Handledarutbildningen i Kirstin koulu har ökat elevernas delaktighet och välbefinnande
I Kirstin koulu i Esbo har man utvecklat en utbildning för skolgångshandledare med fokus på mötet med elever. Rektor Pauliina Pertamo i Kirstin koulu framhåller att skolgångshandledarna alltid har varit en integrerad del av personalen i Kirstin koulu och deltagit i alla gemensamma evenemang.
Skolgångshandledarna önskade själva att få fler verktyg och mer kunnande i att bemöta elever. På så sätt skulle de ytterligare kunna stärka barnens känsla av delaktighet och välbefinnande. Särskilt under rasterna kunde det uppstå situationer där det behövdes fler verktyg för att ingripa i utmanande händelser.
”Det är viktigt att alla vuxna i skolan har ett gemensamt sätt att agera och att alla känner sig som en del av skolhelheten. Gemensamma rutiner hjälper både de vuxna och barnen”, säger Pertamo.
Internationalism är en del av skolans vardag
I den språk- och kulturmedvetna skolan talar cirka 94 procent av eleverna något annat språk än finska hemma. Internationalism är alltså en nära integrerad del av skolans vardag, och hela personalen, från lärare till handledare, bidrar på sitt sätt till elevernas integration.
Behovet av utbildning diskuterades först i ledningsgruppen för Kirstin koulu. Klasslärare Miiamari Kääriäinen tog ansvar för att ordna utbildningen.
Kääriäinen berättar att eftersom den nödvändiga utbildningen inte fanns tillgänglig hos externa aktörer, beslöt man att själva ordna den. Kääriäinen och specialläraren Johanna Häkkinen utarbetade en lämplig utbildningshelhet.
I början av 2025 ordnades 45-minuters utbildningstillfällen med två veckors mellanrum. I utbildningen reflekterade man över möten med elever och hur man kan hitta lösningar tillsammans. Teman var bland annat skillnader mellan olika tillvägagångssätt och vad som till exempel restorativt och stärkande stöd innebär. Målet med mötena är att ge barnen upplevelser av att lyckas.
”Till exempel är syftet med restaurativt stöd att förbättra elevens livskvalitet och stöda funktionsförmågan”, säger Kääriäinen.
Därutöver diskuterade vi bland annat styrning med blicken: vilken kraft en vuxens blick kan ha. Eller vilka skillnaderna är mellan jag- och du-budskap. Även om budskapet ofta lätt blir ett du-budskap, kan man lösa saker bättre med ett jag-budskap.”
Vad förändrades?
Kääriäinen och Pertamo konstaterar att skolgångshandledarna efter utbildningen har blivit ännu öppnare i att diskutera utmanande situationer med lärarna.
Dessutom söker handledarna nu i allt högre grad kamratstöd hos varandra, eftersom det under utbildningen framkom att nästan alla funderar på liknande frågor. Handledarna upplevde också att de har hittat mer mod att ingripa i svåra situationer.
Och eleverna då? Eleverna har upplevt att stämningen nu är bättre även på rasterna, och lekar och spel fungerar smidigare tillsammans än tidigare.
