Jämlikhet för barn och ungdomar grunden för hela samhällets välbefinnande

Barn och ungdomar i Esbo är aktiva och likvärdiga individer som alla har potential att lära sig i växelverkan med andra.

”Vi bygger en jämlik väg för lärande från småbarnspedagogiken, via förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen och vidare till andra stadiet, alltid med eleven som utgångspunkt, tillsammans med barnen, ungdomarna och hemmen samt våra samarbetspartner”, säger Harri Rinta-aho, direktör för sektorn för fostran och lärande.

Vi stärker bland annat jämlikheten mellan områdena genom att garantera högkvalitativa tjänster för barn och unga i alla områden. Vi är också en aktiv aktör för integration. Vårt mål är bland annat att halvera skillnaden i läranderesultat mellan barn och unga med invandrarbakgrund och urbefolkningen genom att höja deras resultat.

Vi genomför tjänster tillsammans med hela Esbogemenskapen genom att betona gemenskap och delaktighet, eftersom vi inkluderar barn, ungdomar och deras vårdnadshavare i planeringen av tjänsterna.

Genom vår verksamhet stärker vi samhörigheten och jämlikheten för i synnerhet barn och unga.

Här och där på väggarna hänger det saker som påminner om skolans värderingar: ett elevarbete om jämlikhet, ett tänkespråk om respekt, och på paradplatsen i lågklassernas aula, en jättelik inramad nolla i guld. I Lagstads skola har man redan länge jobbat hårt för att alla elever ska känna sig välkomna och likvärdiga i skolan. Genom att göra eleverna och personalen delaktiga förstärks budskapet om att alla är lika värda och ska bli bemötta med respekt.

”Hos oss tänker vi att alla ska få ta plats. Det gäller både för barn och för vuxna. Ingen ska behöva göra sig mindre än den är, utan alla har rätt till att synas. Alla barn och alla vuxna tillför något. Oberoende av vad de har för bakgrund, religion, funktionsvariation, sexuell läggning. Det har ingen betydelse. Vi är alla människor och vi är fantastiska allihop”, säger Agneta Torsell som är rektor i Lagstads skola.

Skolan är en sammanhållen grundskola, med årskurserna 1–9. Skolan har också smågruppsundervisning i åk 7–9. I skolbyggnaden fungerar även Lagstads daghem och förskola. Agneta Torsell är inte den som förblir tyst då jämlikhetsfrågor diskuteras. Ändå måste hon ta sig en funderare för att svara på frågan om hur de i Lagstads skola jobbar kring jämlikhet. Det beror ändå inte på att hon skulle bli mållös, utan på att arbetet kring jämlikhetsfrågorna är en del av vardagen.

”Då jag började som rektor i Lagstads skola fick jag börja förvalta ett arv, som den tidigare rektorn hade byggt upp. Hon hade skapat ett klimat i skolan där det är självklart att vi inte tolererar att någon blir utsatt för kränkningar eller annat osakligt beteende, berättar hon. Jag tror vi som vuxna gör en hel del genom att visa att vi tycker att vi är okej som vi är, och att vi inte behöver vara på något visst sätt för att duga. Vi visar också att vi tycker att eleverna är okej som de är, och vi försöker inte förändra dem”, förklarar Torsell.

Då skolåret inleds, går man med de blivande sjundeklassarna igenom skolans regler. De äldre eleverna hjälper till med att berätta för nya elever hur saker och ting går till i skolan. Eftersom eleverna själva uppskattar förhållningssätten och de gemensamma spelreglerna, är det en uppgift som de gärna tar sig an.

”Det är intressantare för de nya sjuorna att höra de äldre eleverna berätta, än att lyssna på när jag föreläser”, skrattar Torsell. Det kanske säger något om vårt förhållningssätt, att skolans maskot är ett mjukisdjur som vi räddat ur ett soprum. Mjukisen Ior får följa med överallt och kan också prata om och diskutera saker med barnen, på ett annat sätt än en rektor kan.

