Arbetet för hållbar utveckling förenar Esbo och Shanghai

22.10.2024 12.30
En kvinna och en man undertecknar ett avtal.
Espoo ja Shanghain kaupunkien välisen uuden yhteistyösopimuksen allekirjoittivat Shanghain kansankongressin puheenjohtaja Huang Lixin ja Espoon kaupunginjohtaja Jukka Mäkelä.Bild: Tereza Dickson

Esbo och Shanghai undertecknade ett nytt samarbetsavtal 14.10.2024 som en del av forumet för hållbar utveckling på Hanaholmen. Detta samarbete fokuserar på främjande av FN:s mål för hållbar utveckling.

Samarbetet med Shanghai har inte utvecklats på ett ögonblick. Det första vänortsavtalet mellan Esbo och Shanghai träffades 1998. I det nuvarande samarbetet ligger tyngdpunkten på hållbar utveckling, klimatarbete och undervisning.

"Samarbetet mellan Esbo och Shanghai styrs av FN:s agenda för hållbar utveckling. FN:s mål är ett utmärkt verktyg för främjande av hållbar utveckling och för dialog mellan länder och aktörer. Vi måste samarbeta lokalt, nationellt och internationellt för att lyckas", konstaterade stadsdirektör Jukka Mäkelä på forumet.

Två gröna städer samarbetar

I Esbo är vi vana vid att naturen överallt är nära inpå. Även Shanghai ger ett grönt intryck, trots att staden har 24 miljoner invånare. Shanghai är världens femte mest betydelsefulla ekonomi.

Shanghai har åtagit sig att förbättra livskvaliteten och särskilt barnvänligheten genom hållbar stadsplanering och med hjälp av miljömål. På forumet framhölls också Shanghais mål ”15 minuters stad”. Målet är att den dagliga servicen är nära. Även i Esbo strävar vi efter att det dagliga livet ska löpa smidig när vi utvecklar våra fem stadscentrum.

I Esbo har hållbar utveckling integrerats i alla läroämnen och allt skolarbete från småbarnspedagogik till gymnasium. Esbo är en aktiv medlem i nätverket UNESCO Global Network of Learning Cities. Inom detta globala samarbete, som leds av Shanghai och Hamburg, kan städerna utbyta bästa praxis och ta fram nya innovativa lösningar på utmaningar inom hållbar utveckling.

Klimatvänligheten har en viktig roll

Både i Esbo och Shanghai är klimatarbetet en del av en större helhet för att nå FN:s mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG).

Esbo stad har förbundit sig att vara en föregångare inom FN:s Agenda 2030 och att rapportera om det år 2025. Även Kina håller på att ställa om till en klimatvänlig ekonomi. Målet är att stoppa ökningen av klimatutsläpp till år 2030 och nå klimatneutralitet år 2060.

Esbo stad strävar efter klimatneutralitet i Esbo år 2030. Vi vill att utsläppen av klimatgaser i Esbo ska minska med 80 procent fram till år 2030 från 1990 års nivå. Återstående 20 procent kan bindas i kolsänkor eller kompenseras på annat sätt. Färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030, som godkändes i maj 2024, visar att målet kan nås. Under förutsättning att vi samarbetar.

Shanghai är en av världens största och snabbast växande städer. Shanghai har också blivit en viktig aktör inom hållbar utveckling. Shanghais satsningar på kollektivtrafikens infrastruktur, grön energi och cirkulär ekonomi gör staden till en förebild för många andra metropoler.

”Klimatförändringen är en utmaning som förenar hela mänskligheten. Lösningar för stävjande av klimatförändringen måste utvecklas i samarbete. Shanghai är en värdefull partner för Esbo. Vi delar vår bästa praxis och arbetar för att uppnå gemensamma mål. För stadens klimatarbete är ett stort handavtryck viktigt, att våra lösningar kan bidra till att minska växthusgasutsläppen på global nivå”, sammanfattar chefen för internationella ärenden Milla Ovaska vad som sades på forumet.

Mer information

Milla Ovaska, chef för internationella ärenden, Esbo stad, tfn +358 43 8244911, milla.ovaska@esbo.fi

Städerna Esbo och Shanghai ordnade ett forum om hållbar utveckling. I den avslutande paneldiskussionen deltog professor Wang Linlin från Shanghai Academy of Social Sciences (andra till vänster), biträdande professor Chen Chen, projektchefen för Alberga Mika Rantala och utvecklingschef Mari Päätalo från stadens kompetenscentrum för hållbar utveckling. Panelens moderator var professor Peter Lund från Aalto-universitetet (till vänster).Bild: Virpi Pakkala