Demokratifostran längs hela lärstigen

Demokratifostran sporrar också till aktivt deltagande och utvecklar färdigheter såsom förhandlingsfärdigheter, kritiskt tänkande och beslutsförmåga.

”Målet är att skapa en inkluderande lärmiljö som kännetecknas av respekt, där man lyssnar på olika åsikter och där var och en får möjlighet att påverka”, säger Harri Rinta-aho, direktör för sektorn för fostran och lärande. ”När de unga i sinom tid fortsätter vidare från Esbo stads lärstig har vi uppfostrat aktiva och ansvarsfulla medborgare, som kan delta i och påverka det demokratiska samhället”, fortsätter han.

Demokratifostran omfattar flera olika perspektiv:

Till exempel ur jämställdhetsperspektiv hjälper demokratifostran eleverna att förstå olika utmaningar avseende jämställdhet, såsom jämställdhet mellan könen och frågor om kulturella skillnader eller sexuell läggning. Den uppmuntrar till konstruktivt tänkande och diskussioner om dessa frågor, främjar principer om jämlikhet och rättvisa samt stöder kampen mot diskriminering. Med hjälp av demokratifostran lär eleverna sig att respektera olikheter och delta i främjandet av jämställdhet i sin egen gemenskap.

Exempelvis i fråga om klimatförändringen främjar demokratifostran på motsvarande sätt förståelsen av klimatförändringens orsaker, konsekvenser och hållbara lösningar. Den uppmuntrar eleverna att kritiskt bedöma frågor om klimatförändringen, granska olika synvinklar och överväga olika handlingsmöjligheter.

Demokratifostran stöder också ett mångkulturellt och pluralistiskt samhälle. Den främjar elevernas förståelse av olika kulturer, värderingar och synvinklar. Genom demokratifostran lär sig barn och unga att uppskatta mångfald, utveckla empatiförmåga och aktivt delta i samhällelig verksamhet.

Demokratifostran börjar redan i småbarnspedagogiken. Att barnet får vara delaktigt i och påverka frågor som gäller barnet självt samt närsamhället och närmiljön skapar en grund för att det ska växa upp till en aktiv medborgare.

”Allt startar med att barnet i småbarnspedagogiken bemöts med uppskattning samt att man lyssnar lyhört på barnets tankar och åsikter. När en vuxen stannar upp för att begrunda barnets tankar känner barnet att hens åsikt är värdefull och att man lyssnar på hens önskemål och idéer”, berättar expert inom småbarnspedagogik Anita Vataja och vikarierande utvecklingschef inom småbarnspedagogiken Marianne Leppänen från Esbo stads finskspråkiga småbarnspedagogik.

Även planen för småbarnspedagogik ger riktlinjer för utredningen av och lyssnandet på barnets åsikter och tankar.

”Det handlar inte bara om att fråga om barnets åsikt i olika situationer, utan delaktighet är utgångspunkten för hela verksamheten och det pedagogiska målet. Det kräver tid och ansträngning av pedagogerna”, säger Vataja.

Tillsammans med barnen övar man på att delta och påverka. Möjligheter till det uppstår kontinuerligt i daghemmets vardag, och de yrkesutbildade inom småbarnspedagogiken kan utnyttja dem effektivt.

”Barnens initiativ och idéer integreras i daghemmets vardag med hjälp av personalens pedagogiska kompetens. Barnen får delta i bland annat planeringen av gruppens verksamhet, till exempel genom att föreslå och planera hurdana projekt de vill jobba med. På motsvarande sätt ges barnen i olika dagliga situationer utrymme för att göra egna val. Barnen får till exempel bestämma vilken lek de ska leka eller vart de ska gå på utflykt”, säger Leppänen.

En grundläggande princip är att varje barn inkluderas i planeringen av sin småbarnspedagogik. När man inom småbarnspedagogiken utarbetar barnets individuella plan för småbarnspedagogik, utreds samtidigt barnets styrkor och intressen respektive behov och önskemål. Även barnets vårdnadshavare får vara delaktig i och påverka vad som tas med i barnets plan för småbarnspedagogik.

Delaktigheten stöds inom småbarnspedagogiken, även om barnet ännu inte har förmåga att sätta ord på sina tankar.

