Invånarkvällen om stadsmiljön fick ett bra mottagande i Stor-Esboviken

En översikt över Stor-Esbovikens framtid, presentation av aktuella planer, diskussion om naturen och rekreation, berättelseverkstad, namntävling och mycket annat. Invånarkvällen bjöd på mångsidiga informationsinslag och diskussionsämnen kring framtiden för Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik. Det uppstod rusning vid mötesdiskarna och diskussionen var livlig när planerarna svarade på invånarnas frågor.

Heli-Maija Nevala, servicechef vid stadsplaneringscentralen, berättade att initiativet till områdesvisa invånarkvällar har kommit från stadsborna. Nu önskas mycket respons om den första invånarkvällen i Esboviken, eftersom nya områdesvisa evenemang planeras till hösten. Enligt stadsplaneringsdirektör Torsti Hokkanen är Esboviken ett bra pilotobjekt, eftersom Esboviken har allt: naturen bakom knuten, hav, service och tillväxt. Stadens tillväxt väcker också oro bland invånarna. När man planerar stadsmiljön måste man fundera på hur grönområdena ska bevaras, hur man ska färdas i framtiden och till exempel hur busslinjerna ska ändras och service ordnas, samt planera placeringen av bostäder, arbetsplatser och skolor.

Stadsplaneringsnämndens ordförande Jouni Särkijärvi beskrev stadsplaneringen som en funktion som ger möjligheter. Framtiden och förändringarna måste diskuteras. I Esboviken är det viktigt att behärska helheten. Även om det finns ett tryck på bostadsbyggande behövs det till exempel också fler arbetsplatser i området. Invånardeltagandet betjänas bäst av mångsidiga evenemang och kanaler – det behövs närmöten, såsom en sådan här kväll för de lokala invånarna.

I fjol öppnades köpcentret Lippulaiva, Västmetron började trafikera ända till Stensvik och Blombackens reningsverk inledde verksamheten, nämnde områdesarkitekt Mervi Hokkanen som exempel på de viktigaste händelserna i Stor-Esboviken. Mycket har hänt även i stationsnejden. Detaljplanen för Finno centrum färdigställdes och godkändes, i Kaitans godkändes planen för Hannusstranden norr om Kaitansvägen, detaljplanen för affärshuset i Sökö har nyligen godkänts, i Stensvik vann planen Havsbojen laga kraft. I Stenbruket har planen för Brukssveden och delgeneralplanen för Stensbruket vunnit laga kraft. Dessutom har målen för Esbo generalplan 2060, som drar upp riktlinjerna för utvecklingen i hela Esbo, nyligen godkänts av stadsstyrelsen.

I Finnoo byggs en ny, havsnära stadsdel där naturen och byggandet samordnas bland annat i Havskvarteren. Detaljplanearbetet för hamnen i området pågår just nu. I Kaitans byggs en urban metrostationsmiljö, där till exempel gröna kvartersgårdar gör naturen till en del av staden.

När Sökö förnyas värnar man om 1960-1970-talsandan och principerna för kompletterande byggande styr planeringen. Målen för utvecklingen av Sökö centrum är koncentrerade kring köpcentret och planen för Sökö centrum är anhängig. På hösten samlades respons in om utkasten till Övre Sökö A, som ligger i närheten av metrons ingång, och nu är arbetet med detaljplanen för Nedergårdsvägen i inledningsskedet.

Esboviken är ett centrum för service och trafik i Stor-Esboviken. Här finns både urbana bostadskvarter och ett vidsträckt rekreationsområde på Mossberget. Stensvik byggs om till en urban miljö kring metrostationen och Stenbruket utvecklas till ett mångsidigt bostads-, studie- och arbetsplatsområde med ett internationellt unikt kluster för bioekonomi och cirkulär ekonomi.

I närheten av de västligaste metrostationerna pågår alltså flera planläggningsarbeten. En gemensam faktor för Sökö, Kaitans, Stensvik och Esboviken är behovet av att förnya och kompletteringsbygga befintliga bostadsområden. Närmiljön förändras när nytt byggande anpassas till gammalt byggnadsbestånd. I Finno och Stenbruket omvandlas arbetsplats- och industriområden till mångsidiga stadsliknande områden.

