Det gamla stadshuset lever vidare i olika former

Stadshuset som låg i Esbo centrum revs i fjol. Byggnaden hade stått tom sedan 2008.

Esbo har förbundit sig till Green Deal-avtalet om hållbar rivning, som är ett frivilligt avtal mellan staten och kommunen. Genom avtalet påskyndas återanvändning och återvinning av rivningsmaterial. Målet är att återvinna minst 70 procent av bygg- och rivningsavfallet på något annat sätt än i energiproduktion eller som bränsle.

Det var i huvudsak betong som blev kvar när stadshuset revs. Rivningsbetongen återanvändes inom jordbyggnad. Fönsterglas som revs från stadshuset transporterades till Forssa, där Uusioaines Oy använder det som råmaterial för skumglas. Skumglas används till exempel i husens konstruktioner.

Man tog också till vara gårdsplattor, smågatstenar av granit, en platta där en teknologs fotavtryck har gjutits och tio granitlyktor från 1971. De eleganta granitlyktorna skulle kunna placeras i närheten av Esbobornas hus, som byggs i Esbo centrum. Lyktorna är i gott skick och behöver endast nya LED-lampor.

Av gamla betongräcken planeras bänkar i den närliggande Lagstadsparken. Bänkarna skulle erbjuda stadsborna en plats att vila på och njuta av det omgivande området, samtidigt som de skulle respektera stadshusets arv. Planerna för byggandet av bänkarna fortsätter på hösten.

Esbo vill vara klimatneutralt före år 2030. Inom stadsmiljösektorn innebär detta att man till exempel vid planläggning och byggande beaktar konsekvenserna för kolsänkorna och kolförråden. I praktiken syns detta till exempel som tätt stadsbyggande med goda kollektivtrafikförbindelser. Detta bevarar skogar som binder koldioxid från atmosfären.

Hållbart byggande innebär också hållbar rivning i enlighet med principerna för cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi innebär att mängden avfall minimeras och att anskaffning av nya råvaror minskar. Reparation, uthyrning, återvinning och omsorgsfull planering av materialens livscykel hör också till principerna för cirkulär ekonomi.

Återanvändning av material som uppkommer vid rivning av byggnader fastställs också i avfallslagen.

Syftet med rivningsprojekten är alltså i första hand att återvinna allt material. Rivningsmaterial kan återanvändas i form av nya produkter. Återvinning innebär till exempel att gamla tegelstenar används i ett nytt byggprojekt. Ett exempel på återvinningsprodukter är produkter som är gjorda av återvunnen plast. Plastavfall från rivningsprojekt kan återvinnas och förädlas till ny plastråvara.

För genomförandet av rivningsprojekt i Esbo svarar enheten för konstruktionsteknik inom affärsverket Esbo lokaler.

Konstruktionschef Vesa Pyy berättar att en stor del av rivningsmaterialet från byggnaderna är betong. Betongen återanvänds men den genomgår först en bearbetningsprocess. Rudus i Lojo tillverkar betongkross som kan användas till exempel som botten för vägar och gator. Företaget Hypericon Robotics från Kera använder återvunnen betong för 3D-printning av nytt byggmaterial.

Pyy påpekar att det ibland kan finnas skadliga kemikalier i betongen. I sådana fall måste betongen rengöras och endast det rena materialet kan återanvändas. Det lyckas dock inte alltid. 

”Det fanns planer på att återanvända betong från rivningen av skolan Jupperin koulu för att bygga stenmurar på den nya skolans gård. I betongens färgyta fanns det dock material som inte kunde avlägsnas.”

Det är alltså inte möjligt att återanvända allt material på grund av val som gjorts i byggskedet. Som en del av cirkulär ekonomi ska man också på förhand planera en eventuell fortsatt användning av materialet, alltså till exempel avstå från att använda skadliga blandningar.

Rivningsprojekt genomförs i allmänhet av entreprenörer. Esbo lokaler har arbetat långsiktigt med målet att i framtiden upphandla rivningsföretag på basis av hur väl företagen återvinner material. Då ska företagen lägga fram en rivningskartläggning.

I rivningskartläggningen bedöms de skadliga ämnen och rivningsmaterial som uppkommer vid rivning och ombyggnad samt hur de kan återanvändas och återvinnas. Utarbetandet av en rivningskartläggning i god tid före rivningen ger bättre förutsättningar än för närvarande att återanvända och återvinna rivningsmaterial samt att styra rivningsprocessen.

På så sätt uppmuntrar staden också sina samarbetspartner att främja lösningar inom cirkulär ekonomi, och i framtiden är målet att samarbeta endast med sådana företag som har en hög återvinningsgrad.