskilt från Ryssland, har människors intresse för hållbara lösningar stigit till en helt ny nivå”, säger Laitala. 

Enligt Fingrids uppskattning kan Finland uppnå självförsörjning inom elproduktionen 2024 – eller kanske redan nästa år tack vare kärnkraftverket Olkiluoto 3 och den starkt växande vindkraften. 

Också i Esbo håller man på att ta ett stort steg mot självförsörjning inom värmeproduktionen. I anslutning till de datacenter som i samarbete mellan Microsoft och Fortum planerats för Esbo och Kyrkslätt håller världens största koncept för återvinning av spillvärme på att växa fram. 

”När det gäller fjärrvärme innebär datacentren en betydande minskning”, säger Laitala. 

Värmeproduktionen och trafiken har en avgörande ställning. Esbo har som mål att uppnå koldioxidneutralitet fram till 2030. Av detta skulle 80 % uppkomma i form av utsläppsminskningar i jämförelse med 1990 års nivå.  

”Utsläppen av värmeenergi uppgår för närvarande till 433 kt CO2. Det är ungefär hälften av stadens utsläpp”, säger Laitala. 

En annan viktig faktor för att minska utsläppen är trafiken. I Esbo sker 54 procent av rörligheten genom hållbara transportsätt, det vill säga till fots, med cykel och med kollektivtrafik. 

”Vi har traditionellt haft fler elbilar än i övriga Finland och antalet har börjat växa explosionsartat i takt med att bensin- och dieselpriserna stigit. Av hela personbilsbeståndet i Esbo består redan sju procent av elbilar och hybridbilar.” 

Förändringen bör också beaktas i stadsplaneringen. 

”Förr var det viktigt att planera för bensinstationer vid centrala korsningar för att kunna tanka bränsle i bilen. I framtiden bör vi fundera på hur vi ska kunna placera tillräckligt med laddningsställen i anslutning till bostadshus, arbetsplatser och service”, säger Laitala. 

Människan i främsta rummet. Den här typen av ny planering i Esbo representeras i synnerhet av Kera-området. 

”Framtidens Kera har planerats i samarbete med en stor grupp aktörer. Diskussionen utmynnade i bland annat en bilaga till markanvändningsavtalen, där också markägarna förbinder sig att förnya Kera utgående från principerna för hållbar utveckling”, säger Laitala. 

Kera-området befinner sig fortfarande i planeringsskedet. Pekka Vikkula, projektledare för området, påpekar att det kommer att ta 15–20 år att bygga området. För närvarande kan inte alla lösningsmodeller definieras, utan det viktiga är att möjliggöra en kontinuerlig utveckling. 

Som exempel nämner han den vatten-luftvärmepumpanläggning som Fortum har förbundit sig till att genomföra. 

“Ett dubbelriktat lågvärmenät är lika effektivt som ett bergvärmenät, men det kan också göra det möjligt att överföra lagrad värme i framtiden, om vi senare kommer fram till en bra lagringslösning”, säger Vikkula. 

De behov som förväntas i framtiden har beaktats också inom trafikplaneringen. Kera-området byggs kring en redan befintlig tågstation. Vid utformningen av gatunätet beaktas också möjligheten att få goda stombuss- och spårvägsförbindelser till området. 

”Parkeringen av bilar kommer att koncentreras till utkanten av centrumområdet för att göra det lätt och tryggt att röra sig i området till fots och med cykel. Parkeringslösningar möjliggör också allt fler delade bilar”, beskriver Vikkula riktlinjerna för planen. 

Även om Kera är en plattform för att söka nya lösningar och sikta långt in i framtiden, betonar Vikkula att området också är en plats för människor att bo och verka i. 

“Vi måste tänka på vad människor behöver idag, inte bara på vilka behov här finns i framtiden.” 

Han listar de fem viktigaste boendefaktorer som alltid ska vara i ordning så snart som möjligt också i ett nytt bostadsområde. Dessa är butiker, daghem, skolor, trafikförbindelser och parker. 

“Om det byggs bostadshus i ett område, men det krävs bil för att få service, kommer andra former av mobilitet inte att tas i bruk senare”, säger Vikkula. 

“I Kera har vi ett bra utgångsläge för det här, för det finns redan tågtrafik här och vi har ett daghem. Eftersom S-gruppen är en av de stora ägarna till området torde vi också få en butik i området på ett snabbt schema”, säger han. 

Enligt nuvarande uppskattningar kommer de första nya bostäderna i Kera att stå klara om cirka tre år. 

Nyanvändning av gammalt. Kera är ett industri- och logistikområde som byggdes på 1960-talet. Att omvandla det till ett bostads- och pendlingsområde för 14 000 människor kommer således inte att nagga de för Esboborna alltid så viktiga naturområdena i kanten, utan nytt kommer att byggas i stället för det gamla.  

