Framtidsvisioner för Smart Otaniemi presenterades på ett gemensamt evenemang

9.11.2022 13.35Uppdaterad: 9.11.2022 14.21
Smart Otaniemis mål är att vara en globalt ledande utvecklingsmiljö för framtidens hållbara och smarta stadslösningar.

På Smart Otaniemi-evenemanget i october presenterades det utvecklingsarbetet för utvecklingsmiljön och idéer om skapandet av en gemensam vision utbyttes. Evenemanget samlade centrala aktörer för utvecklingsmiljön Smart Otaniemi: Esbo stad, VTT, Aalto-universitetet och en grupp banbrytande företag och andra aktörer.

En övergripande plan för Smart Otaniemi utarbetas under hösten 2022. Den omfattar en vision och en vägkarta fram till år 2030, vilken redogör för de åtgärder som krävs för att uppnå visionen. Evenemanget som ordnades gav olika aktörer möjligheten att föra fram synpunkter och önskemål om innehållet i visionen samt nätverka med andra aktörer i området.

I Esbo löser man världsomfattande problem och skapar samtidigt affärer

Esbo stads Mari Päätalo öppnade evenemanget med att berätta om Esbos mål för hållbar utveckling. Man främjar hållbar utveckling med programmet Ett hållbart Esbo och söker framtida lösningar tillsammans med företag och partner. I Päätalos anförande fick vi också höra om Esbos arbete för att uppnå koldioxidneutralitet i trafiken och Jani Tartia berättade om främjandet av ett hållbart energisystem.

I Otnäs har ett tvärvetenskapligt kompetens- och innovationscentrum i världsklass utvecklats. Unikt är samarbetskulturen och det faktum att individernas och organisationernas värden ligger mycket nära varandra. ”Med en gemensam formulering kan vi förstärka samarbetskulturen och de gemensamma värdena samt locka nya företag, arbetstagare, studerande och investeringar till området”, sade Mervi Heinaro från Esbo stad.

Hållbara energilösningar och energigemenskaper stöder klimatmålen

Betydelsen av samarbete framhölls i flera anföranden. ”Det är viktigt att föra samman olika aktörer, eftersom ingen kan lösa utmaningarna med hållbar utveckling på egen hand”, konstaterade Schneiders Jan Mattson i sitt tal. Dessutom borde man tänka på en fastighet mer omfattande och se den inom en större helhet.

På Aalto-universitetets campus utvecklas byggnaders energieffektivitet och byggnadernas egna energisystem berättade Satu Kankaala från Aalto University Properties ACRE. Energigemenskaperna och hjälper samhället att uppnå klimatmålen. Energigemenskaperna förbättrar självförsörjningen och driftssäkerheten samt möjliggör ekonomiska besparingar, eftersom man inte behöver köpa energi på marknaderna och kan sälja självproducerad energi på dem.

Enligt Carunas Verneri Kohonen har solpanelernas popularitet vuxit under de senaste åren, på grund av den teknologiska utvecklingen och sjunkande priser. I och med lagändringen som gäller energigemenskaperna installerar allt fler husbolag nu solpaneler och på så sätt uppkommer energigemenskaper. VTT:s Ismo Heimonen berättade att för att bilda en energigemenskap behövs en tydlig vägkarta för förverkligandet av energigemenskapen, energilösningar som fastställs från fall till fall, bedömning av kostnader och risker samt god kommunikation.

Med digitala tjänster mot mer hållbar trafik

Målet med Zero Emission Mobility HUB i Otnäs är att vara en testplattform där man kan testa nya teknologier och tjänster med genuina användare. ”Det måste finnas en gemensam förståelse mellan aktörerna för hur man möjliggör forskning och utveckling. Samtidigt måste verksamheten vara ekonomiskt sund även för företag och möjliggöra utveckling på lång sikt”, sade Sanna Öörni från VTT.

Stadens nya smarta lösningar behöver data för att fungera. Nokias Juha Salmelin presenterade teknologi för smarta stolpar, med vilken man får en lägesbild av staden i realtid. Man kan fästa olika sensorer på stolparna och de kan kompletteras efter behov. Data som de smarta stolparna samlar in ger nya möjligheter, men man bör ha tänkt igenom dataskyddsfrågor och byggandet av en marknadsföringsplats för data noggrannt.

Digitala tjänster kan användas även för att öka attraktiviteten hos hållbara färdsätt till exempel genom att erbjuda skräddarsydd reseplanerare, där andra tjänster skulle erbjudas utöver rörelsesätt. För tillfället har vi dock inte tillräckligt med data om hur människor rör sig eller hur man förflyttar sig från ett färdmedel till ett annat sade VTT:s Olli Pihlajamaa.

I Otanäs testar man insamlingen av data om hur människor rör sig med pilottestet People Flow Campus. Aalto-universitetets Iisakki Kosonen berättade om sensorer som placerats ut på campusområdet, vilka samlar in data. I framtiden planerar man att även lägga till information om kollektivtrafiken respektive hissar och rulltrappor. Aapo Pöyhönen från Nodeon Oy beskrev användningen av 3D LiDAR-sensorer och artificiell intelligens vid uppföljningen och beräkningen av trafikflödet.  

Även HRT utnyttjar data som samlas in om trafiken i optimeringen av rutter och tidtabeller samt biljett- och zonsystemet. I framtiden hoppas vi på mer och mer korrekt data och till exempel uppmuntras användare av HSL-applikationen att dela med sig av sin egen rörelsedata sade HRT:s Marko Vihervuori.

Det fördes en livlig diskussion om Smart Otaniemis framtidsvision

För Smart Otaniemis vision önskade man konkret fastställande av utvecklingsmiljön och utvecklingsarbetet som görs i den. Man önskade flexibilitet och så lite byråkrati som möjligt för arbetet. Innovativitet kräver snabba åtgärder och då talar man om månader, inte år. 

Det är ofta svårt att omsätta ambitiösa mål i praktiken. Man borde förhålla sig realistiskt till att sätta upp mål och avsätta tillräckligt med tid för att utveckla saker och ting. Det är också väsentligt att bjuda med olika aktörer i rätt tid och komma ihåg att arbetet måste vara ekonomiskt sunt för företag.

Man berömde stadens snabba försök och önskade fler sådana i fortsättningen. En viktig behållning av försöken konstaterades vara att upptäcka problem, varvid de kan åtgärdas före skalning av tjänsterna. Det är också viktigt att se till att beslutsfattarna har aktuell information om nya lösningar, varvid de kan beaktas i lagstiftningen.

Utarbetandet av den Smart Otaniemi gemensam vision kommer att fortsätta under hösten 2022 utifrån idéerna som utformades på evenemanget. Utarbetandet av den Smart Otaniemi vision är en del av projektet Utvecklingsmiljöer för hållbar tillväxt (KETO). Projektet finansieras av Europeiska unionen REACT-EU ERUF och är en del av Europeiska unionens svar på covid-19-pandemin.

  • Hållbar utveckling
  • Företagande
  • Innovationsarbete
Hagalund