Stadsplaneringen styrs av Berättelsen om Esbo, vars mål är en trivsam, fungerande och hållbar stadsmiljö. Esbo eftersträvar kolneutralitet före 2030 och vill vidta åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden.

För varje metrostationsområde från Finno till Stensvik fanns det en egen mötesdisk där man kunde ta del av områdets aktuella planer och diskutera med planerarna. Vid en del av mötesdiskar ordnades också mindre informationsinslag. Trots den tidvisa trängseln var stämningen god. Utöver metrostationernas egna mötesdiskar fanns det också mycket att diskutera och göra vid disken för delaktighets, i berättelseverkstaden och i anslutning till namntävlingen. En enkät som riktades till ungdomar, Mun huudit, besvarades av 49 unga. I barnverkstaden ritade man framtidens stad och vid SPARCS-projektets mötesdisk fick deltagarna information om hållbar utveckling.

Naturtemat lyftes fram på mötesdisken för Sökö. Invånarna ansåg att klipporna och naturen ska bevaras. Vid Esbovikens mötesdisk frågade man om Mossbergets rekreationsområde. Önskemål framfördes om att området ska bevaras, men å andra sidan vil man också utveckla bostadsområdena. Detaljplaneändringen för Dyningsparken, som enligt planeraren har fått bra respons, presenterades mer ingående. Vid informationsdisken för tillstånds- och lokalitetsärenden hörde man sig för om händelser i den egna närmiljön.

Vid mötesdisken för Finno och Kaitans diskuterades kvaliteten på byggandet. Det kom frågor om höjden på byggandet och det framkom också att man önskar att stranden och hamnen ska fungera som invånarnas vardagsrum.

Vid generalplanens mötesdisk diskuterades bland annat grönområden och Sommaröarna. Att bevara och utveckla grönområdena lyftes fram som en viktig fråga för många. Sommaröarna nämndes som ett objekt som man önskade att ska utnyttjas bättre – området borde planläggas och arbetet kunde inledas med en uppdatering av den gamla delgeneralplanen. När det gäller utvecklingen av Finno hamn gick åsikterna isär.

Man frågade också om tidtabellen för den nya helhetsgeneralplanen, dvs. Esbo generalplan 2060, och deltagarna var intresserade av framläggningen av utkastet och möjligheterna att påverka.

I en tävling om namnbeståndet i Esboviken fick man testa sina kunskaper i lokala namn. Bland de tio frågorna fanns även svåra frågor och det bästa resultatet blev nio rätt. Namnplaneraren svarade på invånarnas frågor om ortnamnens historia, namnens uppkomst och hur namnen har förfinskats av ursprungliga svenska namn.

I workshop som handlade om att ta tillvara berättelser samlades stadsbornas historier och minnen särskilt från Esboviken, Sökö, Finno, Kaitans och Stensvik. Deltagare i alla åldrar, unga som äldre, delade med sig av sina historier. I drömverkstaden kunde även mindre barn delta och rita upp sina önskemål om framtidens Esbo.

I en smågruppsdiskussion som pågick en timme fördjupade man sig i områdets natur- och rekreationsfrågor. I diskussionen deltog sju personer och den leddes av Heli-Maija Nevala, servicechef vid stadsplaneringscentralen. Naturen är viktig för Esboborna och diskussionsdeltagarna uppskattade särskilt att temat hade tagits upp till diskussion.

I Esboviken uppskattar invånarna grönområdena. Viktiga platser som nämndes i diskussionen var bland annat Sommaröarna, strandleden, havsområdet i allmänhet och vidsträckta skogbevuxna områden. Diskussionsdeltagarna var oroade över att Esboviken blivit tätare och att invånarantalet ökar samt i synnerhet över hur utvecklingen påverkar naturen och rekreationsmöjligheterna. Staden borde använda resurser för att främja naturtemat och ställa upp höga mål för bevarandet av de befintliga grönområden och inrättandet av nya, ansåg deltagarna.

Vid Esbo stad pågår nästan femhundra stadsmiljöprojekt. Genom att beställa nyhetsbrevet Påverka nu (på finska) får du information om vad som är på gång i ditt närområde och vilka projekt du kan påverka just nu. Dessutom får du information om kommande evenemang för invånare. Välkommen att delta!