Bloggserien Esbo generalplan 2060: Smidig trafik utgör grunden för nätverksstaden

I arbetet med generalen föder vi visioner om framtiden. Hur kunde trafiken se ut i Esbo 2060? Hur påverkar trafiken boendet och användningen av tjänster?

I vår vision är Esbo en trivsam nätverksstad som ständigt utvecklas. Det går smidigt att röra sig och tjänsterna är lättillgängliga. Längs banorna för kollektivtrafiken bildas särpräglade bostadsområden och centrum med mångsidigt byggnadsbestånd och tjänster för Esbobornas olika behov.

Esbo växer tillsammans med andra kommuner i huvudstadsregionen. Ännu i början av 1950-talet var Esbo en landskommun med 20 000 invånare. Idag har staden över 320 000 invånare och fram till 2060 förutspås invånarantalet stiga till över 500 000.

Esbos tillväxt vittnar om stadens framgång: många vill bo, arbeta och driva företag här. Tillväxten och den utveckling som den möjliggör har varit en del av berättelsen om Esbo redan i årtionden och det finns inga tecken på att utvecklingen saktar ner.

Med hjälp av Esbo generalplan 2060 styr vi tillväxten så att stadsbornas rörlighet och vardag fungerar bra. Målet är att Esbos trafiksystem i framtiden ska bilda ett nätverk där det är lättare och snabbare än i nuläget att röra sig mellan olika centrum och bostadsområden. 

Det är viktigt att utveckla trafiksystemet tillsammans med den växande staden för att undvika en överbelastning av både kollektivtrafiken och personbilstrafiken.

Med trafiksystem avser vi helheten som består av olika trafikleder, person- och godstrafik samt trafiktjänster.

Det enklaste sättet att förebygga trafikstockningar är att främja användningen av kollektivtrafiken. För många är till exempel rusningen på fredagseftermiddagarna på Ring I ett bekant fenomen. Förarna i bilkön mellan Säteriporten och Sello skulle rymmas i en snabbspårvagn. Ju större andel av den växande befolkningen som använder kollektivtrafik, desto smidigare är det också att köra bil i vår stad.

I arbetet med generalen funderar vi på hur vi kan utveckla trafiksystemet så att kollektivtrafiken är ett genuint beaktansvärt alternativ till användningen av egen bil. 

Sommaren 2024 publicerade vi ett utkast till Esbo generalplan 2060, där vi framförde vår syn på en omfattande utveckling av spårnätet i Esbo. Mest diskussion väckte linjerna där man också undersöker metro som ett alternativ:

• Linjen Stensvik–Köklax som redan ingick i generalplanen för de södra delarna av Esbo (2010).
• Linjen Mattby - Esbo centrum - Jorv som skulle vara ett helt nytt tillägg till det regionala trafiknätet.

I utkastskedet fanns det fortfarande många öppna frågor, och därför var de linjer som presenterades i planutkastet tänkta som en diskussionsöppning. Vi fick respons av esbobor, grannkommunerna och myndigheter. Utifrån dessa fortsätter vi nu arbetet och bereder planförslaget. I denna bloggtext kan du läsa om de synpunkter som är förknippade med arbetet.

All markanvändning ger upphov till trafikflöden: människor går till arbetet, skolan, på ärenden och till fritidsaktiviteter. Även gods behöver flyttas från en plats till en annan. Tät markanvändning förutsätter ett effektivt och fungerande trafiksystem.

Med tanke på persontrafiken är spårlinjerna effektivare än den traditionella fordonstrafiken. Körlederna tar mycket utrymme från stadsstrukturen och det buller och de luftföroreningar de orsakar begränsar möjligheterna för markanvändningen av de omgivande områdena. I närheten av stadscentrumen bildas överbelastade flaskhalsar då stora farleder förgrenas ut till mindre vägar.

Med hjälp av spårbunden trafik är det möjligt att till fullo importera hög passagerarkapacitet till markanvändningens kärnplatser. Med spårbunden trafik kan man också underlätta belastningen på körlederna, eftersom de i regel löper separat från fordonstrafiken.

Genom planeringen av trafiksystemet styr vi stadens utveckling. Genom placeringen av spårlinjer och regleringen av stadsstrukturens effektivitet kan vi rikta tillväxten till gynnsamma platser.

Särskilt längs metrolinjerna bildas en stadsstruktur där ett tätare centrumområde ramas in av rymligare bostadsområden. Detta skapar mångsidiga boendealternativ för olika människor och olika livssituationer. Tjänsterna koncentreras till centrumområdena och detta hämtar den dagliga basservicen närmare invånarna. På så sätt är de dagliga resorna för att uträtta ärenden korta och smidiga, vilket dämpar belastningen på trafiksystemet.

En nya spårförbindelse är alltid en stor investering. Därför måste det finnas tillräckligt med användare för spårtrafiken. Således förutsätter och möjliggör spåren en tät markanvändning.

De olika stadscentrumen i Esbo har ett brett utbud av olika funktioner som Esboborna använder även utanför sitt eget bostadsområde. Sådana är till exempel idrottsparker, läroanstalter på andra stadiet och kulturtjänster.

