Fadderklassverksamhet involverade tonåringar i teman för en hållbar livsstil

Fadderklassverksamheten pågick under hela högstadiet. I verksamheten deltog klasser från Espoonlahden koulu och Mainingin koulu. Under projektet fick ungdomarna lära sig om många slags teman kring energipositivitet, cirkulär ekonomi och stadsutveckling. Esbo stads projektkoordinator Mia Kaurila berättar att projektets möten fyra gånger om året var en del av stadens arbete för implementering av en hållbar livsstil.

– Tillsammans med ungdomarna har vi till exempel spelat ett klimatförändringsspel, ordnat en Lego-workshop där ungdomarna fick planera och bygga sin drömstad samt besökt bland annat stadscentret Lippulaiva och återvinningscentralen, berättar hon.

I fadderklassverksamheten deltog aktivt totalt cirka fyrtio ungdomar trots att temana för det långsiktiga projektet inte alltid var de allra intressantaste ur ungdomarnas synvinkel.

– Intresset varierade naturligtvis och berodde på mötets tema. Ungdomar i högstadieåldern är ganska kritiska och till exempel en lektion med många overheadbilder inspirerar inte nödvändigtvis dem på samma sätt som företagsbesök eller andra evenemang utanför skolan, påminner Kaurila och Jonna Rajavuori, klassföreståndare för fadderklassen i Mainingin koulu.

– Den klass som i vår skola valdes med i verksamheten var ett bra val, då eleverna också på fritiden var aktiva och deltog till exempel i organisationsverksamhet. Ungdomarna upplevde alltså att möjligheten att delta i ett sådant här projekt och därigenom påverka är mycket viktig, tillägger Rajavuori.

Rajavuori anser dessutom att de erfarenheter som ungdomarna fick genom projektet är till nytta också i skolarbetet.

– De olika temana för hållbar utveckling är en väsentlig del av läroplanen för den grundläggande utbildningen och SPARCS-projektet är till stor nytta i fråga om detta. Jag underströk för mina elever att det lönar sig att utnyttja det de lär sig under projektet i olika skolprojekt, men också att fundera på hur de teman som behandlas i skolan förverkligas i praktiken, sammanfattar hon.

I fadderklassverksamheten deltog också Citycon Oyj och i synnerhet dess nya stadscenter Lippulaiva, som är en av SPARCS-projektets plattformar för utveckling av hållbara lösningarna. Ungdomarna fick bland annat delta i den fortsatta planeringen av Lippulaivas webbplats och besöka stadscentret under byggnadsskedet. Chefen för köpcentret Karoliina Hurmerinta är glad över samarbetet:

– Köpcenter med sina olika tjänster är numera en mycket tät del av människors vardag i stället för att endast vara platser där man sköter ärenden. Därför talar vi hellre om stadscenter där det finns olika tjänster, såsom bibliotek, och där människor kan tillbringa tid på ett mångsidigt sätt. I synnerhet för ungdomar är stadscenter i hög grad centrum för det sociala livet, så vi är intresserade av deras åsikter, konstaterar Hurmerinta.

– Ungdomar är överhuvudtaget städernas mest krävande användare. De använder mycket kollektivtrafik eller cyklar från en plats till en annan och har nödvändigtvis inte egna platser att gå till. Ungdomar träffas på offentliga platser, såsom på bibliotek eller just på stadscenter, tillägger Kaurila.

På Lippulaiva har ungdomar fått möjlighet att framföra sina önskemål kring centrets vistelselokaler och tjänster.

– De önskade bland annat fler bänkar och laddningsstationer för mobila apparater, berättar Hurmerinta.

Hurmerinta vill också betona att det konkreta samarbetet med ungdomar och stadsbor är viktigt för Lippulaiva.

– Utöver att involvera ungdomar så sänker vi också tröskeln för bland annat arbetssökning. Detta kan vara den första arbetsplatsen för många, konstaterar hon.

Vad lärde man sig av fadderklassverksamheten? Projektet fortsätter ännu under nästa år, men nya klasser hinner inte längre delta i det.

– Projektets resultat konceptualiseras och syftet är att sprida detta glädjebudskap också till andra enheter inom staden. Delaktighet och i synnerhet delaktighet hos ungdomar är ett sektorsövergripande tema hos oss i Esbo. Förhoppningsvis blir detta ett nytt bra verksamhetssätt för det, konstaterar Mia Kaurila.

Alla projektpartner anser också att det är viktigt för ungdomar att bli hörda.

– Målet har varit att vi ska ha unga stadsbor i Esbo som är välinformerade och som anser att sin egen roll och sina möjligheter i fråga om hållbar utveckling är värdefulla, avslutar Kaurila.