Servicebehovet och investeringstrycket i den växande staden fortsättningsvis starka

Esbokoncernens nettoinvesteringar var 409 miljoner euro år 2024. Koncernens lånestock uppgick till 3 783 miljoner euro. Koncernens lånestock per invånare var 11 783 euro och var den största i en jämförelse mellan de sex största städerna. Stadens ekonomi befinner sig i en ny situation efter reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet på grund av minskningar i skattefinansieringen. Skatteintäkterna minskade med över 80 miljoner euro från året innan. Stadens årsbidrag var 306,9 miljoner euro och minskade med 147,4 miljoner euro från året innan. I den växande staden måste årsbidraget alltså vara betydligt större än avskrivningarna för att staden ska klara av ersättande investeringar och tillväxtinvesteringar samt amorteringar, och kan trygga basservice för invånarna. På grund av osäkerheten i ekonomin och omvärlden samt de strukturella reformer som genomförts betonas stadens kalkyl av kostnader för tjänster, prognostisering av servicebehovet och analys av de internt tillförda medlen.

Berättelsen om Esbo har genomförts med hjälp av målen för fullmäktigeperioden och de årliga resultatmålen samt förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. Enligt revisionsnämndens utvärdering uppnåddes sju av de 26 resultatmål som ställts för staden för år 2024, medan tio nåddes delvis, sju inte nåddes och två inte kunde utvärderas. De två resultatmålen för affärsverket Esbo lokaler nåddes inte. Av koncernsammanslutningarnas 32 resultatmål uppnåddes 18, medan nio uppnåddes delvis och fem inte nåddes. De mål som inte nåddes gällde särskilt ungas välbefinnande, hur gränssnittet mellan Esbo och Västra Nylands välfärdsområde fungerar samt målet om förvaltningens effektivitet. Konjunkturen i ekonomin bidrog till att målen för ungdomsarbetslöshet och antalet arbetstillfällen i företag inte nåddes. De mål som inte nåddes av affärsverket Esbo lokaler och Esbokoncernen gällde i huvudsak ekonomin. Revisionsnämnden ansåg att de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammens verksamhet och de tillgängliga resurserna inte var i balans med utvecklingsprogrammens omfattande teman och ambitiösa mål. Revisionsnämnden anser att det är viktigt att styrgruppernas roll förtydligas och att tillräckliga personalresurser säkerställs, samt att externa finansieringsmöjligheter utnyttjas mer aktivt för att målen för programmen för den kommande fullmäktigeperioden ska uppnås.

Ett av utvärderingsobjekten var välbefinnande bland barn och unga samt åtgärder mot mobbning i läroanstalter. Enligt lagen om grundläggande utbildning har elever rätt till en trygg studiemiljö som består av psykiska, sociala och fysiska faktorer. Mobbning i skolan syns till exempel som diskriminering, trakasserier och våld. Enligt resultaten av elevenkäten 2024–2025 upplever eleverna att de vuxnas ingripande i mobbning har minskat och att mobbning bland eleverna har ökat. Läroanstalterna ska ingripa i mobbningsfall omedelbart och multiprofessionellt. Stadens samarbete med Västra Nylands välfärdsområde samt tillgången till tjänster som stöder välbefinnande bland barn och unga i rätt tid är viktiga åtgärder mot mobbning.

Hållbar trafik och mobilitet hör till prioriteringarna i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030, som fullmäktige godkände i maj 2024. Målet är att minska utsläppen från trafiken med 57 procent fram till år 2030 jämfört med 1990 års nivå. Enligt utfallet för år 2023 har utsläppen från trafiken minskat med sju procent jämfört med 1990 års nivå, och det verkar osannolikt att målet nås. Revisionsnämnden rekommenderar att stadsstyrelsen och hela stadsorganisationen inom sina ansvarsområden effektiverar minskningen av trafikens utsläpp så att det klimatneutralitetsmål som fullmäktige ställt upp nås.

Förebyggandet av boendesegregation genom stadens markanvändning genomförs till exempel genom att erbjuda både hyres- och ägarbostäder av många slag, genom att stödja förbättringen av servicenivån i olika områden i staden, genom att förbättra kvaliteten på närmiljön samt genom att rikta investeringarna jämlikt till olika delar av staden. I beredningsskedet ska det göras omfattande bedömningar av segregationseffekterna så att man kan förebygga segregation i stadens olika områden.

I utvärderingsprogrammet för år 2024 ingick dessutom stadens kommunikation, digitala tjänster och digitalt stöd, informationssäkerhet och dataskydd, sysselsättningstjänster, bibliotekstjänster och gymnasieutbildning samt tillgänglighet i skolbyggnader. Dessutom utvärderades uppnåendet av de mål för ägarstyrningen som ställts upp för Esbo bostäder Ab, stadens fastighetsaktiebolag och samkommunen Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia. Temat för den gemensamma utvärderingen av revisionsnämnderna i huvudstadsregionen var anpassning till extrema väderfenomen samt beredskap. Utvärderingarna och deras slutsatser samt rekommendationer finns i utvärderingsberättelsen för år 2024(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

Den svenska utvärderingsberättelsen publiceras 8.5.2025. Mer information ges av revisionsnämndens ordförande Paula Viljakainen, tfn +358 50 5727497. Utvärderingsberättelsen överlämnades till fullmäktiges ordförande 5.5.2025.