Esbos klimatmål
Stadens mål är att Esbo är klimatneutralt före år 2030. Med klimatneutralitet avses att staden endast orsakar så lite växthusgasutsläpp per år att det går att binda dem. I färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030 beskrivs Esbo stads eget arbete, samarbete med partner och invånare samt konkreta åtgärder för att uppnå målet om klimatneutralitet. Med hjälp av verktyget Klimatvakten kan du följa med hur klimatåtgärderna framskrider i staden.
Esbos mål för koldioxidneutralitet definieras som en minskning av utsläppen med 80 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. De återstående 20 procenten kan bindas i kolsänkor eller kompenseras på annat sätt. Med kolsänkor avses växande kollager, till exempel växande skogar. Kompensation avser köp av utsläppsminskningsenheter utanför stadens organisation för att kompensera för de återstående utsläppen av växthusgaser.
De senaste klimatutsläppen i Esbo
Klimatutsläppen som uppstår inom Esbo har minskat med 33 procent sedan år 1990. Utsläppen har minskat med 64 procent per invånare och är redan för åttonde året i rad de minsta i huvudstadsregionen. Läs mer: Klimatutsläppen minskar trots att folkmängden ökar – utsläppen i Esbo fortsätter att minska.
Esbo är klimatneutralt år 2030
- "Staden arbetar aktivt för att bekämpa klimatförändringen, stärka naturens mångfald och för att Esbo är klimatneutralt före 2030."
- "Esbo anpassar sig till klimatförändringens konsekvenser."
- "Samarbetet med universitet, forskning, innovationsverksamhet och företag producerar lösningar vars positiva handavtryck på klimatet är betydande och hjälper till att lösa den globala klimatutmaningen."
- "För staden utarbetas en färdplan för bekämpning av klimatförändringen, som beskriver stadens eget arbete samt samarbetet med partner och invånare för att uppnå målet om klimatneutralitet."
Markanvändning

Markanvändningen inverkar på alla prioriteringar i färdplanen för klimatarbetet. En god planering av markanvändningen skapar grunden för lösningar som främjar klimatneutralitet. Huvudlinjerna för markanvändningen i hela Esbo dras upp i Esbos generalplan 2060, som är under beredning. Markanvändningen styrs noggrannare i detaljplaneringen.
Planeringen av markanvändningen har en betydande inverkan på utsläppen från energiproduktionen, trafiken och byggandet. Planeringen påverkar till exempel trafikvolym och trafikmedelsandelar, genomförande av utsläppsfria energilösningar, klimatsmart byggande, tillräckliga kolsänkor och kollager samt en tillgänglig livsmiljö. Inom markanvändningsplaneringen i Esbo uppskattas effekterna av klimatförändringen.
Läs mer om markanvändning på sidorna 29–30 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
Elina Kuusisto,
planeringschef
stadsplanerings-centralen, stadsmiljösektorn
elina.kuusisto@espoo.fi
Liisa Ikonen
planeringschef
stadsplanerings-centralen, stadsmiljösektorn
liisa.ikonen@espoo.fi
Emmi Kauhanen
utvecklingschef
strategi och utveckling, koncernförvaltningens
emmi.kauhanen@espoo.fi
Läs mer: Stadsplanering I Espo stad
Energi

