Resultaten av evenemangen Vårt Esbo 20X0 intresserade och väckte diskussion

Evenemangsserien Vårt Esbo 20X0 ordnades under våren 2022. De 14 evenemangen gav upphov till många synpunkter och önskemål från invånarna gällande framtidens Esbo. Nu har resultaten analyserats och sammanställts i en rapport. Drygt 30 stadsbor deltog i resultatkvällen i Entresse bibliotek och nästan 50 deltog på distans.

Fram till den 4 april 2023 kan du se en video från evenemanget via den här länken(extern länk).

Evenemanget öppnades av Marianne Julkunen, chef för utveckling av delaktighet, och hon betonade att arbetet för att utnyttja resultaten för Esbobornas framtid och diskussionen kring detta fortsätter. Det är viktigt att möjliggöra en gemensam diskussion i lugn och ro samt att man tydligt informerar om hur invånarnas deltagande påverkar i varje situation. Marianne presenterade också kort Esbos delaktighetsmodell och den nya modellen för invånarverksamhet som tas i bruk under våren och enligt vilken evenemanget ordnades.

Länk till resultatkvällen Vårt Esbo 20X0-resultat och evenemang | Esbo stad

Resultaten i rapporten behandlades i paneldiskussionerna, vars teman bestod av viktiga ämnen som invånarna lyft fram:
1. En livskraftig stad med gemenskap
2. En smidig vardag, service och rörlighet
3. Närnatur, klimatförändring, biologisk mångfald
4. Delaktighet i Esbo.
Man diskuterade också hur resultaten syns i Esbos stadsplanering, beredningen av generalplanen och i kursutbudet på Esbo arbetarinstitut.

Utöver paneldiskussionerna hade man reserverat tid för publikens frågor och kommentarer. Man kunde delta i livesändningen till exempel hemma och chatten var öppen för frågor. Under evenemanget uppträdde kören Muuttolinnut, i konstverkstaden för barn ritades framtidens Esbo och i enkäten för unga kartlades önskemål eller bekymmer kring utvecklingen av Esbo centrum. Projektkoordinator Susanna Nurmi, som utarbetat Vårt Esbo 20X0-rapporten, presenterade i början av varje paneldiskussion centrala resultat kring ämnet.

I en livskraftig stad med gemenskap ska det finnas tjänster såsom bibliotek, lokaler för möten och evenemang, småhus och närhet till naturen, berättade Nurmi. Man upplevde också att täthet för samman människor. Det är viktigt att ett bostadsområde har särpräglade drag och är trivsamt och livskraften stöds på ett bredare plan av såväl service som arbetsplatser.  Invånarna lyfte fram samma mål gällande livskraften i enkäten Mitt Esbo på kartan 2020.

Planeringschef Elina Kuusisto vid stadsplaneringscentralen, Omnias servicechef Tuula Alanko och Johanna Syren från föreningen Espoon monikulttuuriset lapset ja nuoret ry funderade på hur man kunde öka gemenskapen och livskraften. Möten, gemensamma aktiviteter och deltagande i till exempel arbetarinstitutets utbildningar ansågs vara metoder för att öka gemenskapen.

I arbetet med generalplanen kan livskraften främjas till exempel genom att man möjliggör smidig trafik och beaktar tjänster och deras placering så att det uppstår lokaler för möten. I en publikfråga lyfte man fram det att nya bostäder är små, och man önskade fler större familjebostäder och trivsamt kompletterande byggande med beaktande av områdets särprägel. Stadsstyrelsen har nyligen godkänt målen i generalplanen, där trivselperspektivet har lyfts fram.

Enligt Nurmi var mångsidiga och fungerande tjänster en central fråga även i detta tema. Stadsborna önskade fungerande närservice och att servicen ska finnas tillgänglig i såväl köpcenter som i special- och småbutiker.  Det ansågs vara viktigt att det finns möjligheter till hobbyer, kultur och bibliotek och längs strandpromenaden skulle det kunna finnas kaféer.

Det är viktigt för invånarna att kunna röra sig i staden för att vardagen ska löpa smidigt. Den nya metron har väckt oro över huruvida bussförbindelserna kommer att bevaras. För många är det också viktigt med egen bil, så man önskade utrymme för parkeringsplatser. Trivsamma leder främjar gång och cykling som en del av ett hållbart liv, liksom att möjliggöra förutsättningar för återvinning.

Trafikplaneringschef Susanna Kaitanen, utbildningschef vid Omnia Mia Nirhamo och Esbobon Tuuva Tiainen diskuterade vardag, rörlighet och service i kvällens andra paneldiskussion. Inom trafikplaneringen funderar man på hurdana lösningar för rörlighet man ska främja och hur man ska reservera utrymme för olika färdsätt. Det är viktigt att beakta säkerheten och att de färdsätt som tillhandahålls är hållbara eftersom det då staden växer rör sig fler människor och bildas större rusning i trafiken.

I det tredje temat behandlades Esbobornas älskade natur, vilket enligt Nurmi syntes i resultaten. Såväl närnaturen som i synnerhet parker, skogar och havsnära områden är viktiga. Naturen ger upphov till trivsel och hälsa. Kulturmiljöer såsom ängar och landsbygdslandskap upplevs som en rikedom. Naturen är hem för olika arter och därför upplevs det som viktigt att värna om den biologiska mångfalden.

