Mitt Esbo på kartan – Storleken på ungas livsmiljöer varierar mellan könen

På kartan presenteras alla ofta besökta platser som märkts ut av de unga. De flesta av platserna är belägna i Esboområdet, men de märktes också ut runt om i Finland och till och med runt om i världen. Det är tydligt att platser som är viktiga i de ungas liv även finns på andra ställen än i omgivningen kring deras egen bostadsort. Men i genomsnitt ligger de platser som ofta besöks av unga Esbobor ganska nära bostadsorten, till och med hälften av dem närmare än två kilometer från hemmet.

I undersökningen av livsmiljön ville man fokusera på vardagliga besök, så de platser som märktes ut på kartan och som fanns på längre än 20 kilometers från respondentens hem gallrades bort. Platser som ligger längre bort är förmodligen inte lika betydande när det gäller vardagens aktiviteter, och de kunde presentera den verkliga livsmiljön för den unga på ett mer omfattande sätt.

Den genomsnittliga livsmiljön för en ung Esbobo är cirka 15 kvadratkilometer, eller nästan tre gånger större än ytan av stadsdelen Alberga. Omfattningen av livsmiljön varierar också beroende på vilket färdmedel som används för att resa till platserna. Det är klart att man sällan reser till platser som ligger längre bort med muskelkraft, utan oftare till exempel med bil. När platser som besöks med bil tas bort från beräkningen är den genomsnittliga storleken på livsmiljön cirka åtta kvadratkilometer. Platser man reser till utan bil är också sådana som tolv- och femtonåringar i princip kan resa till självständigt eller tillsammans med kompisar.

Diagrammet visar skillnaderna i livsmiljöernas storlek för tolv- och femtonåriga unga. Storleken på livsmiljön varierar beroende på ålder och kön, men i båda de undersökta åldersgrupperna var flickors livsmiljöer större än pojkars. Skillnaden mellan pojkar och flickor var cirka fyra kvadratkilometer för de yngre och nästan åtta kvadratkilometer för dem som är födda 2005. Det är beaktansvärt att livsmiljöerna för flickorna i den yngre åldersgruppen var mer omfattande än både för pojkarna i samma ålder och de äldre pojkarna. Platser som är viktiga för flickors vardag är alltså oftare belägna längre bort från hemmet än för pojkar. Vill flickor resa längre bort, eller ligger platserna som är intressanta tidsfördrivsplatser för flickor oftare på längre avstånd?

De ungas livsmiljöer i Esbo är sällan koncentrerade endast till kring hemmet. I båda åldersgrupperna, oavsett kön, är en livsmiljö bestående av två koncentrationer vanligast. Det betyder att de unga ofta besöker platser som antingen är belägna nära hemmet eller koncentrerade kring något annat ställe, till exempel kring en skola eller ett köpcentrum. Inom en dylik livsmiljö kan två tydliga koncentrationer observeras som även kan bestå av flera besökta platser.

Skillnader mellan kön och åldersgrupper hittades också. I båda åldersgrupperna identifierades oftare hos flickor än hos pojkar en livsmiljö med flera koncentrationer, det vill säga en livsmiljö bestående av fler än två koncentrationer. På samma sätt var en livsmiljö med en (1) koncentration sällsyntare hos flickor än hos pojkar i båda åldersgrupperna. Den här observationen stöder också det att flickor rör sig mer och längre hemifrån än pojkar.

Jämfört med en internationell nivå har finländska barn och unga kunnat och velat röra sig ganska fritt. Utvecklingen har dock visat sig gå i motsatt riktning även i Finland, och därför är det viktigt att studera barns och ungas rörlighet. När man studerar livsmiljöerna märker man dock att de unga fortfarande vill och får röra sig på ett omfattande sätt i Esbo. Å andra sidan är en stor del av platserna som besöks av unga belägna inom gångavstånd från hemmet, så Esbos stadsstruktur tycks också möjliggöra en tät livsmiljö. Så varför tillbringar just unga flickor tid i ett större område?

Förklaringar kan hittas från många håll, till exempel från könsuppdelade hobbymöjligheter och sätt att tillbringa fritiden. Det kan berätta om ett intresse för ett självständigt sätt att röra sig eller en brist på vissa typer av miljöer i de ungas bostadsområden. Åtminstone berättar flickornas stora livsmiljöer att flickors rörlighet i Esbo inte begränsas mer än för pojkar, vilket inte är en självklarhet granskat på en internationell nivå. Flickors rörlighet begränsas oftare om livsmiljön upplevs som otrygg. Av detta kan man dra slutsatsen att Esbo är en trygg plats för unga att tillbringa tid, inte bara enligt de unga själva utan även enligt föräldrarna.

Text: Ella Paasilinna

Ella Paasilinna har gjort ett diplomarbete för Aalto-universitetet inom markanvändningsplanering och trafikteknik utgående från resultaten av omfattningen av barns livsmiljöer i enkäten Mitt Esbo på kartan.