Kommuntjänster 2025 -undersökningen: i Esbo trivs man – invånarna är allt nöjdare med de tjänster som kommunen erbjuder

För första gången har en betydande del av dem som svarade på undersökningen ett främmande språk som modersmål. Personer som har angett något annat modersmål än finska eller har i undersökningen definierats som personer med främmande språk som modersmål.

Resultaten visar att invånarna är allt nöjdare med tjänsternas nivå. I huvudsak beror de förbättrade helhetsresultaten på att personer med ett främmande språk som modersmål har gett bättre vitsord för stadens tjänster än personer som har svenska eller finska som modersmål. Också bland dem som talar finska eller svenska som modersmål hade vitsorden för tjänsterna förbättrats något jämfört med året innan.

Enligt undersökningen är Esboborna mest nöjda med Esbo stads tjänster som har med bibliotekstjänster samt friluftsliv och motion att göra. Invånarna ger mycket goda vitsord också om luftkvalitet, återvinning, trygghet i bostadsområdena, lekplatser för barn, avfallshantering, trafiksäkerhet för bilister samt skötsel av parker och grönområden.

Invånarna ger lägst vitsord om förebyggande av missbruks‐ och våldsproblem, förhindrande av utslagning samt utbudet av småhustomter.

Om man jämför undersökningsresultaten med resultaten från i fjol, har vitsorden för följande tjänster förbättrats mest: främjande av goda relationer mellan befolkningsgrupper, information om kommunala tjänster, underhåll av gator och vägar samt kundtjänsten vid kommunala ämbetsverk i allmänhet.

Följande tjänsters nivå har försämrats mest jämfört med året innan: främjande av företagsverksamhet, sysselsättningstjänster samt placering av bostäder, arbetsplatser och tjänster.

Utöver tjänsternas kvalitet kartlägger undersökningen svararnas uppfattningar om livskvaliteten, den ekonomiska situationen och händelser på offentliga platser som försämrar trygghetskänslan.

77 procent av Esboborna tycker att deras livskvalitet är ganska god eller mycket god. Den upplevda livskvaliteten är bäst bland dem som bor i Hagalund: 85 procent av dem som bor i området upplever att deras livskvalitet är god. I övrigt är den upplevda livskvaliteten jämn mellan olika bostadsområden i Esbo.

Enligt undersökningen upplever var tionde Esbobo att deras livskvalitet är dålig eller ganska dålig. Skillnaderna mellan invånare som talar finska eller svenska som modersmål och invånare med främmande språk som modersmål är mycket måttliga.

Nästan hälften av Esboborna tycker att deras ekonomiska försörjning är utmärkt eller ganska bra. Hagalundborna ligger i toppen av listan, eftersom mer än hälften av svararna från Hagalund anger att de klarar sig ganska bra ekonomiskt. Mindre än hälften av invånarna i bostadsområdena i Esboviken, Alberga och Olars-Mattby upplever att de klarar sig ganska bra. Den minsta andelen av invånare som tycker att de har en utmärkt eller ganska bra ekonomisk försörjning bor i Esbo centrum.

Nästan en tredjedel av kommuninvånarna upplever att de klarar sig om de konsumerar med eftertanke i vardagen. På motsvarande sätt är nästan en fjärdedel av Esboborna tidvis tvungna att minska på sina utgifter i vardagen, och var tionde tvingas minska på nästan allt.

Esboborna har upplevt händelser som försvagar trygghetskänslan en aning mer sällan än året innan. Enligt undersökningen har var femte Esbobo stött på rasism på en allmän plats i sitt bostadsområde. Av de personer som bor i Esbo och som talar främmande språk som modersmål har knappt en tredjedel i sin vardag stött på rasism och cirka en sjättedel berättar att de blivit utsatta för rasism själva. Nästan var femte Esbobo som talar finska eller svenska som modersmål har stött på rasism.

Var sjunde kommuninvånare har utsatts för våld eller hot om våld. Sex procent av Esboborna har utsatts för sexuella trakasserier.

Den allmänna nöjdheten med tjänster har mätts på två olika sätt under årens lopp: med ett omfattande boendekommunsindex och med ett helhetsvitsord. Den senaste undersökningen innehåller även ett NPS-rekommendationsindex. NPS-talet för Esbo är 21 och kan allmänt anses vara bra, även om det inte finns några heltäckande jämförelseuppgifter.

I det omfattande boendekommunsindexet ingår vitsorden för alla tjänster som bedöms i undersökningen, varvid man får ett medeltal av tjänsterna. Dessutom har de olika servicehelheterna viktats genom att grundskolan och småbarnspedagogiken har getts större betydelse än andra delområden.

Det omfattande boendekommunsindexets värde har förbättrats från året innan. Indexvärdet bland alla som svarat är 3,83, medan siffran i föregående års undersökning var 3,71. Bland dem som svarade som har ett främmande språk som modersmål är indexvärdet 4,13 och bland dem som har finska eller svenska som modersmål är indexvärdet 3,73. De högsta vitsorden gavs av invånarna i Hagalund och Mattby-Olars. De lägsta vitsorden gavs i Alberga och Esbo centrum.

Medeltalet av helhetsbetyget för Esbo stads tjänster har också stigit. I den senaste undersökningen är medeltalet för Esbo 7,98, medan det året innan var 7,73. Medeltalet mäts på skalan 4–10. Höjningen förklaras framför allt av personer med ett främmande språk som modersmål som har gett vitsord med medeltalet 8,28. Ändå är också medeltalet bland personer som pratar finska eller svenska som modersmål 7,88, vilket är bättre än föregående års resultat. Av alla svarare gav totalt 36 procent vitsordet 9 eller 10.

Bakgrundsinformation om undersökningen

Undersökningen om stads- och kommuntjänster genomförs årligen. Enkäten som genomfördes i november–december besvarades av sammanlagt 1 835 Esbobor, varav 379 hade ett främmande språk som modersmål. Enkäten genomfördes på sammanlagt tio olika språk. När det gäller de inhemska språken (finska, svenska) gjordes datainsamlingen på samma sätt som föregående gång genom Norstat Oy:s webbforskningspanel. När det gäller personer med ett främmande språk som modersmål genomfördes enkäten som en informerad webbundersökning, där ett urval av talarna av de åtta mest talade språken fick en inbjudan med posten att delta i undersökningen. Dessutom samlades svar på främmande språk in via invandrarorganisationer och genom kompletterande inbjudningar per telefon. Personer som angav ett annat modersmål än finska eller svenska i enkäten definierades som personer med främmande språk som modersmål. Helhetsresultaten viktades så att de motsvarar andelen av befolkningen som har finska eller svenska som modersmål och andelen som har främmande språk som modersmål. Undersökningen genomfördes av Bondata Oy.