I Otnäs byggs en hållbar energigemenskap

Väre blev färdig i Otnäs campusområde 2018 och används av Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur, och den ser imponerande ut. Få vet dock att det massiva fastighetskomplexet döljer sig teknik som hjälper att lösa många centrala energiutmaningar inom fastighetsbranschen.

Under Väre finns 74 bergvärmebrunnar som används av en värmeåtervinningscentral som innehåller nio bergvärmepumpar. På taket finns ungefär tusen kvadratmeter solpaneler. Värme från människor, solen, belysning och maskiner återvinns för att värma upp lokalerna och resten lagras i marken. 

Väre är i stor grad självförsörjande på energi och dess energifakturor har varit mycket måttliga och fjärrvärme har behövts endast under vinterns kallaste köldperioder, säger Jesse Nieminen, specialist på inomhusförhållanden hos Aalto Universitetsfastigheter Ab.

– Hela fastighetens självförsörjningsgrad på värmeenergi är cirka 70 procent. I praktiken behövs fjärrvärme bara för uppvärmning av bruksvatten och som backup under högsta konsumtionstoppar, konstaterar han.

Lärdomar och erfarenheter från Otnäs kan utnyttjas också i andra skolor, byggnader och kvarter som behöver kylning.

– I återvinningen av värmebörda som blir till i användning av fastigheterna finns mycket att förbättra. I Väre återvinns de för att värma upp lokalerna, säger Mika Autiopelto, ledande expert hos FCG Finnish Consulting Group, som har varit med i Väre-projektet redan i början av planeringen.

I ett vanligt höghus innebär detta utöver värmeupptagningen från rumsluften sållning och användning av alla andra potentiella värmekällor. Sådana objekt kan vara till exempel tvättstugor, torkrum och kvartersbutikernas kylutrustning som producerar värme.

Genom samma princip med små bäckar kan man bygga också lokala områdesspecifika lösningar i ett eller flera kvarter. På detta finns också ett exempel i Otnäs där majoriteten av Aalto Works-kvarterets värme- och kylenergi produceras med hjälp av återvinningssystemet som grundar sig på värmepumpsteknik. Elen är utsläppsfri vind- och solenergi.

Aalto Works stöder Esbo stads och Fortums gemensamma mål för att uppnå koldioxidneutral fjärrvärme före 2029 genom att demonstrera hybridlösningar som kombinerar fjärrvärme och lokal energi. Denna förändring kallas Espoo Clean Heat.

– I takt med energikrisen har euro gett fart åt dessa lösningar och blivit en central konsult för dem. Klimatet värms upp och det finns tillräckligt med extra värmeenergi. Ett verkligt genombrott ses dock först när det av låga värmekällor produceras tillräckligt effektivt också el, visionerar Autiopelto.

Enligt Sergio Motta som arbetar som forskare vid VTT kommer de lokala energigemenskaper som består av konsumenter, kommuner, anläggningar och företag att ha en betydande roll i den gröna övergången. I mitten står konsumenterna för vilka energigemenskaperna erbjuder mer valfrihet och bättre möjligheter för att definiera egen energianvändning.

– En decentraliserad och förnybar produktion går hand i hand i energigemenskaperna, så genom detta förbättrar de också energisjälvförsörjningen och leveranssäkerheten, konstaterar Motta.

Enligt forskaren skulle Finland ha goda möjligheter för att bli föregångare inom branschen. 

– Finland är i kommunikationsteknik och digitalisering av elsystem redan ett av de ledande länderna inom branschen. De är nyckelfaktorer också i att bygga energigemenskaper.

Energigemenskaperna och den lokala energiproduktionen är också i linje med Esbos miljö- och ansvarighetsanvisningar. Syftet är att med hjälp av ett stort partnersamarbete skapa innovativa, lokala och hållbara stadslösningar som med tanke på koldioxidneutraliteten också är globala exempel.

– Vi vill skapa nya verksamhetsmodeller och tjänster för att främja energiproduktionen och energieffektiviteten. Över hälften av Esbo stads växthusgasutsläpp kommer från energi. Därför är det ett av spetstemana för utvecklingsarbetet när vi siktar mot att vara koldioxidneutralt före 2030, konstaterar utvecklingschef Elina Wanne från Esbo stad.

Främjandet av energilösningar med låga utsläpp är en del av Esbo stads projekt Genomförandestigen för utvecklingsmiljöer för hållbar tillväxt KETO och Lösningsvägen till ekosystemet för hållbar utveckling RAKKE. De har finansierats av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Stödet för hållbar tillväxt och livskraft i Nyland.