“Största delen av de nuvarande skogsområdena i området kommer att bevaras. Nytt trädbestånd kommer att planteras bland annat längs gatorna. Vi har också en utredning på gång för att skapa indikatorer på naturvärden i olika grönområden. Kan till exempel gräsmattor räknas som grönområden eller borde de omvandlas till ängar? Var borde grönområdena placeras, så att de gynnar ekosystemet på bästa möjliga sätt”, säger Vikkula. 

Principen att ersätta gammalt med nytt har följts också i Finno i sydvästra Esbo, där de första nya invånarna redan har bosatt sig i området. Finno har bland annat haft ett avloppsreningsverk som flyttas till Blombacken. Ett centrum på 17 000 invånare har planerats för området. 

“Byggandet av området kommer att förbinda stationstrakterna inom metroområdet med varandra”, säger Kimmo Leivo, projektchef för området. 

Vid byggandet av Finno har stor hänsyn tagits till lösningar för hållbar utveckling såväl i fråga om energiproduktionen som trafikplaneringen. Metrotrafiken beräknas köra igång 2023. 

“Spårtrafik är den enda vettiga lösningen för att flytta ett stort antal invånare. Genom att placera trafiken inne i berget, det vill säga genom att bygga underjordisk metrotrafik, kan vi minimera de olägenheter som ligger ovan jord, såsom buller, för invånarna”, säger Leivo. 

I anslutning till metrostationen byggs också Finnos centrum och dess tjänster. Parkeringsplatserna placeras i utkanten av centrum, medan centrumområdet kommer att vara tillgängligt för fotgängare och cyklister.  

“Bra nätverk för fotgängare och cyklister, närservice och en fungerande kollektivtrafik minskar behovet av att köra bil. 

För närvarande har tre nya bostadshus färdigställts och det byggs flitigt i området. På byggentreprenörerna har ställts en mängd krav på energieffektivitet.” 

“En energiexpert bör alltid vara involverad i planeringsskedet. Att bygga ett nytt område som det här är ett projekt som sträcker sig årtionden framåt i tiden och kraven på energilösningar lever med tiden. Det som var progressivt när man började bygga området är redan i många avseenden normen idag”, säger Leivo. 

För den boende kan energieffektivt byggande synas i form av till exempel golvvärme, inglasade balkonger, val av hushållsapparater och material samt i större objekt som gemensamma tvättstugor. 

“Till exempel kan takkonstruktioner användas för att binda kväveoxider eller så kan gröna tak byggas”, säger Leivo. 

Helheten avgör. Nybyggandet i Esbo är på uppgång. Utöver bostäder behöver en växande stad tjänster som skolor och daghem. De senaste åren har många gamla skolbyggnader ersatts av nya. 

“Särskilt inom nybyggande strävar vi efter att ta vårt ansvar för målet koldioxidneutralitet i Esbo både på byggstadiet och i de övergripande ekonomiska villkoren”, säger planeringschef Kimmo Martinsen. 

Med övergripande ekonomiska villkor hänvisar Martinsen till att många hållbara lösningar kan innebära högre byggkostnader under byggskedet, men de betalar sig själva i underhållskostnader. 

Som ett exempel nämner han väggbeklädnaden på byggnader, där trä varit populärt på senare tid. 

“Trä är dock betydligt värdefullare som material än betong- eller stålelement. Det kräver också mer underhåll genom åren. Å andra sidan, på grund av världsläget, kan trä vara ett säkrare material när det gäller tillgången”, säger han. 

Målet är att minska det koldioxidavtryck som orsakas av byggande med 80 procent i jämförelse med byggandet på 1990-talet. I många avseenden sker en minskning redan utgående från dagens bestämmelser. 

“Värmeisolering av fönster, lösningar med jordvärme och solel och energiutsläpp under byggandet”, säger Martinsen och listar de saker som beaktas vid planeringen. 

Flerdubbla effekter. Målet är alltså att minska utsläppen med 80 procent. Resterande 20 procent av koldioxidutsläppen kompenseras genom kolsänkor. Pasi Laitala tror att Esbo inte bara kommer att uppnå koldioxidneutralitet, utan till och med kan understiga den. 

“Esbo är ett bra ställe för att uppnå rena och smarta lösningar. Vi är en stad på tillväxt. Här finns en stark vetenskaplig gemenskap vid Aalto-universitetet och VTT, och huvudkontor för många stora teknikföretag med möjlighet att göra utvecklingsarbete. Vi har också en utbildad befolkning som är intresserad av att pröva på nya lösningar. Vi på kompetenscentrumet för hållbar utveckling samarbetar kontinuerligt med alla dessa parter”, säger Laitala. 

