Radon

Radon är en luktfri, smaklös och osynlig radioaktiv gas. Radon uppstår när uran, som förekommer naturligt i berggrunden, sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Dessa hamnar via inneluften i lungorna där de fastnar. Radongasen som inte har sönderfallit försvinner däremot ur lungorna vid utandningen. Den stråldos som förorsakas av de radioaktiva metallatomerna som fastnar i lungorna ökar risken för lungcancer. Uran förekommer i mycket varierande grad både i berggrunden och mineraljord.

Den tryggaste marken är tjock lera, eftersom lera är så tät att radon inte kan spridas genom den. I hus på lermark är radonhalten i allmänhet låg. Radon i dessa hus kan härröra från byggnadsmaterial och fyllnadsjord.

I Esbo har det konstaterats anrikning av radioaktiva mineraler i berggrunden. Anrikning har skett här och där slumpmässigt och ofta i avgränsade härdar och det är därför svårt att ge tillförlitliga prognosuppgifter för en viss plats. Inom en tomt kan det förekomma varierande härdar i berggrunden. Dessa utgör möjliga radonkällor som ökar radonrisken som man måste skydda byggnaden från.

Bergets splittrighet påverkar radonrisken. Ju mera splittrad berggrunden är, desto mer kan radon spridas. Det lönar sig att inte bryta mer än nödvändigt och att spränga med så små laddningar som möjligt.

Grundläggning på en platta direkt på marken, lättklinkerblock och suterränghus har blivit vanligare under de senaste årtiondena. Dessa byggnadssätt ökar möjligheten för radonhaltig luft att komma in i bostaden. På grund av olika temperaturer utomhus och inomhus uppstår ett undertryck som ”suger” radonhaltig luft från marken till den varma inneluften. På vintern är temperaturskillnaderna större, varvid också radonflödet till bostaden är större. Brist på ventiler för ersättningsluft vid maskinell luftutsugning kan öka undertrycket och radonhalten i rumsluften. Radon kan också komma in i bostaden från byggnadsmaterial. I Finland har man dock inte påträffat höga radonhalter i inomhusluften som skulle bero på byggnadsmaterial. Dessutom kan radon frigöras vid användningen av hushållsvatten. Radonhalten i vatten från borrbrunnar kan vara så hög att radonhalten i inneluften stiger vid olika slags tvätt.

Radon kommer in i bostaden huvudsakligen med luftströmmarna genom konstruktioner och sprickor. I radonområden ska bottenbjälklaget stoppa radonflödet och grunden ska ventileras.

Bygginformationsstiftelsen RTS har publicerat anvisningskortet RT 81-11099(extern länk, öppnas i ett nytt fönster). I anvisningskortet berättas åskådligt om skydd mot radon.