Ett nätverksbaserat och effektivt trafiksystem skulle göra dessa tjänster mer heltäckande och lättare tillgängliga för alla Esbobor. Särskilt barns och ungas självständiga rörlighet underlättas när man snabbt och tillförlitligt kan ta sig till hobbyer och skolan med kollektivtrafik.

Linjen Mattby - Esbo centrum - Jorv skulle förena de kommersiella områdena i Finno och Gloms, de administrativa tjänsterna i Esbo centrum och Jorvs sjukhus. Det vara möjligt att bilda en unik kedja av kommersiella och offentliga tjänster längs linjen. Linjen skulle särskilt öka Esbo centrums roll och dragningskraft. Esbo centrum skulle bli en knutpunkt inom trafiken och man kunde enkelt nå hela huvudstadsregionen från Esbo centrum.

I generalplaneringen har vi ansett att en förbättring av Jorvs tillgänglighet är en betydande möjlighet. Många kanske tänker att man i en nödsituation inte går till metrostationen, men akuta patienttransporter utgör en relativt liten del av den dagliga persontrafiken till sjukhuset. Största delen är icke-brådskande patienter, patienternas nära anhöriga och sjukhuspersonal. Förbindelsen från Jorv till Esbo centrum kunde i bästa fall förbättra sjukhustjänsternas tillgänglighet även från andra delar av Västra Nylands välfärdsområde.

I arbetet med generalplanen undersöker vi flera olika alternativ som grund för nätverksstaden. I granskningen av alternativen har man strävat efter att så heltäckande som möjligt bedöma olika kombinationer av buss-, spårvagns- och metrolinjer. Varje lösning har sina styrkor och svagheter.

Olika trafikmedel har en direkt inverkan på en hurdan stadsmiljö som uppstår i Esbo.

• Busstrafikens inverkan på stadsbilden är liten, eftersom bussen inte styr markanvändningens utveckling lika starkt som spårtrafiken.
• Spårvagnen skapar en bandliknande stad längs spåret, där stadsutvecklingen fördelas ganska jämnt.
• Metron styr stadsutvecklingen huvudsakligen till stationernas närområde. Den bildar närcentra och tjänsterna koncentreras i anslutning till stationsområdena.

Trafikmedlets snabbhet och tillförlitlighet är de viktigaste faktorerna vid valet av trafikmedel. Busslösningen har de lägsta kostnaderna eftersom den inte kräver några stora investeringar. I trafikkalkylerna har busslösningen dock konstaterats vara det långsammaste alternativet. En kraftig ökning av busstrafiken skulle öka trafikstockningarna, vilket skulle försämra busstrafikens punktlighet.

Metron är det dyraste men även det snabbaste alternativet. Den möjliggör också tätare turintervaller. Med metron skulle man få en förbindelse utan omstigning mellan flera stadscentrum i Esbo och i riktning mot Helsingfors. Den erbjuder de bästa förutsättningarna för att utveckla Esbo centrum.

Spårvagnslösningen ligger någonstans mellan metro- och busslösningen, både vad gäller kostnader och restider. I spårvagnslösningen finns det fler hållplatser, vilket hämtar dem närmare invånarna. Restiden i trafikmedlet är dock längre än tiden i metron. Spårvagnen betjänar väl invånarna som bor längs leden, men förbättrar inte märkbart förbindelserna mellan Södra Esbo samt Esbo centrum och Köklax.

I arbetet med generalplanen sträcker vi vår blick till 2060. Hur borde Esbo utvecklas under de kommande 35 åren för att vi ska kunna ta emot den förutspådda tillväxten och samtidigt skapa en bättre stad för alla Esbobor?

Även om tanken på nya spårvägar till en början kan kännas avlägsen är det bra att med öppet sinne fundera på allt som de möjliggör: smidigare rörlighet, lättare tillgängliga tjänster och en mångsidig stadsstruktur med plats för såväl småhus som höghus.

Det är också viktigt att komma ihåg att betydande markanvändningsprojekt som spårlinjer är långa processer. Generalplanen är inte ett beslut om genomförande. Den är ett första steg som gör det möjligt att inleda den egentliga projektplaneringen. Även om spårlinjerna kan kännas orealistiska i nuläget, ska de nu anvisas en plats i generalplanen för att förutsättningarna för att förverkliga dem i framtiden ska vara möjligt.

För närvarande söker vi den bästa fungerande helhetslösningen. Vi granskar många alternativ med olika kombinationer av buss-, spårvagns- och metrolinjer. I utredningsarbetet ingår kalkyler och analyser av bland annat kostnader, lönsamhet, kapacitet och markanvändning.

Utifrån dessa resultat utarbetar vi ett planförslag som Esboborna kan undersöka och kommentera år 2026.

Skribenter: Arkitekt Aino Hautala deltar i arbetet med trafik i anslutning till generalplanen och är sakkunnig inom markanvändningsplanering. Generalplaneplanerare Ruusu Vilokkinen ansvarar för samordningen av markanvändnings- och trafikperspektiven. Planeringsingenjör Daniel Golovine fungerar som trafikplanerare i Esbo och har i sitt arbete specialiserat sig på kollektivtrafik. 

Mer information: 

• Läs mer om generlaplanläggning. 
• Läs mer on Esbo generalplan 2060.