I Esbo byggs ett system för energiproduktion med smart styrning. Invånarna och företagen erbjuds utsläppsfritt producerad energi till rimligt pris. Energiproduktionens klimatavtryck minskas genom ökad hållbar energiproduktion och minskad förbrukning.
Tillsammans med energibolaget Fortum har vi förbundit oss till klimatneutral fjärrvärmeproduktion. Också annan ökning av förnybara och klimatneutrala energikällor, såsom slopandet av oljeuppvärmning och investering i solpaneler, minskar stadens klimatutsläpp.
Den snabba elektrifieringen och utvecklingen av elnätet påskyndar utsläppsminskningarna inom både fjärrvärme och trafik och möjliggör flera åtgärder för klimatneutraltet inom energisektorn. Vid produktion, förbrukning och distribution av energi tillämpas nya verksamhetsmodeller för utjämning av förbrukning och energibesparing. Vi satsar på att öka energimedvetenheten.
Målet med programmet Espoo Clean Heat är att all fjärrvärme i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt ska börja produceras klimatneutralt under 2020-talet. Fjärrvärmenätet erbjuder uppvärmning för 250 000 slutanvändare i hem och på kontor. Användningen av stenkol upphörde i april 2024.
Läs mer om energi på sidorna 33–46 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
Espoo Clean Heat(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska)
Läs mer: Energi och elektricitet I Esbo stad (på finska)
I Esbo genomförs målmedvetet en systematisk helhet av produktion, distribution och användning av energi. Målet är ett övergripande energisystem. I framtiden produceras fjärrvärme klimatneutralt med hjälp av spillvärme, förnybara energikällor och el från förnybara energikällor.
Energiproduktionen blir i allt högre grad en del av stadsbilden, till exempel genom investeringar i solpaneler och en mer decentraliserad fjärrvärmeproduktion. Både kort- och långsiktiga lösningar för lagring utvecklas för att möjliggöra en så effektiv användning av el från förnybara energikällor och spillvärme som möjligt. Nya decentraliserade lösningar och teknik kommer att synas som en del av stadsplaneringen och utvecklingen av områden.
De nya verksamhetsmodellerna gör kommuninvånarna till aktiva deltagare på energimarknaden. Esbos pionjärlösningar skapar nationell och internationell affärsverksamhet för lokala företag.
Läs mer om energi på sidorna 33–46 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
Energi och elektricitet I Esbo stad (på finska)
| Invånare | Bostadsaktiebolag | Företag inom energibranschen | Caruna | Fortum |
| Fastighetsägare | Företag inom fastighets- och byggbranschen | Arbets- och näringsministeriet | Miljöministeriet | Teknologiska forskningscentralen VTT |
| Aalto-universitetet och andra läroanstalter | Uppstarts- och tillväxtföretagsekosystem | Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) | Organisationer |
Esbo stads styrka är ett öppet, aktivt och inkluderande samarbete med de bästa partnerna. Nya aktörer är välkomna att samarbeta. Esbo stad är en europeisk föregångare i klimatarbetet och deltar i uppdraget 100 klimatneutrala och smarta städer före 2030. Nya partner bjuds in för att genomföra försök, lösningar och nya verksamhetsmodeller som stöder Esbo stads klimatmål.
Bli Esbo stads klimatpartner! Esbo stads klimatsamarbete


Elina Wanne
utvecklingschef
strategi och utveckling, koncernförvaltningens
elina.wanne@espoo.fi
Mika Huttunen
energiingenjör
stadsplanerings-centralen, stadsmiljösektorn
mika.huttunen@espoo.fi
Läs mer: Energi och elektricitet I Esbo stad (på finska)
Trafik och resor

Målet är att de totala utsläppen från trafiken i Esbo ska minska. Lösningar söks för trafiken och trafikinfrastrukturen i hela stadsområdet. Målet kräver både en ökning av andelen hållbara färdsätt och en övergång från fossila bränslen till klimatvänliga drivmedel. Satsningarna syns till exempel i förbättring av förutsättningarna för kollektivtrafik, gång och cykling samt inom privatbilismen i synnerhet i den snabba ökningen av elbilar. Målet är att alla Esbobor ska kunna färdas smidigt och med låga utsläpp.
Genom samarbete möjliggörs elnätets hållbarhet när trafiken elektrifieras. Biobränslen utgör en dellösning för trafiken. I utvecklingsarbetet gynnas modeller för cirkulär ekonomi. Företag i Esbo utvecklar nya drivkrafter och automatiserad trafik i synnerhet inom materialtransport.
Läs mer om trafik på sidorna 47–62 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
Läs mer: Hållbar mobilitet I Esbo stad
I Esbo utgör utsläppen från trafiken en stor utmaning när invånarantalet ökar. För att målet om klimatneutralitet ska nås är det viktigt att genomföra planerade åtgärder som minskar trafikmängderna och utsläppen per fordon.
I Esbos generalplan 2060 fastställs betydande riktlinjer för utvecklingen av kollektivtrafiken genom gemensam planering av markanvändningen och trafiken. Inom trafiken bedrivs dessutom regionalt samarbete och utvecklingsarbete med företag, andra städer och forskningsinstitut.
Gång och cykling kompletterar kollektivtrafiken och ökar trivseln i stadscentrumen. Kollektivtrafiken i Esbo har utvecklats med förlängningen av Västmetron och med snabbspårvägen. Antalet elbilar och elfordon i Esbo ökar. Urvalet av metoder för optimering av logistiken och utsläppsfria drivkrafter utvecklas tillsammans med företag och aktörer i området.
Läs mer om trafik på sidorna 47–62 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
| Organisationer | Företag | Helsingforsregionens trafik HRT | Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland | Aalto-universitetet och andra läroanstalter |
| Teknologiska forskningscentralen VTT | Kommunikationsministeriet | Nylands förbund | Företag som utvecklar laddningsinfrastruktur och -tjänster | ITS Finland |
| Uppstartsföretag och tillväxtföretag | Trafiktjänster | Andra städer och kommuner |
Esbo stads styrka är ett öppet, aktivt och inkluderande samarbete med de bästa partnerna. Nya aktörer är välkomna att samarbeta. Esbo stad är en europeisk föregångare i klimatarbetet och deltar i uppdraget 100 klimatneutrala och smarta städer före 2030. Nya partner bjuds in för att genomföra försök, lösningar och nya verksamhetsmodeller som stöder Esbo stads klimatmål.
Bli Esbo stads klimatpartner! Esbo stads klimatsamarbete


