Miljöfostrare och ekostödpersoner främjar hållbar småbarnspedagogik

Miljöfostrarna och ekostödpersonerna ser på daghem till att både barns uppfostran och verksamheten på daghemmet sker miljövänligt och miljömedvetet.

För många är dessa uppgifter ännu främmande, med de har en stor betydelse. Matinkylän päiväkotis lärare, miljöfostrare och ekostödperson Hanne Tikka berättar om sitt arbete:

Ekostödpersonerna lyfter fram saker som måste beaktas ur ekologisk synpunkt i daghemmens beslut och anskaffningar. Detta omfattar bland annat anskaffningen av sådana återvinningsstationer, att det går lätt att undervisa barnen i återvinning. Eller om ett daghem stänger, kan man hämta tillbehör eller möbler till ett annat daghem.

Tikka lyfter även fram daghemsgruppernas vardag: Det hur man i gruppen återvinner eller hur skogsutfärderna går till eller hur måltidsprocessen går. Det är viktigt att även dela bästa praxis med andra.

Under år 2022 har man på Matinkylän päiväkoti pratat om pollinatörer med barnen och bestämt med fastighetsskötaren att hen inte ska klippa gräsmattan, om det inte uttryckligen begärs. På så sätt får blommor växa på gräsmattan åt pollinatörerna. Barnen har också snickrat ett par små insektshotell, som har fästs på staketet bredvid blommorna.

Enligt Tikka pratar man lyckligtvis hela tiden mer och mer om hållbar utveckling. På så sätt blir saken bekant och såväl vuxna som barn får själva också nya idéer om hur saken kan främjas. Nu kan man köpa hållbara material och vårdnadshavarna kan hämta gamla leksaker, böcker, extra kläder och pysselmaterial till daghemmet.

När största delen av pysselmaterialet har samlats in från till exempel återvinningscentralen, är det lätt att föra även pedagogiska diskussioner om ämnet med barnen. Vi kan berätta varför vi gör så här, i stället för att köpa dem från butiken.

Miljöfostran ökar barnens miljökunskap och -känslighet. Miljöfostraren främjar barnens förståelse för naturens processer och hur människans val kan påverka dem. Målet är att uppfostra vuxna som konsumerar och belastar miljön allt mindre.

”Vi lär barnen bland annat att en människas gamla saker kan vara nytt för någon annan, och saker går också att låna. Små saker, som sist och slutligen ger barnen förståelse för att man inte alltid kan eller behöver skaffa nytt.”

Man skapar en relation till naturen främst genom att göra utflykter och utforska. På Matinkylän päiväkoti vet barnen vilken dag de går till den närliggande skogen och väntar ivrigt på det.

Om man hittar något som intresserar barnen i skogen, stannar man och undersöker det. Barnens intressen och frågor styr starkt miljöfostrarens arbete.

Också de allra minsta barnen går på utflykt. Till exempel 1–3-åringar har varit intresserade av myror. Således har man undersökt dem och pysslat, gått i naturen och tittat med lupp, funderat över hur de bor och hur de bygger sitt bo.

”Det här är ett bra exempel på hur viktigt det är i fostrarens roll att beakta vad som intresserar barn. Vår uppgift är att ge näring åt barnens lekfullhet och intresse.”

I förskoleundervisningen inleder man ett årligt nedbrytningsexperiment på hösten, då barnen gräver ner olika saker i jorden. På våren gräver man sedan upp dem och ser vilka som har försvunnit och vilka som inte har gjort det. På så sätt får barnen mycket konkret se att man inte får kasta skräp i naturen.

Barnen får också lära sig hur skräp sorteras individuellt. De allra minsta får först lära sig att bioavfall alltid läggs i ett skilt sopkärl, men de större barnen får mer grundlig undervisning i ämnet.

När barnen sedan går vidare på sin studiestig till den grundläggande utbildningen och senare till andra stadiet, är de bättre förberedda att diskutera och komma med idéer för ett hållbart levnadssätt med sina lärare och jämnåriga kompisar.