Går det att ge använda betongelement ett nytt liv i landskapsbyggandet?

Genom att återanvända byggnadsmaterial och -delar kan betydande fördelar uppnås, allt från att minska mängden utsläpp och avfall till att spara naturresurser och skapa nya affärsmöjligheter. Inom byggbranschen finns det ett stort behov av lösningar som påskyndar den cirkulära ekonomin, eftersom byggandet varje år förbrukar cirka hälften av världens naturresurser. Även den nya bygglagen som träder i kraft 2025 främjar cirkulär ekonomi med större eftertryck.

Keltainen toimistos och Niilo Tenkanens koncept ”Keran urbaani vihreä”, som nådde framgång i designtävlingen i Kera, visar hur delar från Kerahallarna skulle kunna utnyttjas i områdets landskapsarkitektur. Enligt konceptet lämpar sig byggnadsdelarna i det gamla logistikcentret vad gäller dimensionering för många olika ändamål inom landskapsbyggandet och kan ersätta nyproducerade betongdelar, såsom stöd- och kantmurar, broar i planteringsrabatter och rutter. Stålbroarna från Kerahallarna skulle kunna lämpa sig för övergångar över större planteringsrabatter eller dagvattensänkor medan delar som rivits från golvet skulle kunna utnyttjas till exempel på stenytor i stället för betong-, granit- och tegelstenläggningar.

Konceptet innehåller en idéplan för både gatuområden och kvartersgårdar. Utöver återanvändning av betongelement utgörs kärnan i konceptet av regnträdgårdar, det vill säga sänkor täckta av växtlighet som kan ta emot större mängder regnvatten. Regnträdgårdarna ökar stadsnaturens mångfald och förbättrar dagvattenhanteringen. Utöver perspektiven för ekologisk hållbarhet reflekteras i konceptet över hur den byggda miljön kan se ut: genom att utnyttja patinerade material som finns i området i landskapsbyggandet skapas en miljö som har en koppling till områdets historia både ur ett visuellt perspektiv och med tanke på stämningen. 

Det skulle vara möjligt att visa hur konceptet ”Keran urbaani vihreä”, det vill säga betongelement som flyttats utomhus och ligger på marken, lämpar sig för det nya ändamålet genom att testa med några element. Enligt miljöministeriets ställningstagande(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) som publicerades förra sommaren krävs det ingen CE-märkning för byggnadsdelar som kan återanvändas, det vill säga delarnas duglighet kan påvisas separat för varje byggplats.

I allt landskapsbyggande måste man beakta den belastning som vädret, årstiderna och underhållet orsakar konstruktionerna. Skador kan förebyggas genom väderskyddsbehandling av betongelement och eventuella sprickor kan lappas och bättras på med målarfärg som en del av underhållet. ”Den industriella, hårda historien är en del av vårt koncepts karaktär. Det skulle vara fint om landskapet i Kera framhävde byggandet i våningar och modigt förverkligade den cirkulära ekonomin. Vi hoppas att konceptet väcker intresse och ökar efterfrågan på använda delar och material så att vi redan inom den närmaste framtiden kan börja genomföra pilotförsök med återanvändning och genomföra projekt i praktiken”, kommenterar arbetsgruppens landskapsarkitekt Niilo Tenkanen. 

Rapporten för projektet kan laddas ner nedan (på finska). Bekanta dig också med andra koncept i designtävlingen: 

• Datamodellering av byggnader kan spara naturresurser och utsläpp
• I Kera undersöktes möjligheterna att bygga ett daghem av återanvända byggnadsdelar

Designtävlingen genomfördes som en del av Esbos, VTT:s, Aalto-universitetets och Omnias projekt Utvecklingsmiljöer för hållbar tillväxt, där stadsdelen Kera har utvecklats som en utvecklingsmiljö för cirkulär ekonomi och grön omställning tillsammans med stadsbor, företag, läroanstalter och forskningsorganisationer. Projektet har genomförts med finansiering från Europeiska unionens REACT-EU ERUF, som är en del av Europeiska unionens åtgärder till följd av covid-19-pandemin.