Mari Päätalo
utvecklingschef
strategi och utveckling, koncernförvaltningens
mari.paatalo@espoo.fi
Susanna Kaitanen
trafikplaneringschef
stadsplanerings-centralen, stadsmiljösektorn
susanna.kaitanen@espoo.fi
Pauliina Kuronen
stadstrafikchef
stadsteknikcentralen, stadsmiljösektorn
pauliina.kuronen@espoo.fi
Läs mer: Trafik och resor I Esbo stad
Läs mer: Trafik och gator I Esbo stad
Byggande

Esbo planlägger och bygger längs goda kollektivtrafikförbindelser både natursmart och hållbart. Målet är att minska utsläppen och andra miljöeffekter under byggandets hela livscykel.
Esbo styr byggandet med hjälp av styrmedel för markanvändningen och bygger också själv. Både i styrningen av byggandet och i det egna byggandet främjas klimatsnåla, globalt hållbara och resurssmarta lösningar samt cirkulär ekonomi. Klimateffekterna från byggande beaktas och utsläppen minskas kraftigt genom samarbete mellan stadskoncernen och partnerna. Esbo vill vara en föregångare i EU inom förändringen mot klimatvänlighet.
Läs mer om byggande på sidorna 63–72 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
Den nya bygglagen som träder i kraft 2025 medför många skyldigheter som främjar klimatvänlighet och cirkulär ekonomi. Sådana är till exempel beräkning av byggnaders klimatavtryck samt gränsvärden för utsläpp från byggnader, utarbetande av materialpass och materialbeskrivningar, obligatoriska rivningskartläggningar i alla rivningsobjekt samt digitalisering av byggnadsuppgifter och bygglov som baserar sig på informationsmodeller.
Utöver lagstiftningen påverkar den globala resursbristen, kostnadsökningen och boendetrenderna byggandets framtid, praktiska lösningar och behov samt sporrar till effektivare lösningar inom cirkulär ekonomi. Förändringarna i lagstiftningen och omvärlden förutsätter resurser samt utveckling av styrmedel och kompetens.
Esbo planerar nya områden i enlighet med principerna för hållbar utveckling, bland annat genom att främja cirkulär ekonomi inom byggande av infrastruktur samt genom att utnyttja utsläppsberäkning vid byggande av områden, främja klimatsmart byggande vid planläggning samt utveckla innovativa incitament för att främja hållbarhet.
Läs mer om byggande på sidorna 63–72 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
| Läroanstalter | Aktörer inom forskning | Uppstartsföretag och tillväxtföretag |
| Miljöministeriet | Fastighetsägare | Organisationer |
| Kommuner i huvudstadsregionen | Företag inom fastighets- och byggbranschen | Topten-samarbete inom byggbranschen |
Esbo stads starka sida är ett öppet, aktivt och inkluderande samarbete med de bästa partnerna. Nya aktörer är välkomna att samarbeta. Esbo stad är en europeisk föregångare i klimatarbetet och deltar i uppdraget 100 klimatneutrala och smarta städer före 2030. Nya partner bjuds in för att genomföra försök, lösningar och nya verksamhetsmodeller som stöder Esbo stads klimatmål.
Bli Esbos klimatpartner! Esbo stads klimatsamarbete

