HRM:s utredning: Esbos skogar binder över 100 000 ton koldioxid per år
Esbos skogar binder årligen en betydande mängd koldioxid ur atmosfären, visar en färsk kolbalansutredning från HRM. Undersökningen visar att stadens skogar och övriga växtlighet utgör en kolsänka som binder ungefär 113 000 ton koldioxid per år.
I kolbalansutredningen undersökte HRM den förmåga att binda och frigöra koldioxid som markanvändningssektorn har, det vill säga markanvändningen och växtligheten i området, till exempel skogarna, åkrarna, grönområdena, våtmarkerna och gårdsplanerna.
I Esbo är kolsänkorna koncentrerade till skogsområden. Till exempel är de stora skogsområdena i Norra Esbo och Esbo centralpark viktiga kolsänkor. Även den gröna strukturen i den byggda miljön, det vill säga parker och gårdsplaner, utgör kolsänkor.
Å andra sidan uppstår koldioxidutsläpp från åkermarker, i synnerhet torvåkrar, men även uppdikade torvskogar. Dessutom gör omvandling av grönområden till byggd miljö kolsänkan mindre.
”Trots att Esbo har de största kolsänkorna i huvudstadsregionen, fortsätter staden att växa. Därför riktar vi i synnerhet in byggandet på befintliga områden, centrum och platser med goda kollektivtrafikförbindelser. På så sätt försöker vi kontrollera utsläppen och trygga bevarandet av kolsänkorna”, säger Olli Isotalo, direktör för Esbos stadsmiljösektor.
Utredningen ger mer realistisk information för markanvändningsplanering
Utredningen som nu färdigställts är den första som ger en så här detaljerad bedömning av hela Esbos kolbalans baserat på geodata. Jämfört med tidigare beräkningar av kolsänkor i huvudstadsregionen beaktas nu förändringar i markanvändningen, aktuella tillväxtmodeller används och principerna för nationell beräkning av växthusgasutsläpp inom markanvändningssektorn tillämpas.
Utredningen ger en mer realistisk bild av var koldioxid binds och frigörs. Samtidigt ger den ny och användbar information som stöd för markanvändningsplaneringen.
”Med hjälp av utredningen kan vi granska förändringarna i koldioxidbalansen i olika områden. Det gör det lättare att planera markanvändningen så att byggandets påverkan på kolsänkorna kan minskas”, säger Paula Kuusisto-Hjort, planeringschef vid Esbos stadsplaneringscentral.
Kolsänkorna är bara en del av en helhet
I hela huvudstadsregionen täcker kolsänkorna endast en liten del av de växthusgasutsläpp som uppstår i området, och även i Esbo har de en begränsad påverkan i förhållande till stadens totala utsläpp. Enligt HRM:s utredning band naturens kolsänkor under 2024 ungefär 15,9 procent av Esbos växthusgasutsläpp för 2024.
I sitt mål för ett koldioxidneutralt Esbo 2030 har Esbo fastställt att de återstående 20 procenten av klimatutsläppen efter utsläppsminskningarna, alltså 212 000 ton, ska bindas i kolsänkor eller tas ut på annat sätt. Just nu uppgår Esbos kolsänka endast till ungefär hälften av den nivå som krävs för att uppnå målet. För att uppnå målet om klimatneutralitet krävs ytterligare åtgärder för att påskynda minskningen av utsläppen.
”Kolsänkorna är en viktig del av helheten, men de kan inte ersätta utsläppsminskningar. Utredningen ger en bra lägesbild av Esbo stads kollager och kolsänkor. Den här informationen är värdefull när vi gör en mellangranskning av vår färdplan mot ett koldioxidneutralt Esbo och bedömer om klimatåtgärderna är tillräckliga”, säger Olli Isotalo, direktör för Esbos stadsmiljösektor.
En uppdaterad färdplan mot ett koldioxidneutralt Esbo och ett förslag med ytterligare åtgärder för att minska utsläppen presenteras för stadsstyrelsen den 31 augusti 2026 och för stadsfullmäktige under hösten.