Bloggserien Esbo generalplan 2060: Naturen i en växande stad

Esboborna älskar sin natur. Hur bevarar vi naturen och stärker naturens tillstånd när staden växer? Att förena den växande befolkningen och byggandet med den biologiska mångfalden och rekreationsanvändningen är en stor utmaning. Esbo generalplan 2060 ger oss möjlighet att lösa utmaningen på en nivå som omfattar hela staden, långt in i framtiden.

Esbo är Finlands näst största stad, men vi har fortfarande exceptionellt mycket biologisk mångfald. Enligt befolkningsprognoserna kommer Esbo under de närmaste åren att växa snabbare än någon annan stad i Finland och tillväxten kommer att fortsätta även i framtiden.

Med hjälp av Esbo generalplan 2060 kan vi också ta hand om naturen i den växande staden. Vi kan styra tillväxten på lång sikt så att byggandet riktas till områden som är mindre värdefulla med tanke på naturen och så att viktiga ekologiska förbindelser tryggas. Vi kan också trygga den biologiska mångfalden på olika sätt och identifiera områden som behöver skyddas.

Naturen i Esbo återspeglar hela Finlands landskapsspektrum. Frodiga ådalar, bördiga åkrar och kulturlandskap är en del av landskapet i Esbo och typiska för södra Finland. Nordligare ödemarksstämning kan upplevas på Noux sjöplatå, där insjöarna, myrarna och de vidsträckta klippiga skogarna bildar en enhetlig naturhelhet.

I Esbo finns cirka hundra sjöar och tjärnar, vilket ger en känsla av Insjöfinland i norra Esbo. Skärgårds-Esbo och kusten återspeglar mångfalden i havsmiljön. De varierande ljus- och fuktförhållandena, jordmånen och ytformerna skapar olika livsmiljöer.

Naturkärnområden är skogsområden eller andra naturområden som är så omfattande och enhetliga som möjligt.  Kärnområdena innehåller bland annat livsmiljöer som är viktiga för arterna samt hotade arter och livsmiljöer. Dessutom stöder områdena arternas säsongsbetonade flyttning efter till exempel föda och häckningsområden.

Naturkärnområdena i Esbo består av

• större enhetliga skogsområden, såsom Noux sjöplatå
• Natura- och skyddsområden
• andra områden med mångsidiga och större naturvärden, såsom Esbo centralpark.

När vi vill ta hand om naturen måste vi utöver naturkärnområdena även värna om det ekologiska nätverket och de ekologiska förbindelserna. Ett ekologiskt nätverk består av naturkärnområden och ekologiska förbindelser mellan dem. Ekologiska förbindelser är naturremsor mellan natur- och grönområden, längs vilka arter kan förflytta sig mellan områdena.

Noux sjöplatå är vår stads största och viktigaste mångfaldskluster. Den erbjuder livsmiljöer för hotade arter och fungerar som ett populärt utflykts- och friluftsområde. I Noux kan besökare uppleva lugnet i naturen, se en tjäder eller höra en nattskärra spinna i sommarnatten. Där kan du göra utflykter med familjen eller vänner och bekanta dig med utställningarna i naturcentrumet Haltia.

När vi planerar generalplanen är det väsentligt för oss att bevara Noux sjöplatås enhetliga naturhelhet och dess naturvärden. I Esbo generalplan 2060 anvisar vi ett omfattande nätverk av rekreationsområden och ekologiska förbindelser för sjöplatån. Med hjälp av generalplanen kan vi alltså se till att sjöplatån är vår naturskatt även i framtiden.

Ett annat mycket viktigt naturkärnområde är Esbo centralpark. Den består av omfattande enhetliga skogs- och åkerområden och är en väsentlig del av det ekologiska nätverket i södra Esbo. Centralparken fungerar som livsmiljö för bland annat flygekorre, vattenfladdermus, järpe, rådjur och grön sköldmossa. Samtidigt är det ett av Esbobornas viktigaste rekreationsområden.

I generalplaneringen funderar vi på vad som är speciellt i centralparken ur såväl naturens som människans synvinkel samt hur dessa värden kan tryggas. Sammanjämkningen av naturvärdena och rekreationsanvändningen medför utmaningar särskilt i centralparkens område.

Friluftsbesökare vill ha belysta leder, men å andra sidan vill många promenera, springa eller åka terrängcykel utanför de byggda lederna. Terrängslitage, belysning och störningar som produceras av människor försämrar växt- och djurarternas framgång.