Emmi Kauhanen
utvecklingschef
strategi och utveckling, koncernförvaltningens
emmi.kauhanen@espoo.fi
Läs mer: Byggande I Esbo stad
Cirkulär ekonomi

Esbo stads mål är att vara en klimatneutral stad för cirkulär ekonomi. I Esbo stävjas både överkonsumtionen av naturresurser, uppkomsten av avfall och klimatförändringen av cirkulär ekonomi samtidigt som naturens mångfald tryggas. Lösningar inom cirkulär ekonomi minskar utsläppen inom alla tyngdpunkter i stadens färdplan för klimatarbetet.
Genom cirkulär ekonomi förbättras livskvaliteten i Esbo. Beaktandet av cirkulär ekonomi utgör en allt viktigare del av stadens beslutsfattande och verksamhet i alla stadslösningar. Vi satsar på kommunikation och undervisning om cirkulär ekonomi och avfallssorteringen förbättras i stadens fastigheter.
I Esbo fungerar särskilt Kera och Stenbruket som utvecklingsområden för cirkulär ekonomi. Affärsverksamhet enligt cirkulär ekonomi skapar hållbar ekonomisk tillväxt och strukturer för en hållbar livsstil.
Läs mer om cirkulär ekonomi på sidorna 73–84 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
Se också:
Esbo stad har undertecknat Green Deal-avtalet om utsläppsfria byggplatser, vars syfte är att främja hållbar och på så sätt minska klimatutsläppen. Avtalet erbjuder konkreta metoder och verktyg med hjälp av vilka Esbo stad kan främja sina egna mål om klimatneutralitet. Målet med avtalet är att fossila bränslen inte längre ska användas på stadens byggarbetsplatser efter 2025.
Esbo stad har också undertecknat den europeiska förbindelsen för cirkulär ekonomi, Circular Cities Declaration, vars tio mål bidrar till att förverkliga stadens cirkulära ekonomi och hållbara utveckling. Förbindelsen om cirkulär ekonomi stöder Esbo stads mål att Esbo är klimatneutralt före år 2030 och att vara en föregångare när det gäller att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling.
Circular Cities Declaration – förbindelse om cirkulär ekonomi
Esbo är en ledare inom utvecklingen av cirkulär ekonomi. Målet är en systemisk övergång till en rättvis cirkulär ekonomi.
I framtiden stöder Esbo stad genom sina beslut och åtgärder cirkulär ekonomi genom att undanröja hinder för tillväxt, stärka möjliggörande strukturer, öka kompetensen samt forskning- och utvecklingsverksamheten, samt lyfta fram exempel på infrastrukturlösningar, upphandlingar och investeringar. Den snabba befolkningstillväxten och det täta byggandet i Esbo skapar allt bättre affärsmöjligheter för cirkulär ekonomi och delningsekonomi både genom återanvändning, materialåtervinning samt uthyrnings- och samanvändningstjänster. Materialåtervinningen förutsätter dock också mellanlagrings- och återvinningsområden, som är svåra att placera i den allt tätare stadsstrukturen. Invånarnas beslut i vardagen minskar klimatutsläppen från konsumtionen i Esbo.
Läs mer om cirkulär ekonomi på sidorna 73–84 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
| Företag av olika storlek inom cirkulär ekonomi och delningsekonomi | Läro- och forskningsanstalter | Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) |
| Nylands förbund | Miljöministeriet | Markägare och aktörer i utvecklingsområdena |
Esbo stads starka sida är ett öppet, aktivt och inkluderande samarbete med de bästa partnerna. Nya aktörer är välkomna att samarbeta. Esbo stad är en europeisk föregångare i klimatarbetet och deltar i uppdraget 100 klimatneutrala och smarta städer före 2030. Nya partner bjuds in för att genomföra försök, lösningar och nya verksamhetsmodeller som stöder Esbo stads klimatmål.
Bli Esbo stads klimatpartner! Esbo stads klimatsamarbete


Reetta Jänis
utvecklingschef
strategi och utveckling, koncernförvaltningens
reetta.janis@espoo.fi
Läs mer: Cirkulär ekonomi I Esbo stad
En hållbar livsstil