”Vid behov kan man till exempel använda kommunikationskort eller stödtecken, så att barnet säkert blir hört och förstått samt får stöd för att uttrycka sina åsikter”, säger Vataja.

Inom småbarnspedagogiken tillämpas också deltagande budgetering.

”Daghemmen kan använda en del av budgeten för att uppfylla barnens önskemål. På så sätt kan barnen på ett mycket konkret sätt påverka olika saker på det egna daghemmet och besluta om inköp”, säger Leppänen.

Med barnen kan man också mycket väl diskutera samhälleliga frågor utifrån deras ålder och utvecklingsnivå. En del förskoleenheter har dessutom besökt riksdagen.

Fostran i demokrati och mänskliga rättigheter syns i hög grad i läroplanerna för grundskolan och gymnasiet och har länge varit en del av de finländska skolornas vardag. Sedan 2016 har grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen lagt fokus på en verksamhetskultur som stärker demokratisk delaktighet och främjar gemenskap som ett paraply för all verksamhet i skolan.

Mångsidig kompetens som stärker elevernas färdigheter har även satts upp som ett gemensamt mål för alla läroämnen. I synnerhet K7 (förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid) gäller främjande av demokratiska färdigheter.

Elevkårsverksamheten blev redan flera år tidigare lagstadgad för alla skolstadier och skolformer.

”I Kirkkojärven koulu i Esbo är elevkåren och elevkårens styrelse aktiva”, säger skolans tillförordnade biträdande rektor Saila Törmälä.

Hon berättar att demokratifostran inkluderas i skolans alla läroämnen. Dessutom ingår den naturligtvis i undervisningen i samhällslära i högstadiet. Undervisningen i samhällslära ger eleverna grundläggande kunskaper om samhällets funktion och medborgarnas möjligheter att påverka.   Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas uppväxt till aktiva och företagsamma medborgare. I värdegrunden för läroämnet betonas grundförutsättningarna för demokrati.

”I samhällsläran har vi diskuterat val och följt upp kandidater i samband med val”, berättar klassläraren Pia Ojala.

Hon anser att det är mycket viktigt med demokratifostran.

Kirkkojärven koulu i Esbo har sammanlagt 730 elever.

Alla elever i årskurs 7–9 i Kirkkojärven koulu har flera gånger deltagit i ungdomsval som ordnats av Allians rf. ”Också på lektionerna i livsåskådningskunskap och historia behandlas temat demokrati ofta”, säger Ojala.

”Eleverna får också i varierande grad i olika läroämnen välja arbetssätt och uppgifter för bedömning”, tillägger hon.

Genom elevkåren har eleverna möjlighet att ta initiativ och ordna enkäter och omröstningar samt temadagar. På Kirkkojärven koulu har ett matråd genomfört en enkät bland eleverna om lunchen på önskedagen.

I skolorna kan demokratifostran också vara en del av olika händelsedagar som ordnas i skolan, till exempel Hemmets och skolans dag, som ordnas nästa gång den 29 september. Idén är att ordna evenemang som passar den egna skolan och som rör de behov och önskemål som finns just där.

Skolan Saunalahden koulu har belönats med utmärkelsen Grön Flagg och har ett miljöråd med elevmedlemmar från varje årskurs. Eleverna kan själva planera, genomföra och bedöma hur olika miljöfrågor beaktas i skolan.

Eleverna har utarbetat Grön Flagg-metoder för skolan, med hjälp av vilka man uppmuntrar till att exempelvis spara vatten och el, resa hållbart samt undvika att skapa avfall. I skolan har man också ordnat till exempel en jippodag, där medlemmarna i miljörådet i förväg hade odlat plantor för försäljning. Dessutom fick vårdnadshavarna ta del av verksamheten genom att ställa frågor och diskutera.

”Det bästa med projektet var överlag det arbete som de aktiva, engagerade och ivriga medlemmarna i miljörådet utförde”, säger speciallärare Hannu Takala. ”Eleverna planerade, genomförde och bedömde verksamheten i projektet. Idéer som kommer från eleverna och elevernas uppväxt till att påverka framtidens samhälle är mycket viktiga. De gröna hjärtan om dagliga gärningar för hållbar utveckling som gjorts av medlemmarna i miljörådet gjorde många glada."

Läs om hur sektorn för fostran och lärande stöder demokratifostran i Ukraina.