I Lagstad vill man betona att alla är jämlika, och uppmärksammar ofta olika temadagar då de dyker upp i kalendern. Tanken är att försöka prata om och diskutera många olika slags teman, för att visa att alla är viktiga. Det kan ha att göra med olika religioner, funktionsvariaton eller sexuell läggning. Det är viktigt att lyfta fram att likabehandling och jämlikhet faktiskt gäller för alla. Den 17 maj uppmärksammades IDAHOT i skolan, då eleverna under matrasten fick ta del av olika programpunkter som anknyter till temat.

Och nollan i guld på paradplatsen i aulan? Den symboliserar skolans nolltolerans för kränkningar. Varje år då skolåret inleds besöker väneleverna de nya ettornas klassrum för att berätta om nolltoleransen och presentera guldnollan. De överräcker också en guldnolla till läraren som placeras i klassrummet, och som varje dag påminner elever och personal om skolans värderingar. 

Pridekaféet för unga har varit öppet sedan hösten 2021 i Navigatorhuset i Alberga. Programmet på Pridekaféet för unga är mycket fritt och besökarna till exempel pratar eller spelar, men för varje gång finns också ett tema. Temat kan vara att till exempel steka våfflor, tillverka pins, plantera något på våren, pyssla eller fixa naglarna.

Pridekaféet har öppet onsdagar kl. 16.30–19.30 på adressen Fågelbergavägen 2. Besökarna är i första hand regnbågsunga mellan 13 och 17 år. På sommaren har Pridekaféet uppehåll i verksamheten, men i augusti öppnas dörrarna igen. Ledare för Pridekaféet är ledare från organisationen Helsinki Pride och Esbo stads ungdomstjänster.

Ungdomstjänsterna arrangerar i samarbete med Kehitysvammaliitto ett tillgängligt evenemang för barn och unga i Esbovikens idrottspark 30.9.2023.

”Det stora evenemangsområdet gör det möjligt att beakta och förverkliga tillgängligheten. Det utlovas ett sektorsövergripande och aktivt evenemang med bland annat möjligheter att prova på olika grenar och hjälpmedel samt virtuella spel, musik och dans. På evenemanget finns det något roligt att göra för alla”, säger Nils Nordling, koordinator för kulturellt ungdomsarbete.

Esbos gymnasier är mångkulturella gemenskaper där man främjar jämlikhet i samarbete med de studerande.

I Mattlidens gymnasium, som ordnar gymnasieundervisning på svenska, ordnar elevkåren regelbundet kaféet Queer club. De studerande bjuds på kaffe, läckerheter, spel och trevlig samvaro.         

I gymnasiet Leppävaaran lukio firade man i våras jämställdhetsveckan(extern länk, öppnas i ett nytt fönster), under vilken en programpunkt var en regnbågsverkstad ordnad av Helsinki Pride-yhteisö och Esbo stads sektor för fostran och lärande, där de studerande fick göra regnbågspins.

”Vid informationsståndet informerade man bland annat om verksamhet som riktar sig till regnbågsunga. Idén uppstod genom den internationella dagen mot rasism som firades under den aktuella veckan. Varje dag hade ett eget tema, inom vilket jämställdhet lyftes fram bland annat genom olika praktiska aktiviteter”, berättar Henna Uusisalmi, gemenskapshandledare på Leppävaaran lukio.

Vid gymnasiet Kuninkaantien lukio har lärarna inom ramarna för implementeringen av skolans jämställdhetsplan och plan för likabehandling deltagit i en utbildning om jämlikhet och sexuell mångfald. Under utbildningen behandlades både respektfulla begrepp och fungerande praxis, samt genom den har man strävat efter att främja jämställdhet och jämlikhet i skolans vardag.

Dessutom har de studerande på initiativ av Nuorten Exit deltagit i informationstillfällen med teman som att sätta gränser, sexuellt våld, sexuella trakasserier, samtycke och reformen av lagstiftningen om sexualbrott.

Till hösten planerar man att genomföra en privilegievandring, först för lärarna och senare även för de studerande. En privilegievandring är en övning som används för att studera olika privilegier i samhället samt deras konsekvenser för både ens eget beteende och andras liv. Syftet med den är att synliggöra privilegier och ge deltagarna en uppfattning om hur det känns om man själv har eller inte har vissa privilegier i vardagen.

---------------

Närmare information om veckoprogrammet finns på Pridekaféets Instagramkonto @nuorten_pride_kahvila_espoo.

---------------