Varje Esbobo garanteras möjligheter till en hållbar livsstil. Vi främjar förändringen genom att inspirera och stödja Esboborna att göra hållbara val i vardagen och genom att hjälpa företag, organisationer och andra partner att hitta sina egna sätt att påskynda övergången till hållbara livsstilar.
Esbo stad påverkar genom sina funktioner, såsom fostran, kommunikation, byggande, styrning av markanvändningen och måltidstjänster utsläppen från konsumtionen i Esbo. Åtgärderna i Esbo har också en indirekt inverkan på hushållens val av mobilitet, energi, mat och upphandling. Hållbara lösningar skapas utan att avstå från Esbobornas välbefinnande och en smidig vardag.
Läs mer om en hållbar livsstil på sidorna 85–92 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
Stadens möjliggör aktivt strukturer, tillhandahåller tjänster samt samarbetar och kommunicerar inom övergången till en hållbar livsstil. Samarbetet med olika sammanslutningar och organisationer har en nyckelroll för att vi ska nå så många invånare som möjligt.
Alternativen för en hållbar livsstil betonar användningen av olika tjänster i stället för ägande, mångsidig användning av lokaler, minskning av svinn, integrering av återanvändning och beaktande av produktens återförsäljningsvärde redan när produkten köps. Samanvändning, utlåning och uthyrning ökar samhörigheten, det sociala välbefinnandet och ger alla invånare ekonomiska möjligheter till en hållbar livsstil. Hållbar digitalisering och utökade distanstjänster minskar utsläppen, möjliggör en effektiv service och sparar på kostnaderna.
Läs mer om en hållbar livsstil på sidorna 85–92 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
| Invånare och invånarföreningar | Helsingforsregionens trafik HRT | Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) |
| Forsknings- och läroanstalter | Företag av olika storlek som tillhandahåller tjänster inom cirkulär ekonomi och delningsekonomi | Organisationer och tredje sektorn |
Esbo stads starka sida är ett öppet, aktivt och inkluderande samarbete med de bästa partnerna. Nya aktörer är välkomna att samarbeta. Esbo stad är en europeisk föregångare i klimatarbetet och deltar i uppdraget 100 klimatneutrala och smarta städer före 2030. Nya partner bjuds in för att genomföra försök, lösningar och nya verksamhetsmodeller som stöder Esbos klimatmål.
Bli Esbos klimatpartner! Esbo stads klimatsamarbete

Reetta Jänis
utvecklingschef
strategi och utveckling, koncernförvaltningens
reetta.janis@espoo.fi
Kolsänkor

Med kolsänkor avses växande kollager, såsom växande skogar. Esbo stad avser med klimatneutralitet en minskning av utsläppen med 80 procent från 1990 års nivå till år 2030. Målet är att den återstående andelen på 20 procent ska kunna bindas till kolsänkor eller kompenseras. I bekämpningen av klimatförändringen är det primära sättet att minska utsläppen samt naturliga kolsänkor. Esbo stad strävar efter att genom att trygga kolsänkorna stödja Finlands mål för kolsänkorna.
Kunskapsunderlaget om antalet kolsänkor och deras utveckling preciseras kontinuerligt och Esbo deltar aktivt i utvecklingsarbetet. Kolsänkorna granskas i planeringen av markanvändningen bland annat som en del av Esbos generalplan 2060. Frågor som gäller kolsänkor är en central del av klimatsamarbetet med företagspartner.
Tekniska kolsänkor, såsom teknik för avskiljning och lagring av koldioxid, kan utnyttjas för att komplettera naturliga kolsänkor och på så sätt säkerställa att stadens mål om klimatneutralitet uppnås. Utvecklingen av de tekniska sänkorna främjas av många forskningsinstitut och företag i Esbogemenskapen.
Läs mer om kolsänkor på sidorna 93–96 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
En gemensam utredning som utfördes av Helsingforsregionens miljötjänster och kommunerna i huvudstadsregionen och som publicerades i februari 2021 (länk), ger städerna en allt noggrannare och aktuell bild av kollagren i jordmånen och i växtligheten samt den årliga förändringen i dem, det vill säga kolsänkorna. De största kollagren och kolsänkorna finns i marken och växtligheten i skogar. Esbos kolsänkor var vid utarbetandet av materialet så stora att de kan binda växthusgasutsläppen år 2030, om de fås att sjunka enligt målet med 80 procent jämfört med 1990 års nivå. Genom lösningarna i stadsplaneringen kan man påverka hur kolsänkornas situation i Esbo utvecklas i framtiden.
Läs mer: Kartläggning av kolsänkor i huvudstadsregionen(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Anna Ikonen
miljöexpert
miljö- och byggnadstillsyns-centralen, stadsmiljösektorn
anna.ikonen@espoo.fi
Paula Kuusisto-Hjort
planeringschef
stadsplanerings-centralen, stadsmiljösektorn
paula.kuusisto-hjort@espoo.fi
Anpassning

