Smarta stolpar som planeras till Otnäs revolutionerar insamlingen och användningen av data
I ändan av lyktstolpen finns ljus, men i framtiden innehåller den också intelligens. I utredningen som Esbo stad beställt och som genomfördes tillsammans med Sitowise Abp utarbetades en plan och kostnadskalkyl för nätet av smarta stolpar som ska byggas i Otnäs.
Utredningen som är den del av projektet Utvecklingsmiljöerna för hållbar tillväxt (KETO) ingår i utvecklingen av den digitala infrastrukturen i Otnäs. Utöver Esbo stad, VTT och Aalto-universitetet deltog Nokia Abp i utredningsarbetet.
Intelligens och ljus
En smart stolpe är en allmän benämning på en plattform på vilken man har integrerat olika sensorer, basstationer, ljusarmaturer och andra anordningar. Stolparnas sensorer och 5G- eller 6G-stödstationer med kort räckvidd förutsätter ett optimalt placerat, tätt och heltäckande nät där människo- och trafikströmmarna rör sig. På många ställen finns det redan ett sådant nätverk i form av gatubelysning.
– Ofta är det enklast att förverkliga ett nät av smarta stolpar genom att uppgradera de lyktstolpar som redan finns i stadsmiljön till smarta stolpar. Det är kostnadseffektivt att använda färdiga lyktstolpar och har dessutom många fördelar, såsom färdiga placeringsplatser och elektricitet samt att stadsbilden bevaras, beskriver Sitowises datakommunikationskonsult Mikko Mäkipää som ansvarade för utredningen.
Ett nät av smarta stolpar som planerats i Otnäs skulle i framtiden erbjuda möjligheter för bland annat autonom trafik, nya säkerhetslösningar eller till exempel smart belysning. Dessa applikationer som är synliga för invånarna skulle dock genomföras först senare. I början skulle nätet fungera som testplattform för både den kommande 6G-tekniken och andra system med anknytning till smart infrastruktur. En av de viktigaste fördelarna med ett nätet av smarta stolpar är dock att data som samlas in från nätet kan utnyttjas för forskning och senare även kommersiellt.
Informationen rör sig på datamarknadsplatsen
Nyttan av smarta stolpar uppstår ur den information de samlar in. Data från stolparna kan bland annat möjliggöra optimering av lösningar och system med anknytning till människors rörlighet med hjälp av modelleringar, till exempel digitala tvillingar.
För närvarande är tillgången till relevanta data den största flaskhalsen till exempel i utvecklingen av applikationer för artificiell intelligens, så det finns stor efterfrågan på sensordata som nätet av smartstolpar erbjuder. För att utnyttja den har man planerat en datamarknadsplats där företagen kan köpa, distribuera och utbyta data eller färdiga datamodeller.
Förverkligandet av datamarknadsplatsen kräver ännu att dataskyddsfrågorna i anslutning till den löses, men när den är klar skulle den erbjuda företagen en möjlighet att utveckla det kommersiella utnyttjandet av de data och datamodeller som de äger. Då skulle det inte vara avgörande att äga, utan att använda data effektivt.
Kostnadsbesparingar med opartisk infrastruktur
På basis av utredningen kunde man i Otnäs smarta nät utnyttja det Nokia-ledda LuxTurrim 5G-ekosystemet, som det redan finns ett testnät för på Nokias campus. Enligt Juha Salmelin som ansvarar för ekosystemet, skulle det dock behövas ett bredare testnät med tanke på de kommersiella tjänsterna.
– För närvarande har vi 19 stolpar, som är för få för riktig servicetestning. I framtiden är det också meningen att 5G-tekniken ska uppdateras till 6G-versionen. Det smarta nätet skulle därmed också fungera som testplattform för ny teknik, konstaterar han.
En viktigare fråga än den teknik som används är dock hur nätet byggs upp. Ett nät av smarta stolpar kan genomföras som en s.k. neutral host-modell, där någon tredje part ansvarar för att uppföra nätet. Detta erbjuder olika aktörer en plattform där de kan skaffa tjänster enligt sina egna behov.
Neutral host-modellen minskar till exempel behovet av egna basstationer för teleoperatörerna och andra överlappande konstruktioner samt möjliggör att data kan användas tillförlitligt och jämlikt. Utmaningen är dock att hitta en lämplig genomförare och affärsmodell för plattformen.
Otnäs erbjuder smartstolpnätet en unik möjlighet i Finland
Nätet av smarta stolpar är en del av en större global utveckling av smart cities eller smarta städer och forskning i den byggda miljön. I synnerhet Otnäs, där det förutom Aalto-universitetet och VTT också finns stora företag såsom Nokia, många startup-företag samt annan forsknings- och företagsverksamhet, är med sina kompakta stadsstrukturer och mångsidiga kollektivtrafiklösningar ett särskilt lämpligt område för projektet med smarta stolpar.
– Esbo stad är intresserad av nätet av smarta stolpar bland annat med tanke på stadsplaneringen och utvecklingen av tjänsterna. Med hjälp av de sensordata som nätet samlar in kan man till exempel få information om människoströmmarna och på så sätt optimera rörligheten i staden, säger utvecklingschef Mervi Hämäläinen vid Esbo stad.
Från plan till genomförande
Den grundläggande utredning som nu gjorts visade att nätet av smarta stolpar har potential. I nästa skede måste Esbo stad, forskningsinstitut och företag fundera på hur man ska gå vidare med projektet. Det finns fortfarande många utmaningar att lösa, såsom dataskydd för behandling av insamlade data och neutral host-aktör som ansvarar för nätplattformen samt att hitta lämpliga samarbetspartner.
Utmaningarna kan dock lösas och många företag är redan i detta skede intresserade av den nytta som smartstolparna och datamarknadsplatsen erbjuder. Projektet gör det möjligt för de deltagande företagen att utveckla nya applikationer och använda, dela och byta information på ett övergripande sätt.
Och hur skulle nätet av smarta stolpar synas för en stadsbo? Inte nödvändigtvis direkt, men en vacker dag är det kanske enklare att röra sig i Otnäs, nätförbindelserna snabbare och vardagen överhuvudtaget smidigare utan någon synlig orsak. Det är den bästa stadstekniken.
Byggandet av ett kolneutralt samhälle kräver modigt nytänkande och nya synvinklar. I Esbo finns det kompetens att svara på denna utmaning. Projektet Utvecklingsmiljöer för hållbar tillväxt (KETO) utvecklar samarbetet mellan företag, läroanstalter och forskningsorganisationer samt skapar konkreta utvecklingsmiljöer för att främja den gröna omställningen och digitaliseringen. Projektet genomförs av Esbo stad, VTT, Aalto-universitetet och Omnia i samarbete med flera partnerföretag. Projektet genomförs med Europeiska unionens REACT-EU ERUF-finansiering och finansieringen är en del av Europeiska unionens åtgärder till följd av covid-19-pandemin.
För artikeln har man också intervjuat forskningsdirektör Tatu Koljonen från Aalto-universitetet samt VTT:s forskare Juri Mattila och Sami Ruponen.