Det önskades fler rekreationsmöjligheter och friluftsleder och dessa kunde finnas runt om i staden. Parkerna ansågs viktiga för att bekämpa klimatförändringen eftersom de också erbjuder skydd vid värmebölja och suger upp regnvatten. Invånarna önskade att staden skulle främja målen för klimatneutralitet och till exempel innovationer inom cirkulär ekonomi, solpaneler som energikälla och gröna tak i byggandet.

I paneldiskussionen funderade landskapsarkitekt Ina Westerlund, utbildningschef vid Omnia Taina Avo och abiturient vid gymnasiet Otaniemen lukio Samuel Kukko på vad närhet till naturen innebär nu och i framtiden då staden växer. En viktig önskan som var gemensam för alla var att få komma ut i naturen och i synnerhet i den närliggande naturen. Detta önskar invånarna också av stadsplaneringen då staden växer och blir tätare.

Deltagarna i panelen ansåg att var och en kan främja naturens välbefinnande. Landskapsarkitekten kan i sitt arbete fundera på naturens skönhet – en vårdad park eller en gräsmatta som förvandlats till gräsmark. En mångfaldig natur anpassar sig också bättre till klimatförändringen. Var och en kan enkelt göra konkreta gärningar, till exempel samla in skräp med klassen.

Kurser med temat natur har varit populära vid Omnia. Kursen i kompostering blev en hit och studerande köar för att få delta i bland annat kurser i gårdsskötsel och fönsterrenovering.

I chatten önskade man fler näridrottsparker och höll med paneldeltagarna om att naturen och alla arter är viktiga och att naturen ska beaktas ur även andras än människans synvinkel. Publiken påmindes om havet och båtklubbarnas betydelse, eftersom båtklubbarna också ordnar mycket ungdomsverksamhet.

Publiken framförde också ett önskemål om att stadsodling ska beaktas. Det finns till exempel odlingslotter för stadsodling och det är meningen att även nya sådana ska inrättas. Dessutom skulle man i framtiden kunna skapa plats för stadsodlingar även på tak och kvartersgårdar, berättade en representant för stadsplaneringen. Publiken önskade också att de äldre ska beaktas eftersom närnaturen för många äldre människor är den egna gården, där det borde finnas ett träd så att de äldre kan följa med årscykeln och titta på fåglarna.

Temat för kvällens sista paneldiskussion var delaktighet, som diskuterades av servicechef Heli-Maija Nevala, Omnias utbildningschef Minna Kattelus och Esko Uotilafrån gruppen Asukkaiden Espoo. Nurmi lyfte i sitt inledande anförande fram stadsbornas oro över huruvida informationen från stadsborna utnyttjas – om det finns en klyfta mellan beslutsfattarna och stadsborna. Invånarna har framfört ett önskemål om lokala kvällar där man skulle behandla områdets framtid i större utsträckning i stället för en enskild plan. Invånarna anser också att det är viktigt att alla får delta, både unga och äldre.

Man önskade mer information om genomslagskraften, det vill säga om hur invånarnas åsikter har påverkat planeringen. Invånarna anser att planerare och beslutsfattare i större utsträckning skulle kunna delta i invånarmöten.

I paneldiskussionen framkom vikten av växelverkan och delaktighet. Stadsplaneringen och planläggningen består av många faser, är långsiktig och vimlar av facktermer. Det finns många ramvillkor och synpunkter som ska beaktas, så alla önskemål kan inte uppfyllas. Invånarkvällar är viktiga för boendeföreningarna och till exempel ett invånarråd kunde vara ett sätt att skapa fler möjligheter för invånarna att delta. Likaså är det viktigt att invånarna informeras om varför vissa lösningar inte genomförts – information om genomslagskraften skulle inspirera stadsborna och upprätthålla intresset för att delta.

Över 20 procent av Esboborna har varken finska eller svenska som modersmål, och detta diskuterades både i publiken och i panelen. Inom stadsplaneringen funderar man hela tiden på hur man kan nå dem. Omnia ordnar undervisning som stöder förutsättningarna för delaktighet. Det finns ännu mycket att göra och det behövs mångsidiga sätt att delta för att till exempel språket, åldern eller färdigheterna att delta på distans inte ska utgöra ett hinder för deltagandet.

I chatten funderade en person på hur de politiska beslutsfattarna kan fås med i evenemangen. Stadsplaneringsnämndens ordförande Jouni Särkijärvi berättade att de politiska beslutsfattarna gärna träffar stadsborna. Ett lokalt evenemang som är större än det första prövas den 21 mars i Esboviken. Vid detta evenemang kan man utöver Särkijärvi även träffa stadsplaneringsdirektör Torsti Hokkanen och flera planerare i området.

Vid Esbo stad pågår nästan femhundra stadsmiljöprojekt. Genom att beställa nyhetsbrevet Påverka nu (på finska) får du information om vad som är på gång i ditt närområde och vilka projekt du kan påverka just nu. Dessutom får du information om kommande evenemang för invånare. Välkommen att delta!

Läs mer om resultaten och resultatkvällen.