Med anpassning till klimatförändringen avses metoder och sätt genom vilka man kan förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser och minska samhällets och miljöns sårbarhet för dessa. Genom anpassningsåtgärder främjas funktionsförmågan hos människor, samhället och miljön.
I Esbo stads åtgärdsplan för anpassning till klimatförändringen 2022–2025 beskrivs stadens metoder och sätt att bereda sig på konsekvenserna av klimatförändringen och minska samhällets och miljöns sårbarhet.
Mer information: Esbo stads åtgärdsplan för anpassning till klimatförändringen 2022–2025(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska)
Läs mer: Anpassning till klimatförändringen I Esbo stad
Läs mer om anpassning på sidorna 93–101 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
Natursmart Esbo

Esbo stad har som mål att värna om naturens mångfald samtidigt som staden växer och utvecklas. Med hjälp av arbetet inom projektet Natursmart Esbo tryggar och ökar vi naturens mångfald i Esbo allt bättre. Vi sammanställer Esbos mål och utvecklingsåtgärder i en färdplan som publiceras under 2024.
Läs mer: Natursmart Esbo
Läs mer om Natursmart Esbo på sidorna 93–101 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.
Paula Kuusisto-Hjort
planeringschef
stadsplanerings-centralen, stadsmiljösektorn
paula.kuusisto-hjort@espoo.fi
Marika Rönnberg
miljöexpert
miljö- och byggnadstillsyns-centralen, stadsmiljösektorn
marika.ronnberg@espoo.fi
Verkställandet av färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030

Stadens strategi Berättelsen om Esbo styr stadens verksamhet enligt de gemensamma målen. Ett av målen är att uppnå klimatneutralitet före år 2030.
Esbo stads koncernförvaltning svarar för främjandet och styrningen av klimatarbetet på stadsnivå. Styrgruppen för hållbar utveckling och klimatarbete stöder stadsdirektörens ledningsarbete. Sektorerna, resultatenheterna och koncernsammanslutningarna svarar i enlighet med verksamhetsanvisningarna och koncernanvisningarna för genomförandet av åtgärderna inom sitt eget ansvarsområde.
Det förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammet Ett hållbart Esbo söker lösningar på klimatutmaningarna med stöd av extern finansiering tillsammans med partner.
Esbo är en del av EU-uppdraget 100 klimatneutrala och smarta städer, där de utvalda städerna tillsammans med sina intressentgrupper bereder ett avtal om klimatstäder (Climate City Contract, CCC).
Esbo deltar också i borgmästaravtalet Covenant of Mayors och har år 2019 sammanställt en handlingsplan för hållbar energianvändning och klimat (SECAP).
Verksamheten styrs dessutom av olika sektorspecifika avtal och program, såsom kommunernas energieffektivitetsavtal (KETS) och hyresbostadssammanslutningars energisparprogram (VAETS). 1)
Uppnåendet av klimatmålet följs upp som en del av uppföljningen av målen för fullmäktigeperioden i Berättelsen om Esbo. Av Berättelsen om Esbo härleds årligen bindande resultatmål på stadsnivå. De nya klimatåtgärderna fastställs årligen som en del av budgeten. I Klimatvakten presenteras närmare alla viktiga klimatåtgärder i Esbo.
Läs mer om genomförandet på sidorna 9, 10 och 104 i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030.

Ta reda på
Utställningen Klimatgärningar presenterar åtgärder som möjliggör ett kolneutralt liv i Esbo.
Esbos tjänsten Klimatvakt(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) ‒ stadens klimatåtgärder, deras framsteg och inverkan på ett ställe.
