Läsning ger oss verktyg för livet

Barns och ungas läskunnighet och entusiasm för böcker har blivit sämre under de senaste åren. En av orsakerna till detta kan vara det lockande och beroendeframkallande innehållet i sociala medier. Enligt lärare har texterna i läroböcker och läromedel blivit kortare, och när barn och unga chattar med varandra använder de ofta bokstavsförkortningar i stället för hela ord.

Läsning är till stor glädje och nytta för alla åldrar, men hur kan vi väcka barns och ungdomars intresse för böcker?

Specialplanerare Anna Kilpeläinen från Esbo stad räknar upp fördelarna med läsning: ”Läsning främjar inlärning, är roligt och ger frihet. Böckerna leder oss in i nya världar. Ordförrådet, grammatiken och förståelsen av språkliga strukturer utvecklas som av sig själva när vi läser.”

Den emotionella intelligensen ökar då vi läser böcker som behandlar saker ur många olika synvinklar. Förståelsen för andra människor och omvärlden ökar.

Läsning förbättrar också problemlösningsförmågan och bidrar till vår allmänbildning. Allt detta förbättrar självkänslan och självförtroendet.

”Forskning visar att läsning förbättrar hälsan och livskvaliteten. Det främjar koncentrationsförmågan och uppmärksamheten. Samtidigt ger läsning avslappning i livets hektiska stunder och bidrar till att minska stress”, berättar Kilpeläinen.

Det är bra att skapa en rutin av att läsa för barn varje dag.

Föräldrar, far- och morföräldrar samt syskon kan alla läsa för barnet, eftersom familjens gemensamma lässtunder stöder barnets positiva inställning till böcker. Att titta på bilderböcker och läsa sagor redan i en tidig ålder har en positiv inverkan på barnets läsvanor och skapar viktiga stunder av samvaro.

”Man kan locka hela familjen till gemensamma lässtunder. Att prata om böcker och samtidigt andra saker som hänt under dagen stärker relationen mellan barn och vuxna och utvecklar bland annat social kompetens”, säger Kilpeläinen.

Det är bra att fråga barn eller unga som läser vad de tycker om innehållet och karaktärerna i boken. Lärare och bibliotek kan ge tips om böcker som lämpar sig för olika åldrar.

Läs- och skrivkunnighet är en färdighet som andra färdigheter: man måste öva för att bli bättre.

”När det gäller att lära sig och utveckla vilken färdighet som helst, får man också belöna barn och unga för läsning! God läskunnighet gör det lättare att klara sig i livet”, konstaterar Kilpeläinen.

Resultaten i Pisaundersökningen, som mäter de ungas kunskaper, används som mätare för inlärning. Finlands Pisaresultat har sjunkit, och i medierna har den nedåtgående kurvan till och med beskrivits som en kollaps. Enligt Esbo stads sektordirektör Harri Rinta-aho är det dock inte fråga om en så drastisk situation, eftersom Finlands resultat fortfarande är bättre än OECD-ländernas genomsnittliga resultat.

I Esbo är Pisaresultaten till och med betydligt bättre än genomsnittet i Finland.

Läskunnighet påverkar allt lärande. Om läskunnigheten är svag kan det vara svårt att lösa matematiska problem som innehåller text.

I Esbo ägnas uppmärksamhet vid inlärning av läskunnighet ända från småbarnspedagogiken. Sedan i fjol har samarbetet mellan förskolorna och grundskolan intensifierats.

Om ett barn har inlärningssvårigheter i förskolan, informeras skolan om detta. I så fall kan nödvändiga stödåtgärder inledas omedelbart och utan avbrott.

”Esbos mål är att alla barn kan läsa i slutet av grundskolans årskurs två. Från och med årskurs tre bygger lärandet i allt högre grad på läsning, vilket innebär att barnet måste ha tillräckligt god läsfärdighet i förhållande till de krav som ställs på årskurs tre. Om barnets färdigheter är bristfälliga kan barnet gå om årskurs två. På så sätt blir skolgången lättare i fortsättningen och barnet får ett bra utgångsläge för sitt lärande.”

Skolvärlden i Esbo får sin särprägel av de 10 000 barn med främmande språk som modersmål som går i skolan. För att uppmuntra familjer att placera sina barn i småbarnspedagogik ändrades Esbo-tillägget för hemvård. Familjerna förlorar inte tillägget även om ett barn går i småbarnspedagogik och vårdnadshavaren stannar hemma med yngre syskon.

Skolorna i Esbo får böcker som donerats genom testamente, och barnen får själva delta i valet av böcker.

Satsningar på att öka läskunnigheten har också gjorts på nationell nivå. Enligt regeringsprogrammet får de lägre klasserna två utökade lektioner i modersmål och en matematiklektion. Läroplanen utvidgas dock inte, utan tilläggstiden används för att lära ut grundläggande färdigheter.

Barnböcker ökar förmågan till medkänsla och utvecklar fantasin och minnet.

När författaren Kaisa Paastos egna barn var små, fanns det många bilderböcker som handlade om känslor. Däremot fanns det färre böcker om kamratskap för lite äldre barn.

Paasto började därför skriva böckerna om Anni Kaverinkesyttäjä, som fokuserar på emotionella färdigheter och riktar sig till 7–12-åringar.

Paasto lyfter därför fram fördelarna med läsning i synnerhet när det gäller att utveckla empati. Man lär sig också empati av att titta på filmer eller tv-serier, men det är bara genom att läsa som man så att säga kan titta in i andras huvuden för att se hur de tänker eller för att sätta sig in i deras situation.

”Av böcker lär man sig också att lösa konflikter, eftersom många personers synpunkter lyfts fram i dem. En läsare inser att man kan lösa problem på många olika sätt”, säger Paasto.

I bokserien Prankenstein, som handlar om olika hyss, behandlas till exempel mobbning. När man lär känna någon annan bryts fördomarna och mobbningen minskar. Mari Ahokoivus illustrationer lättar upp stämningen i böckerna genom humor.

Kaisa Paasto säger att fantasin är som en muskel – den måste tränas på samma sätt som alla andra muskler. Läsning är ett utmärkt sätt att träna fantasin, eftersom man själv föreställer sig hur allt ser ut när man läser böcker, Barn och ungdomar borde få hjälp att hitta böcker som inspirerar dem. Det behövs bara en enda bok för att få ett barn att bli entusiastiskt över böckernas fascinerande värld.

”Hjärnan kan också bli intresserad av att läsa, bara man ger den en chans”, tipsar Paasto.