Esbo prövar på internationell rekrytering av hälsovårdspersonal i pilotprojekt

Under de kommande åren kommer över 10 procent av personalen i välfärds- och hälsosektorn att gå i pension. Samtidigt har antalet sökande till öppna skötar- och vårdartjänster minskat och allt färre söker sig till studier inom hälsovårdsbranschen. Pilotprojektet har som mål att undersöka om internationell hälsovårdspersonal kunde vara en lösning på bristen på personal.

Skötarna har kommit till Esbo kring månadsskiftet augusti-september och de inleder sitt arbete genast i början av september. De har utbildat sig till sjukskötare i Filippinerna, men de kommer i början att arbeta som omsorgsassistenter. Samtidigt fortsätter de sina studier i finska och tar antingen en närvårdarexamen via läroavtal på Omnia eller en examensinriktad fortbildning för sjukskötare på en yrkeshögskola.

”Jag är verkligen glad att vi i denna svåra personalsituation får mer kompetent personal också från andra länder. Det här pilotprojektet är en viktig startpunkt och ett bra första steg mot samarbete”, säger stf. omsorgsdirektör Minna Hoffström. ”Behovet av personal fortsätter att öka och jag ser det som en rikedom att vi i fortsättningen har möjlighet att förbättra personalsituationen genom dylika åtgärder. Arbetsplatserna har redan förberett sig på att ta emot de nya arbetskamraterna och på att inskola dem i arbetet. Vi väntar på dem med iver.”

Rekryteringen av skötare i Filippinerna har skötts av underleverantören Silkkitie Oy, som upphandlats av Seure. Silkkitie har skött alla ärenden som gäller arbets- och uppehållstillstånd och har på uppdrag av arbetsgivaren ingått arbetsavtalen i Filippinerna. Silkkitie har också haft ansvar för en fem månader lång utbildning av skötarna i deras hemland och företaget kommer vidare att ha ansvar för integrationen av skötarna i Finland. Esbo stad har ansvar för arbetsgivarens skyldigheter, för inskolning i arbetet och för den behörighetsgivande utbildningen.

”Under hösten följer vi aktivt hur de filippinska skötarna anpassar sig och hur de klarar sig i arbetet. Vi samlar in kommentarer av skötare, klienter och arbetsgemenskapen,” berättar Hoffren.