Kulturernas festkalender ökar barns och ungas förståelse för olika åskådningar och främjar mångfald

Kulturernas festkalender ökar barns och ungas kännedom om olika religioner och kulturer samt stöder skolorna i deras arbete för mångkulturalism. Esbo är en mångkulturell stad, och kalendern visar på vikten av att respektera och beakta olika kulturer. Detta läsår har över en fjärdedel av eleverna inom den grundläggande utbildningen i Esbo och en tiondedel av gymnasiestuderandena ett främmande språk som modersmål.

I grundskolorna i Esbo har eleverna hela 141 olika språk som modersmål, och undervisning i det egna modersmålet ordnas på 40 språk. Undervisning ordnas i åtta åskådningsämnen: den evangelisk-lutherska tron, den ortodoxa tron, den katolska tron, den judiska tron och Krishna-tron samt islam, buddismen och livsåskådningskunskap. Utöver det åskådningsämne som man studerar sätter man sig i undervisningen även in i de övriga åskådningarna.

Inom den grundläggande undervisningen och i gymnasierna arbetar kulturhandledare till stöd för eleverna och de studerande samt familjerna och skolorna. Detta läsår fås kulturhandledning inom den grundläggande undervisningen på arabiska, kurdiska, dari/farsi, somaliska, thai, ryska, estniska och ukrainska. I gymnasierna hjälper kulturhandledarna ungdomar med invandrarbakgrund och deras familjer på arabiska, somaliska, kinesiska och ryska.

De språk, kulturer och åskådningar som finns i barngrupperna inom småbarnspedagogiken i Esbo är föremål för positivt intresse samt något som berikar både vardag och fest. Så står det i den plan för småbarnspedagogiken som tillämpas i Esbo. Tillsammans med barnen lär man sig om olika kulturer, språk och åskådningar, och barnen uppfostras till att respektera kulturell mångfald och människors olikheter.

Kulturernas festkalender används i skolorna i till exempel undervisningen i åskådningsämnen och fostran till mångkulturalism.

– I skolan kan man tillsammans fundera på vilka traditioner, berättelser och seder som är förknippade med olika högtider. De nationella högtidsdagarna i sin tur förenar människor i Finland. Kalendern inspirerar oss att fråga mer, konstaterar Tiina Nenye, planerare av undervisningen i minoritetsreligioner vid de mångkulturella undervisningstjänsterna inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen.

Även skolans ledning kan använda kalendern i planeringen av läsåret, när till exempel information om de högtider som påverkar skolans vardag finns lättillgänglig på ett och samma ställe.

I skolorna och daghemmen identifierar barnen och ungdomarna gärna de högtider som är bekanta för dem i kalendern, vilket stärker deras identitet.

– Med hjälp av kulturernas festkalender kan olika åskådningar och högtidstraditioner i barngrupper inom småbarnspedagogiken synliggöras. Man kan bekanta sig med olika kulturer och åskådningar på ett mångsidigt sätt, genom till exempel musik, lekar, pyssel eller dramatisering. På så sätt får barnen på ett naturligt sätt lära sig om seder och traditioner inom olika kulturer och åskådningar, berättar Jaana Särmälä, sakkunnig i småbarnspedagogik inom den finskspråkiga småbarnspedagogiken i Esbo.

Även på ungdomslokalerna sammanför musik, spel, mat och gemensamma aktiviteter ungdomar oavsett språk eller kultur.

– På ungdomslokalerna ordnas olika temadagar och -veckor, då ungdomarna får lära sig om olika länder och deras kulturer. På temadagarna introduceras ungdomarna till exempelvis ett lands mat, seder, språk och högtidsdagar, berättar ungdomsdirektör Merja Nordling. 

Kulturernas festkalender sammanställs i samarbete med lärare i åskådningsämnen. I kalendern presenteras högtider inom olika religioner och nationella högtidsdagar med hjälp av symboler.

Varje år kommer det frågor om kalendern från andra kommuner. Till stadens daghem, skolor, gymnasier och ungdomslokaler postas affischer, som pryder väggarna i gemensamma utrymmen och i klassrum. Kalendern finns även i elektroniskt format.

Kalendern för läsåret 2022–2023 finns på finska och svenska i slutet av nyhetsmeddelandet.