Koldioxidneutraliteten i Esbo räcker givetvis inte till för att lösa klimatproblemen i världen. Laitala tror emellertid att Esbo genom att sträva efter sitt eget mål kommer att kunna utveckla lösningar som kan kopieras och utnyttjas både i andra delar av Finland och runtom i världen. 

I naturens hus Villa Elfvik har man arbetat för en hållbarare livsstil redan i 30 år.  

“De minskande naturresurserna och klimatförändringen har tvingat människor att tänka på sin egen livsstil, vi vill underlätta den vånda det innebär att fatta beslut i vardagen”, säger Riitta Pulkkinen, chef för naturens hus.  

Pulkkinen har arbetat i Villa Elfvik sedan starten. 

“I Esbo ville vi ta fina, gamla byggnader i nyttobruk. Villa Elfvik valdes ut som naturens hus på grund av sitt läge. Här börjar Bredvikens naturskyddsområde med sina lundar, strandängar och steniga skogar. Också i fjol var antalet besökare över 120 000, enligt Forststyrelsens räknare.” 

Elfviks permanenta utställning presenterar naturens mångfald i Esbo. De varierande utställningarna tar upp ämnen som stöder hållbar livsstil. Det är fritt inträde till huset nu när dörrarna har öppnats för allmänheten igen efter coronastängningen. Före coronapandemin hade Villa Elfvik drygt 30 000 besökare per år. 

“Utöver skol- och daghemsgrupper kommer det besökare i alla åldrar“, säger Pulkkinen.  

De utsläppsfria målen syns också på byggplatserna i Esbo. Vid skapandet av ett utsläppsfritt byggkoncept har vi steg för steg börjat söka en mer hållbar byggmodell. 

“Allt börjar med planering. Redan i planeringsskedet tar vi hänsyn till den omgivande naturen, såväl invånare som samarbetspartner, med vilka vi tillsammans söker utsläppssnålare metoder”, säger Iina Kallio, expert på cirkulär ekonomi och hållbar utveckling.  

Dessa lösningar inkluderar bland annat elektriska byggmaskiner och logistiktransportutrustning. 

“De anordningar som använder grön el är inte bara utsläppsfria, utan de är också tystare”, säger Kallio. 

Användning av fossilfria bränslen krävs för förbränningsmotordrivna maskiner. 

Målen har också beaktats i materialen. Som bärande jord används i mån av möjlighet betongkross från rivningsobjekt i omgivningen i stället för grus eller makadam. 

“Utöver aspekten cirkulär ekonomi binder rivningsbetong kol”, säger Kallio. 

Som ett annat exempel på material nämner han stenläggning på gården. 

“Inhemska stenar kommer nära ifrån och då sparar man in på utsläppen från långa transporter. Natursten är däremot en mycket mer tidstålig lösning än betongsten”, säger Kallio. 

Esbo centrum för stadsteknik erhöll priset Bästa infrastrukturbeställare 2021 som beviljas av Kommunförbundet och INFRA rf för arbete för hållbart byggande. 

Esbo första solgemenskap har grundats i Kvisbacka köpcentrum. Solpanelerna som täcker hela taket installerades redan 2019, men först så sent som ifjol kunde den elenergi de genererar utnyttjas också för lägenheternas elförbrukning. 

“Det enklaste sättet att införa solenergi är att till exempel grunda en solgemenskap som tillhandahålls av ett överföringsföretag som till exempel Caruna. Överföringsföretaget kommer då att gradera solkraftverkets elenergi, efter den el som behövs i de offentliga utrymmena, till delägarna i enlighet med deras aktier. Om det fortfarande finns en överproduktion säljs den på nätet enligt börskursen”, säger Mika Koskinen. 

Koskinen är idékläckare till och praktisk genomförare av solkraftverksprojektet i Kvisbacka. 

“Hos oss anslöt sig entreprenörsorienterade aktieägare omedelbart, medan institutionaliserade bromsade upp, men bara så länge tills man kunde påvisa de finansiella besparingarna”, säger Koskinen. 

Att fylla hela taket med solpaneler var en investering på cirka 60 000 euro som genererar en årlig besparing på 7 000–9 000 euro. Byggandet av kraftverket kommer därför att betala sig själv om cirka sju år. 

“Hälften av solpanelernas energi går till fastighetsel, det vill säga mekanisk ventilation och eluttag och belysning i de gemensamma utrymmena, en fjärdedel till elförbrukningen i lägenheterna och en fjärdedel till försäljning”, säger Koskinen. 

Solpaneler producerar mest el under dagtid, när börselen är som dyrast. På det här sättet kan man säkerställa användning till ett hyfsat pris under alla tider på dygnet. Den största nyttan får man under sommarmånaderna, då mängden ljus är som störst.