Bloggserien Esbo generalplan 2060: Du kan förnimma stadens värde

Om jag frågade dig hurdan en värdefull stad är, vad skulle du svara? Skulle du berätta om dina känslor och dofter från dina resor? Skulle du framställa stadsminnen från barndomens somrar? Eller skulle du fokusera på att analysera värdefaktorer: livliga kvartersbutiker, vackra byggnader och lummiga stråk?

Det finns inte ett rätt svar. En värdefull stad är olika för alla, eftersom vårt sätt att uppleva formas av vår egen värld och våra egna erfarenheter.

En värdefull stad är olika för alla, eftersom vårt sätt att uppleva formas av vår egen värld och våra egna erfarenheter.

Är det möjligt att skapa egna kriterier, egna standarder när stadens värde är platsbunden och personlig?

Stadens värde är en relativ och mycket personlig erfarenhet av staden som styrs av våra sinnen. Våra sinnen har under evolutionens gång utvecklats för att berätta om livsviktiga saker för oss i vår omgivning, såsom hemmet, fiender, näring och parning. Sinnena väcker också starka känslor hos oss.

Det sägs att luktsinnet är det sinne som påverkar våra känslor mest på grund av den biologiska strukturen av näsan och hjärnans pannlober. Doften av bullar på gatan är alltså en primitiv upplevelse, vars reaktion väcker vår fantasi. Ett värdefullt stadsrum är en serie positiva associationer. Dessa minnesbilder stannar kvar hos oss och skapar vår erfarenhet av staden.

När vi bedömer värdet på den stad vi nu upplever har vi att göra med den tidigare stadsplaneringen. Värdet vi nu upplever har utvecklats med tiden innan det här ögonblicket. Nu bygger vi upp framtidens värde.

Planeringsgrunderna, trenderna och människolivet förändras i snabb takt i den moderna tiden. När vi planerar framtiden bör vi fundera på om det lönar sig att hålla kvar sådana faktorer som för närvarande styr stadsplaneringen. Det skulle vara som att skapa ett löfte om att världen inte längre kommer att förändras.

När vi eftersträvar värde så långt in i framtiden som 2060, var hittar vi standarder och planeringsprinciper som stadens utvecklare kan förbinda sig till även under de kommande decennierna? De får dock inte begränsa planeringen för mycket, utan skulle också möjliggöra pärlor av kreativitet och slumpmässighet.

Enligt utredningen Esbobornas synpunkter på den önskade boendemiljön värdesätter Esboborna främst trygghet, lummighet, lugn, en behaglig atmosfär/stämning och tillgång till skogen. Av dessa får vi redan en bra helhetsbild av faktorerna för önskat värde.

Städerna finns också i våra minnen. Överallt där vi rör oss och upplever samlar vi in information, förnimmelser och serier av händelser. På så sätt får vi en helhetsbild av staden.

Under årens lopp har boplatserna utvecklats till städer när bosättning, näringar och kultur har samlats längs de tidiga rutterna och de historiska vägarna. Man kan förnimma tidsmässiga avlagringar från vår närhistoria ända till förhistorisk tid i städerna och deras närmiljö.

Känslan av historia och förankring är en viktig del av stadens värdefaktor. När man har inventerat kulturmiljöerna i Esbo har områden av riks- och landskapsintresse samt områden med lokal betydelse lyfts fram. I dessa områden har man identifierat mätbara värde- och kvalitetsfaktorer, såsom välbevarade och enhetliga byggnader och byggnadsgrupper.

Men när Esboborna berättar historier om sitt liv framträder sällan välbevarade byggnadsgrupper. Minnen, berättelser och den lokala gemenskapens historia är en betydande del av stadens upplevda värde. Det är svårare att mäta dem än de tydliga materiella värdena som lyfts fram i områdesinventeringen. Utan känslan i berättelsen som platsen skapat och fästpunkterna i invånarnas minnen bryts länken mellan det förflutna, nuet och framtiden. Det är skäl att stanna upp och fundera på om vi borde inkludera invånarnas berättelser i planeringen. Särskilt när det är fråga om ett område som blivit kraftigt ombyggt eller rivning av en enskild byggnad som är väsentlig i stadsbilden.

Kommer vi tillsammans på metoder eller incitament för att skapa förutsättningar för att bevara och underhålla stadsdelar och enskilda byggnader? Med vilka riktlinjer kan Esbo stad vara en del av bevarandet av minnen och berättelser i en värdefull stad, jämlikt för alla områden?

