Esbo bygger en hållbar framtid
Esbo stad har som mål att vara klimatneutralt före år 2030. Stadsmiljösektorn försöker både minska utsläppen och anpassa sig till klimatförändringen. I den här artikeln berättar stadsmiljösektorns experter hur Esbo förbereder sig på föränderliga förhållanden.
Projektets ledare Kimmo Leivo leder utvecklingen av Finno, som är ett exempelområde för hållbar utveckling.
”Värmeböljor och kraftig nederbörd – såväl regn som snö – kommer att bli allt vanligare. Vi måste välja material som klarar av ett klimat som vi inte är vana vid. Vid planeringen måste vi i synnerhet ta hänsyn till hantering och styrning av dagvatten. I Finno har vi också byggt översvämningsvallar mot havet.”
Leivo håller kontakt med andra städer och följer aktivt det internationella fältet. Det finns prognoser om att klimatet i Finland kommer att bli som klimatet i Belgien, vilket innebär att Finland kan kopiera fungerande lösningar som används där. Till exempel är sadeltak och fasader av stenmaterial typiska i Belgien.
”Vi måste tänka på helheten på lång sikt. Nu måste vi göra val som stärker stadens förmåga att klara sig och anpassa sig till de utmaningar som framtiden för med sig. Till exempel kan vi möjligtvis utöka den aktiva nedkylningen av byggnader redan nu.”
Aktiv nedkylning kan till exempel innebära luftkonditioneringsapparater som används för att kyla ner inomhustemperaturen. I Finno kan frågan också lösas med hjälp av så kallad fjärrkyla, vilket innebär att överskottsvärme kan återvinnas som energi.
Arbetet innebär att kontinuerligt utveckla både nya lösningar och den egna kompetensen
På affärsverket Esbo lokaler arbetar reparationschef Pasi Maja, som instämmer med Leivo. Vid planeringen av nya objekt är det viktigt att ta hänsyn till att de extrema väderfenomenen blir allt vanligare. I gamla objekt kan man utföra olika slags anpassningsåtgärder, till exempel installera solskydd på gårdar.
”Utmaningarna som vi står inför omfattar framför allt att byggnaderna blir för heta på somrarna och att byggnaderna blir våta eftersom horisontella slagregn blivit allt vanligare.”
”På grund av extrema väderfenomen måste vi utöka vår sakkunskap om hur vi kan förbereda oss på dem.”
Stadsplaneringen – en hörnsten när vi måste anpassa oss
Planläggningen styr anpassningen på lång sikt. Ina Westerlund arbetar som landskapsarkitekt vid stadsplaneringscentralen. Hon tillbringar sina arbetsdagar med detaljplaneringen av Stor-Alberga.
”Anpassningen till klimatförändringen syns i hög grad i mitt arbete och har egentligen alltid varit en del av det”, säger hon.
Inom stadsplaneringen anknyter många anpassningsåtgärder till den gröna miljön. Träd ger svalka och jämnar ut temperaturen lokalt. Genomtränglig mark, som till exempel kan bestå av gräsmatta eller grus, är bättre på att suga upp dagvatten.
”Mitt arbete är ansvarsfullt. Det bästa är att jag får vara med och utveckla staden. Jag måste balansera den gröna miljön och byggandet i en växande stad, på en begränsad yta, vilket utgör en utmaning i mitt arbete. Det hela handlar om att sammanpassa olika saker och värderingar.”
Ekologisk odling och försök med nya arter kräver expertis
Gröna lösningar kan testas i Esbo stadsträdgård, som är öppen för alla Esbobor. Anpassningen till klimatförändringen är på många sätt en del av det arbete som utförs av trädgårdschef Sari Turkka, plantskolans arbetsledare Veli Turpeinen och träslöjdshallens arbetsledare Pasi Niskanen.
Stadsträdgården i Fantsby fungerar som ett testfält där man prövar hur nya trädarter anpassar sig. Just nu provodlas arter som inte är typiska för vårt klimat, till exempel bok och turkisk hassel.
”Vi har blivit överraskade av att största delen av arterna hittills varit framgångsrika också hos oss. I våras planterade vi igen nya arter och det finns plats för ännu fler”, berättar Turpeinen.
Miljöer med fler arter skyddar mot skadeinsekter och sjukdomar, vilka torde öka i framtiden. Yrkeskompetens behövs, så att man kan följa med vilka arter som frodas och vilka som inte gör det. Arbetet kräver att man håller sig uppdaterad och lär sig nytt.
Sari Turkka kastar fram ett förslag om en försöksgata där man kunde plantera olika arter på försök och på detta sätt skapa mångfald också där invånarna kan ta del av den.
Delaktighetsarbetet är viktigt för Sari. Hon skrev också sitt lärdomsprov om temat.
”Vi kunde öka Esbobornas deltagande i underhållet av grönområden. Vi ordnar talkon och lånar ut verktyg, men om vi vill utvidga verksamheten krävs en koordinator som ser till att samarbetet fungerar smidigt.”
Samarbetet mellan olika aktörer stärker stadens anpassningsförmåga samt skapar nya idéer och nätverk.
Anpassningsarbete utförs i nätverk med experter från olika sektorer
Att jobba inom nätverk är en viktig del av Saara Olsens arbete. Hon leder stadsmiljösektorns anpassningsgrupp som grundades 2018. Olsen är limnolog, det vill säga expert på insjövatten, och jobbar på miljövården i Esbo.
”Arbetsgruppen för anpassning till klimatförändringen har som mål att säkerställa att staden är förberedd så bra som möjligt på de föränderliga förhållandena.”
Arbetsgruppen består av många experter, och i risksamarbetet deltar dessutom Nylands räddningsverk.
”Vi fortsatte också att utveckla ett eget åtgärdsprogram för stadsmiljösektorn, där vi drar upp riktlinjer för hur vi ännu bättre kan konkretisera våra åtgärder. Genomförandet följs upp i klimatvakten på årsnivå.”
Till arbetet hör påverkansarbete i många arbetsgrupper och nätverk. Man måste följa vad som händer internationellt och hurdana riktlinjer EU drar upp. Stadsmiljösektorn har också ett eget nätverk som stöder anpassningen genom att understryka naturens mångfald.
”Anpassning är en mycket viktig fråga och den genomskär alla sektorer”, säger Olson avslutningsvis.