Ät Esbo koldneutral

Staden minskar sina egna utsläpp på olika sätt, men även invånarna kan bidra – eller snarare, bidra till bioavfall. Genom vardagliga handlingar som återvinning och minimering av matavfall kan var och en påverka sin egen och därigenom hela Esbos koldioxidavtryck. 

Att undvika matavfall i hushållen är inte bara enkelt, det är också förnuftigt. Maten har trots allt oftast betalats för, och ofta har den också bärs hem till det egna hemmet. Det finns ingen anledning att fortsätta slänga samma mat i bioavfallet och slutligen till avfallshantering av biologiskt avfall. 

Faktum är att avfallet i de flesta fall är närmare sophinken än bioavfall. Största delen av hushållens livsmedelsavfall går faktiskt till spillo i form av kaffe. Om du slänger en kopp om dagen går det åt upp till 45 liter eller sex paket kaffe per år i avloppet. 

När matavfall uppstår gradvis är det svårare att uppfatta det. Minskning av avfallet kan dock uppnås genom små handlingar. Genom att undvika impulsköp, ta bara så mycket mat på tallriken som man orkar äta och utnyttja ingredienser som närmar sig utgångsdatum, kan avfallet hållas i schack nästan av sig självt. 

Vad ska man då göra när bananerna börjar bli gamla eller när sista användningsdagen för kycklingpaketet närmar sig? 

– Det lönar sig att söka efter recept för överskottsmat på nätet, till exempel på webbplatsen "Saa syödä" eller hos Martha, till vilka båda finns länkar från Helsingforsregionens miljötjänsters Coach-tjänst, berättar Iiris Tanner, miljöexpert vid HSY. 

– Jag har också provat förslag från artificiell intelligens och man kan få idéer därifrån också, även om vissa recept kanske är lite tveksamma. Så det kan man titta på på egen risk, men de tidigare nämnda länkarna är definitivt en säkrare alternativ, skrattar hon. 

Utöver recepttipsen finns det också webbkurser på HSY:s Coach-plattform som hjälper var och en att ta steg mot en mer hållbar livsstil. En rekommendation från Tanner är att skapa en lista över ens och familjens favoriträtter, vilket snabbt möjliggör en snabb planering av inköpslistan mitt i en hektisk vardag. 

– När man går och handlar med listan undviker man oftast impulsköp. Särskilt om man kommer ihåg att gå till butiken mätt, påminner Tanner. 

För skolelever är kampen mot matavfall en vanlig sak, eftersom man redan i daghem och förskola uppmärksammar det. I skolmatsalen uppstår allt mindre matavfall kontinuerligt. Detta är till och med ett krav på Espoo Catering, som tillhandahåller matservering i Esbo. 

– Vi har förbundit oss att kontinuerligt minska matavfall i vår verksamhet. Under den tid vi har övervakat avfallet har mängden minskat varje år. Förra året var avfallet sex procent mindre än året innan, beräknar Johanna Andsten, kvalitets- och utvecklingschef vid Espoo Catering. 

Det görs bara en del av jobbet i köket. Minska tallrikavfallet är också viktigt i matsalen. Minna Ahola, chef för matserveringen i Esbo stad, säger att man även bör lyssna på skoleleverna och studenterna i detta avseende. 

– Det bästa sättet att förhindra avfall är absolut att man vill äta maten. Man måste följa med vilka slags maträtter som ungdomarna tycker om, men samtidigt måste man komma ihåg att skolmatsalen också har en uppfostrande uppgift, reflekterar hon. 

– Espoo Catering har till exempel utvecklat nya vegetariska recept tillsammans med hemkunskapsklasserna, och de bästa av dessa har tagits med på menyn, tillägger Ahola. 

Mängden vegetarisk mat har ökat jämnt inom måltidsservice som en del av klimatarbetet. Även i skolorna finns det dagligen ett fritt valbart vegetariskt alternativ bredvid den andra maträtten. Kötträtter som till exempel köttfärs håller dock sin popularitet bland skoleleverna. 

– Men det har faktiskt funnits mycket goda vegetariska alternativ också, som spenatpestopastagratin. Och naturligtvis de traditionella favoriterna, som spenatplättar, som i princip alltid har smakat bra, räknar Ahola upp. 

Ahola har också en något överraskande klassiker på sin lista: långkokt gröt och bärsoppa. 

– Det har varit en topplista i decennier, och populariteten verkar inte minska, skrattar hon. 

Att ta hand om matavfallet har blivit vardag för barn och ungdomar, och även äldre generationer är alltmer medvetna om det. Hanteringen av mat som slängs i avfallet kan dock förbättras, eftersom cirka en tredjedel av blandavfallet fortfarande är bioavfall, vilket borde sorteras separat. 

– På HSY:s webbplats finns det mer information om sopsortering för alla som är intresserade. På webbplatsen finns också en avfallsguide som är en hjälpsam sökmotor vid sorteringssvårigheter. Dessutom kan man beställa kostnadsfria miljörådgivningsevenemang från HSY för evenemang, organisationer eller invånargrupper antingen på plats eller på distans, räknar Iiris Tanner upp. 

Låt oss lära oss av detta och lägg maten i första hand i munnen och resterna i bioavfallet, så att de kan användas på bästa möjliga sätt. Resultaten syns i klimatvakten. 

Mer information: Espoos klimatvakt: https://ilmastovahti.espoo.fi/sv(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) 

Koutsi-webbkursplattformen: https://koutsi.hsy.fi/(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska) 

TEXT: Mikko Jaakkola