En värdefull och tillgänglig grön stadsmiljö är ett sätt att skapa stadens värde. I enkäter riktade till Esboborna framhävs detta som en av de mest älskade egenskaperna i boendemiljön för invånarna.

Stadens grönstruktur består av växttäckta områden av olika karaktär och storlek. De kan som minst vara en allé eller en gårdsplan med planteringar som syns genom fönstret. I större utsträckning representerar den gröna stadsmiljön ett vidsträckt område som Centralparken, som är en viktig livsmiljö för många arter.

Stadsborna bygger upp sin hälsa i vardagens strömvirvlar. En betydande värdefull faktor i den är tillgängligheten till naturmiljön. Stadsnaturen och den gröna stadsmiljön främjar både vårt fysiska och psykiska välbefinnande. Till exempel ökar exponeringen för naturliga mikrober motståndskraften hos barn. En lättillgänglig park eller ett naturområde uppmuntrar invånarna att röra sig i och utforska sin omgivning. Samtidigt möjliggör närnaturen naturliga möten mellan stadsborna.  Vyn av den gröna stadsmiljön smyger sig också in genom fönstret. Redan att se det gröna landskapet höjer humöret och påverkar vår hälsa – enligt undersökningar påskyndar det till exempel patienters tillfrisknande.

Förbindelsen till naturmiljön och de gröna vyerna från fönstret har också en ekonomiskt betydande positiv inverkan på kommunen. De positiva hälsoeffekterna av den gröna stadsmiljön minskar hälso- och sjukvårdskostnaderna och den gröna miljön har bevisligen positiv inverkan även på fastigheternas värde. En sund stadsmiljö kan alltså inte bara främja stadsmiljöns värde, utan också stödja kommunens ekonomiska mål.

Grönbyggande och bevarande av naturmiljön är också väsentliga metoder för att förbereda sig för klimatförändringen. Konsekvenserna av klimatförändringen syns redan nu i städerna och kan till och med vara ödesdigra i och med allt häftigare värmeböljor. Den hårda stadsmiljön och de byggda ytorna förstärker värmen och ökar uppkomsten av värmeöar. Extrema störtregn blir vanligare och orsakar översvämningar när den stadsmiljö som planerats för tidigare förhållanden inte kan svara på de ökade regnmängderna.

Med tanke på stadens värde och liv är det viktigt att det även i tätt bebyggda områden finns tillräckligt med grönska som skapar skugga och svalka under varma dagar. Dessutom bör ekologiska fördröjnings- och absorptionssystem främjas i ännu större utsträckning än i nuläget. Att bevara och upprätthålla den gröna stadsmiljön samt att trygga den biologiska mångfalden är nödvändiga faktorer för att utveckla framtidens värde.

Städerna består av sina egna individuella röster: glada barnskrik, sporadiska gnisslanden, knarrningar. Sus, tutningar och pip. Sorlet från terrassen och naturens sång i stadsmiljön. Fest och glädje skapar stadens liv. Tjänsterna och butikerna för med sig vimmel och stadens ljud och dofter. En värdefull stad har en rik och levande ljudvärld, men är inte störande bullrig.

Esboborna uppskattar ett lugnt och trevligt ljudlandskap. Buller upplevs som störande och påverkar vår hälsa negativt. Att vistas i en bullrig miljö höjer pulsen och blodtrycket, och kan i värsta fall orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. Inställningen till källan till buller påverkar också hur störd man blir av bullret.

När man främjar stadens värde är det skäl att på ett övergripande sätt fästa uppmärksamhet vid att minimera olika bullerfaktorer. En ljudisolerad stad innanför murar är inte nödvändigtvis ett mål för en värdefull stadsbild, men begränsning av trafiken, långsammare hastigheter samt utplantering av träd och buskar kan vara åtgärder i bullriga områden.

I Esbo beaktar man särskilt väl konsekvenserna av buller och partiklar i planeringen av nya objekt och man följer kvalitetsstandarderna. Det finns dock områden i Esbo där buller har blivit ett problem. Det skulle vara lämpligt att i samband med generalplanearbetet fundera på hur man kan bygga hälsosammare och värdefullare miljöer som inbjuder till rekreation och njutning av tjänsterna i dessa områden.

När vi rör oss i staden söker vi ständigt vårt eget utrymme: vi väjer för den som möter oss, flyr från en abonnemangsförsäljare eller hittar en trevlig rastplats.

