Kartläggning av tillgänglighetsindex visade på stora skillnader mellan kulturhusen i Esbo

6.11.2026 6.11
Produktionsplaneraren Riikka Kampara testar hur tillgänglig Sellosalen är.

En kartläggning som gjordes av tillgänglighetsföretaget Riesa gav bästa vitsord åt utställningscentret WeeGee och Sellosalen. Kannusali och Esbo kulturcentrum fick ett medelgott vitsord. Barnkulturcentret Auroras resultat påverkades av att det är svårt att ta sig fram i området.

Den ledande tillgängslighetsexperten i Finland, Riesa, utförde en kartläggning av tillgänglighetsindexet i utställningscentret WeeGee, Sellosalen, Kannusalen, Esbo kulturcentrum och barnkulturcentret Aurora. Tillgänglighetsindexet är en mätare som ger en allmän uppskattning av nivån på tillgänglighet och lyfter fram de centrala utvecklingsobjekten. Tillgängligheten granskas inom tre delområden: framkomlighet, tillgänglighet för synskadade och tillgänglighet för hörselskadade.

Vid kartläggningen får varje objekt ett indextal på skalan 0–100 (ju högre siffra, desto bättre tillgänglighet). För närvarande är medeltalet för alla objekt som Riesa bedömt på 70. Antalet bedömda objekt är 284. 

WeeGee och Sellosalen fick bästa vitsord bland kulturhusen i Esbo 

Bland de fem kulturhusen i Esbo fick utställningscentret WeeGee det bästa vitsordet enligt indexet (85), vilket är betydligt högre än medeltalet för alla muséer som Riesa bedömt (64). Sammanlagt har Riesa kartlagt och bedömt 32 muséer. De bästa vitsorden gällde tillgänglighetsinformationen (100) och ankomsten (90). Det lägsta vitsordet gällde tjänsterna (80). 

Sellosalens resultat (81) låg nära WeeGees. Sellosalen fick de bästa vitsorden för tillgänglighetsinformationen (100) och tjänsterna (87). Sämst var framkomligheten (77).  Sellosalens produktionschef Henna Salo är nöjd med resultatet och berättar att kartläggningen krävde gemensamt arbete.

-För att kartlägga tillgängligheten behövdes experter från varje team i Sellosalen, eftersom den innebär en genomgång av husets alla funktioner, från hur det är att anlända till platsen och röra sig i lokalerna till hur artisterna rör sig backstage, säger Salo. 

Sellosalen öppnades år 2003 och redan i planeringsskedet utelämnades till exempel höga trösklar, medan ingångarna gjordes tillräckligt breda för personer som använder hjälpmedel. Belysningen planerades så att den är anpassningsbar och främjar tillgänglighet för personer med nedsatt syn. 

Det var förväntat att vi skulle få ett gott vitsord för tillgänglighet, jämfört med till exempel äldre konserthus som mycket väl kan vara hundra år gamla. Det var en positiv överraskning att både vår tillgänglighetsinformation och våra tjänster (till exempel kaféet) höll en så hög nivå. Däremot måste vi ännu utveckla tillgängligheten för de delar som gäller syn. Till exempel kan vi installera ljudfyrar som hjälper synskadade att röra sig i allmänna utrymmen, eller installera ljudguidning i hissarna om vi vill höja indexet också i den här kategorin, säger Salo

Sellosalens läktare är rullstolsplatserna och ledsagarplatserna placerade på rad ett.
I Sellosalens lokaler finns en tillgänglig toalett som ligger intill de andra toaletterna i foajén.
Induktionsslingan fungerar både i själva salen och i de allmänna lokalerna.
Sellosalen har tillgängliga passager inomhus och jämna gångvägar utomhus.

Kannusali och Esbo kulturcentrum något över medeltalet
Både Kannusali (75) och Esbo kulturcentrum (73) överskred Riesas medeltal med snäv marginal. Kannusali fick sina bästa vitsord för tjänsterna (87) och för toaletterna (85). Det lägsta vitsordet gällde ankomsten (55), vilket delvis förklaras av att salen ligger under jord i ett skyddsrum. Esbo kulturcentrum fick sina bästa vitsord för tillgänglighetsinformationen (91) och ankomsten (77), medan det sämsta vitsordet gällde toaletterna (69). 

Barnkulturcentret Auroras låga vitsord förklaras av de gamla byggnaderna

Det lägsta vitsordet bland Esbo kulturhus i utvärderingen gick till barnkulturcentret Aurora (55).  De bästa vitsorden fick barnkulturcentret för sin tillgänglighetsinformation (100) och sina toaletter (92). Det lägsta vitsordet gällde framkomlighet (25). 

I Aurora finns tre byggnader, av vilka ingången till en är tillgänglig. Det går att ta sig in i den andra byggnaden med rullstol via en ramp vid en sidodörr, men den tredje byggnaden saknar helt en tillgänglig ingång.

-Byggnaderna är från sent 1800-tal och de har ombyggts med respekt för deras historia och anpassats för kulturverksamhet mellan år 2002 och 2018. I varje byggnad finns till exempel små rum och trånga passager samt trösklar mellan rummen. I samband med ombyggnaden beaktades tillgänglighet i den mån det var möjligt. Vår kundtjänst hjälper vid behov alla besökare, säger Johanna Kallioaho, som är produktionschef på Aurora.

Riesas tillgänglighetsexpert Atso Ahonen säger att ibruktagandet och utnyttjandet av företagets tillgänglighetsindex gör det lättare att förstå nuläget inom kulturhusen i Esbo och att utveckla lokalerna. 

-Med stöd av rapporten kan man inse hur situationen ser ut och vad som är följande steg. Informationen är inte bunden till en viss person, utan med stöd av rapporten kan staden följa tillgänglighetsfrågor på lång sikt, säger Ahonen.

Tillgänglighetsinformationen som gäller kulturhusen i Esbo finns på kulturhusens webbsidor:

Utställningscentret WeeGee

Sellosalen

Kannusali

Esbo kulturcentrum

Barnkulturcentret Aurora

Läs mer om Riesa(extern länk, öppnas i ett nytt fönster). 
 

Text och bilder: Sanna Uuksulainen