Städerna måste axla en roll i bekämpningen av naturförlusten: Under seminariet Natursmart Esbo sökte man metoder för att trygga den biologiska mångfalden
Seminariet Natursmart Esbo samlade sakkunniga från Esbo och runt om i Finland. Seminariets huvudtalare Janne Kotiaho som är professor i ekologi betonade kommunernas roll i den samhälleliga förändringen. Det är dock endast möjligt att stoppa förlusten av biologisk mångfald genom betydande tilläggsåtgärder.
Hur kan vi bevara och öka den biologiska mångfalden i en snabbt växande stad? Esbo har antagit utmaningen: i februari godkände stadsstyrelsen färdplanen Natursmart Esbo. Färdplanen innehåller riktlinjerna för arbetet inom stadsmiljösektorn för de kommande tio åren. Sektorn är av stor betydelse eftersom den ansvarar för till exempel planläggning, planering och underhåll av parker samt naturvården i Esbo.
En tisdag i maj samlades en grupp representanter för Esbo och andra städer samt representanter för forskningsfältet och företag i Otnäs för att fundera på hur en växande stad leder och förverkligar natursmarta lösningar. Sektordirektör Olli Isotalo från stadsmiljösektorn öppnade tillställningen. Miljödirektör Tarja Söderman presenterade färdplanen Natursmart Esbo och Harri Tanska, direktör för stadsteknikcentralen gav mer information om hur färdplanen genomförs särskilt med tanke på stadstekniken.
Det är möjligt att uppnå en total icke-försämring av naturen
Huvudtalare på seminariet var professor Janne Kotiaho från Jyväskylä universitet. Hen är också ordförande för Finlands Naturpanel och vetenskaplig rådgivare till Finlands regering.
Under sin presentation försökte Kotiaho väcka publiken med de katastrofala siffrorna om naturförlusten: Finlands och världens natur befinner sig i ett kritiskt tillstånd, eftersom till exempel skogarnas areal och kvalitet ständigt försämras. Därför efterlyste han aktörskap och ansvarstagande: både staten och kommunerna måste axla ansvaret med att förbättra naturens tillstånd.
Färdplanen Natursmart Esbo är grundad på tanken om naturens totala icke-försämring. Det är ett tillstånd där mänsklig verksamhet inte minskar den biologiska mångfalden eller de ekosystemtjänster som naturen erbjuder människor. Enligt Kotiaho är det möjligt att uppnå detta, men inte utan ekologisk kompensation för de naturskador som orsakats. Det kräver dock planmässiga åtgärder och en kritisk bedömning av dem.
Städerna kan ta lärdom av varandra
Under de senaste åren har oron för naturen och å andra sidan förståelsen för naturens betydelse ökat snabbt. Många städer i Finland och världen utvecklar sin verksamhet just nu. På seminariet sparrades Esbo av tre andra städer som också har kommit långt i sitt naturarbete. Heli Huuskonen, som lotsar programmet Naturpositiva Lahtis, presenterade Lahtis projekt för att göra gårdar vid daghem mångsidigare: med hjälp av det nu färdigställda konceptet förbättras trivseln och utvecklingen av barnens förhållande till naturen på daghemsgårdar som byggs eller repareras. Samtidigt utnyttjas dagvattnet som samlas på tomterna och barnen skyddas mot solexponering under varma dagar.
Åbos mål är att vara en ledande stad inom naturvårdsarbetet och inrättandet av nya livsmiljöer och Åbos miljöskyddschef Olli-Pekka Mäki presenterade god praxis och exempel på restaurering av naturobjekt och skyddet av speciella arter.
Vanda gav perspektiv på naturklok stadsplanering. Vanda har som första stad i Finland hunnit pilottesta ekologiska kompensation. Vandas ledande landskapsarkitekt Laura Muukka betonade dock att kompensation alltid är det sista alternativet i lindringshierarkin och utnyttjas först när man redan har undvikit och lindrat olägenheter för naturen.
Natursmarta lösningar förutsätter dialog och samarbete
Inspirerande exempel bekräftade att städerna verkligen kan göra sin del i bekämpningen av naturförlusten och samtidigt skapa välfärd och livskraft. Det är dock inte alltid lätt att samordna olika mål och realiteter. Städerna kan inte lösa utmaningarna ensamma, utan det behövs partner: företag, markägare och invånare samt dialog med forskningen.
Janne Kotiaho ställde i sitt eget anförande knepiga frågor om hur staden kan trygga den biologiska mångfalden trots att befolkningen ökar och å andra sidan hur stadsaktörerna kan styra invånarna mot mer hållbara levnadsvanor.
I slutet av seminariet förde direktören för stadsteknikcentralen Harri Tanska, specialforskare vid Finlands miljöcentral, docent i stadsekologi Kati Vierikko och direktör Juha Kostiainen, med ansvar för stadsutvecklingen och ansvarsfullheten vid YIT, en diskussion om temat.
Esbo är en ung stad och därför finns det inga gamla industriområden och övergivna tomter i Esbo. Det innebär att blir man tvungen att styra byggandet även till nuvarande grönområden. Både Tanska och Kostiainen önskade dock att byggandet inte skulle försämra människors levnadsförhållanden, stadsmiljöns kvalitet eller naturens tillstånd. Som representant för ett byggföretag fick Kostiainen en applåd av publiken när hen efterlyste striktare krav på gårdsplanering och beaktande av naturvärden i de konkurrensutsättningar som städerna låter göra.
Arbetet med Natursmart Esbo i gång
Diskussionen om seminariets teman fortsatte under eftermiddagens cocktailevenemang. "Förankringsarbetet för färdplanen Natursmart Esbo har inletts och nu kan satsa ordentligt på att utveckla god praxis", gläder sig Söderman. "I Esbo innebär ju natursmart ett sätt att agera och genomföra alla stadens mål på ett natursmart sätt."