Det finns många sätt att sammanjämka dessa frågor i stadsplaneringen. I generalplaneringen strävar vi efter att identifiera områden där både naturvärdena och rekreationsanvändningen är stora. Utifrån detta funderar vi i detaljplaneringen närmare på till exempel hur man kan styra trafiken i olika områden, hurdana rekreationstjänster som ska erbjudas och hurdana beteckningar för skyddsområden som skulle främja växt- och djurarternas framgång.

I Esbo finns över 130 naturskyddsområden och skyddade naturtyper. De täcker över 13 procent av vår stads landareal.

Nya objekt som kräver skydd har identifierats bland annat i åtgärdsprogrammet för biologisk mångfald och i naturutredningarna. Utifrån dessa anvisar vi i generalplanen nya reserveringar för skyddsområden. Dessutom identifierar vi andra områdeshelheter som är särskilt viktiga med tanke på den biologiska mångfalden och som kompletterar och stärker nätverket av skyddsområden.

Eftersom befolkningen i Esbo ökar är det oundvikligt att i generalplanen anvisa nya områden för byggande i områden som inte tidigare har varit bebyggda. Naturen minskar när staden växer, men genom att restaurera naturobjekt kan vi förbättra naturens tillstånd och den biologiska mångfalden.

Restaurering kan till exempel vara att återställa vattenbalansen i en myr genom att dämma upp diken. På generalplanenivå strävar vi efter att identifiera objekt som lämpar sig för restaurering. Restaureringsobjekten kan vara en del av det ekologiska nätverket och genom att förbättra objekten förbättras också det ekologiska nätverkets status.

I generalplaneringen utreder vi det ekologiska nätverkets status och funktion samt funderar på mål för de ekologiska förbindelserna. Det är väsentligt för det ekologiska nätverket att de ekologiska förbindelserna mellan naturkärnområdena förblir fungerande.

Avbrott i det ekologiska nätverket är till exempel trafikleder eller bebyggda områden som hindrar arter från att röra sig från ett naturområde till ett annat. Situationen kan förbättras till exempel genom att bygga över- och underfarter vid trafiklederna. När miljön byggs kan det ekologiska nätverket stärkas till exempel genom att öka trädbeståndet och den skyddande växtligheten och trygga grönområden.

Esbo generalplan 2060 omfattar hela staden. Nu kan vi för första gången anvisa hela Esbos ekologiska nätverk i generalplanen. Vi kan identifiera särskilda objekt som kräver utveckling och ställa upp mål för de ekologiska förbindelsernas bredd och kvalitet.

Arbetet fortsätter efter att generalplanen färdigställts. De förbindelser och utvecklingsobjekt som antecknats i generalplanen styr den noggrannare planeringen och hjälper oss att stärka det ekologiska nätverket på alla planerings- och genomförandenivåer. I detaljplaneringen och den övriga noggrannare planeringen fastställs de ekologiska förbindelsernas bredd, kvalitet och läge samt åtgärder för att utveckla dem.

Naturen känner inte till kommungränser. För att det ekologiska nätverket i hela regionen ska fungera förutsätts att naturkärnområdena i Esbo förblir skogbevuxna och enhetliga och att de ekologiska förbindelserna fortsätter över kommungränserna.

I generalplanearbetet planerar vi ekologiska förbindelser i samarbete med grannkommunerna. På så sätt säkerställer vi förbindelsernas regionala kontinuitet.

Främjandet av den biologiska mångfalden kräver en öppen dialog mellan olika aktörer: inom staden samt med myndigheter och kommuninvånare. Tillsammans kan vi identifiera väsentliga mål som gäller stadsnaturen och föra fram planeringslösningar och åtgärder som stöder uppnåendet av målen.   

Inom stadens olika sektorer görs varje år åtskilliga naturutredningar och naturinformationen ökar och uppdateras. Det är väsentligt för planeringen att informationen inte bara är uppdaterad, utan också tillgänglig och lätt att använda.

Esbo har ett nytt naturdatasystem där informationen samlas på ett ställe och enkelt förmedlas mellan olika sektorer. Tillgången till plan- och naturinformation vidareutvecklas och informationen görs i fortsättningen mer tillgänglig för kommuninvånarna.

Skribenter: Specialplanerarna Tanja Hämäläinen och Philippe Parisot ansvarar för naturfrågorna i generalplanen och samordnar naturperspektivet med andra markanvändningsperspektiv.

Mer information: 

• Läs mer om generlaplanläggning. 
• Läs mer on Esbo generalplan 2060.