Detaljernas betydelse framhävs i små och smala utrymmen, intimiteten ökar och mötena blir naturligare. I stora, utspridda utrymmen drar vi oss lätt tillbaka in i vårt eget skal och fjärmar oss från andra.

När man i stadsplaneringen funderar på den dimensionering som gatuutrymmet kräver utgår man ofta från tekniska faktorer: hur mycket utrymme en servicebil behöver när den svänger, hur många bilar som parallellt ska rymmas på gatan och nuförtiden även cyklisternas egna snabba körfält. Gatorna har fått en exakt ordning enligt vem som rör sig var och en dimensionering som det sällan prutas på.

Man bör granska stadens gatuutrymmen som vistelse- och rekreationsområden där dimensioneringen grundar sig på ett trevligt möte – inte bara med tanke på genomströmningen och ordningen. Fordon och hästvagnar har under historien anpassat sig till stadens dimensioner, inte tvärtom. Om befintliga gatuutrymmen i centrum behöver en värdeförbättring bör man öka intimiteten till exempel med hjälp av grönbyggande. Ett trevligt och levande gatuutrymme höjer markens värde och skapar därmed förutsättningar för till exempel bevarandet av gamla byggnader.

Tempot påverkar våra sinnesupplevelser i stadsrummet. En fotgängare är mer uppmärksam på sin omgivning än den som använder snabbare färdsätt. När vi rör oss med cykel eller bil observerar vi vanligtvis omgivningen i ögonvrån. Vi fäster uppmärksamhet vid stora gestalter och variationer i kontrasterna i bakgrunden.

Fotgängarens upplevelse är mer kvardröjande. Fotgängaren fäster uppmärksamhet vid utformningen av byggnadsmassorna, indelningen av fasader och detaljerna i synfältet. Fotgängaren upplever en större skala än bilisten. Människan upplever landskapets mångsidighet och visuella variation som gemytlig – den är bekant för oss från naturen och man kan också föra in dessa drag i stadsrummet.

När man fastställer stadsrummets värde ska man beakta fotgängarens upplevelse, särskilt i centrumområdet. Kvalitetskriterierna och ökningen av grönska bör utvecklas som en del av arbetet med generalplanen.

På grund av verksamheten och läget kan inte allt byggande vara småskaligt. Till en mångsidig och tillgänglig stad hör också ett större byggnadsbestånd, såsom köpcentrum, hallar eller industribyggnader.

När man planerar stora konstruktioner ska känslighetsnivån för stadsvärdet vara högre. En stor byggnad har större betydelse för gatu- och stadsrummets värde. Det ska vara möjligt att på gatuplan placera många tjänster och lokaler som öppnas mot gatan och är öppna för alla. De ökar trivseln, lockar människor och skapar en känsla av trygghet. På så sätt kan vi föra in liv, känslor och dofter i stadsrummet.

Stadens värde är ett samspel mellan olika aktörer. Vi tar alla ansvar för det när vi värdesätter våra medmänniskor och naturen i vår vardag. Genom vårt eget agerande gör vi gatu- och stadsrummen så trevliga som möjligt.

Det är bra att komma ihåg att andra på grund av sin ställning har mer makt över den framtida värdeutvecklingen. Vi som planerar måste förhålla oss empatiskt till vår uppgift och förstå vårt ansvar för en gemensam värdefull framtid och välfärd.

I arbetet med generalplanen har vi nu möjlighet att skapa kvalitetsstandarder som inte begränsar kreativiteten för mycket. Vår förhoppning är att dessa ska synas i framtidens Esbo som en värdefull och trevlig miljö. Stadsmiljöns värde är också en ekonomiskt lönsam investering.

Vi uppmuntrar till att förhålla oss nyfiket, positivt och kreativt till stadsplaneringen och dess utmaningar så att vi tillsammans alltid kommer ett steg närmare en värdefull stad. Tack till de samfund och privatpersoner som värnar om stadens värde i sin vardag och i sina sysslor.

Skribenter: På arkitekt Anniina Jokinens skrivbord finns utmanande planeringsfrågor för markanvändningen. Redan i de första skisserna söker hon lösningar för kvalitet och trivsel. Arkitekt Paula Kangasperko planerar lösningar för kulturmiljöerna i Esbo generalplan 2060. Landskapsarkitekt Heidi Ahlgren planerar helheten av Esbos natur- och grönområden i Esbo generalplan 2060. 

Mer information: 

• Läs mer om generlaplanläggning. 
• Läs mer on Esbo generalplan 2060.