I Esbo får barn och unga synas, höras och påverka

Under våren 2024 samlades över 200 högstadieelever i Esbo till elevkårernas gemensamma evenemang Kuulumme yhdessä! Under evenemangsdagen fick ungdomarna en introduktion i och inspiration kring dagens teman av Viivi Pentikäinen, specialsakkunnig på välbefinnande i skolan. Ungdomarna fick också njuta av ett uppträdande av skådespelaren och sångerskan Yasmine Yamajako, som är uppväxt i Esbo och bekant från bland annat rollen som Ariel i musikalen Lilla sjöjungfrun vid Helsingfors stadsteater. Yamajako sjöng och höll ett ärligt och rörande motivationstal till ungdomarna där hon berättade om sin egen väg i livet. Därefter hade ungdomarna möjlighet att ställa frågor och kön till bilder med Yamajako ringlade sig lång.

Under evenemanget hölls för eleverna även temaverkstäder, som leddes av gemenskapsledare. I verkstäderna arbetade man med gruppbildning mellan elever från olika skolor. Eleverna fick ta del av utvecklandet av sina egna bostadsområden och skolor med hjälp av välbefinnandeverktyg. Under verkstäderna reflekterade deltagarna bland annat över hur drömmarnas skola och bostadsområde ser ut och man skapade drömkartor över dem. Ungdomarna bollade också idéer kring minskande av segregationen ur sitt eget perspektiv. Idéerna ska tas med i åtgärdsprogrammet. Utöver arbetet som görs i skolorna medverkar Esbo även i det nationella nätverket som arbetar för att förebygga segregation. 

I Esbo erbjuds med hjälp av ungdomstjänsterna mångsidiga hobby- och fritidsmöjligheter för ungdomar. Med hjälp av detta arbete skapas trygga platser, där ungdomar från olika bakgrunder kan träffas och tillbringa tid tillsammans. Ungdomsarbetet erbjuder också stöd och resurser, i form av handledning och rådgivning, för ungdomar som löper risk för marginalisering. Målet är att minska ojämlikheten och främja alla ungdomars jämlika möjligheter.

Exempelvis är det vanligt att invandrarungdomar allra först hittar ungdomsgårdarna i sin nya hemstad. På ungdomsgårdarna träffar de andra unga i samma ålder och hittar en gemenskap. Utbildade ungdomsledare ger stöd för de ungas behov och skapar en trygg miljö där var och en kan känna tillhörighet i gruppen.

Det mobila ungdomsarbetet når ungdomarna där som de rör sig, i områden där det inte finns mycket tjänster. Arbetet görs med Unga Esbo-paketbilen Keijo och husbilen Kerttu som utrustats så att de fungerar som mobila ungdomsgårdar. Ungdomarna kan kalla det mobila ungdomsarbetet till en plats via Instagram eller Snapchat, vilket garanterar enkel och snabb verksamhet mellan det mobila ungdomsarbetet och ungdomarna. 

Det mobila ungdomsarbetet främjar gemenskapsandan genom att tillhandahålla ungdomarna lokaler och aktiviteter så att de kan träffa varandra och skapa nya vänskapsrelationer även i mer avsides områden. Dessutom erbjuder det mobila ungdomsarbetet stöd och handledning, vilket kan bidra till att förebygga kriminalitet och rusmedelsbruk och på så sätt minska segregationen av områden. Det mobila ungdomsarbetet kommer när ungdomarna ber om det, sätter upp lokalen och tar emot alla ungdomar. Verksamheten är öppen för alla och kostnadsfri, berättar ungdomsledare Jukka Kilpelä.

Det bästa i det mobila ungdomsarbetets verksamhet är medarbetarnas vänlighet och att det alltid är lätt att prata med dem om vad som helst. Medarbetarna inom det mobila ungdomsarbetet berättar också mycket om Unga Esbos verksamhet på ett sätt som lockar oss unga att gå med i verksamheten. Dessutom lyssnar de på våra idéer och tankar. Medarbetarna är också alltid väldigt peppande, beskriver Aune och Lotta.

Ungdomsarbetet har enorm potential att förebygga segregation genom att erbjuda ungdomarna möjligheter att delta i gemenskapen, lära sig av varandra och få stöd för sin uppväxt. Unga Esbo ordnar roliga aktiviteter, evenemang, upplevelser och stöd i vardagen för alla ungdomar.

De flesta familjerna som flyttar till Finland från andra länder väljer att integrera sig på finska, eftersom majoritetsspråket ses som det mest naturliga alternativet. De svenskspråkiga skolorna i Esbo har emellertid lång erfarenhet av att ge stöd till elever med svaga kunskaper i skolspråket, eftersom finskan är för många elever ett starkare språk än svenskan.

Ellinor Hellman, som är rektor vid Storängens skola, berättar att eleverna inte nödvändigtvis känner till alla de vardagliga ord som används i undervisningen, eftersom finskan på många sätt är deras starkaste språk. Många elever behöver stöd i flera ämnen på grund av svaga språkkunskaper. Svaga kunskaper i skolspråket leder ibland också till konflikter mellan eleverna, när de inte förstår varandra till fullo. Det kan vara krångligt att reda ut konflikter när eleverna inte förmår beskriva det som har hänt.

Även om antalet elever som kommer från andra kulturer eller har något annat modersmål än finska eller svenska är litet i de svenskspråkiga skolorna jämfört med de finskspråkiga skolorna, har antalet sådana elever dock ökat i de svenskspråkiga skolorna de senaste åren.

”Vi värdesätter alla språk som eleverna kan”, säger Hellman.

Storängens skola använder många olika metoder för att stärka elevernas skolspråk. Läsning av skönlitteratur både i skolan och hemma är ett viktigt element. Skolan arbetar också aktivt för att ge eleverna möjlighet att ta del av svenskspråkig kultur exempelvis via barnprogram och teaterbesök. I klassrummet lägger man stor vikt på gemensam genomgång av texter och på att förklara svåra ord och begrepp.

”Vi kanske har en viss sorts förståelse för minoriteter, eftersom vi själva vet hur det känns att inte ingå i majoriteten? Vi vet exempelvis hur det känns att vara sjuk och inte kunna berätta hur en mår på det språk som en kan bäst. Det handlar också om identitet och kultur”, funderar Hellman.