EU:s återhämtningsfinansiering snabbar upp Esbos hållbara utveckling

EU finansierar Europa som återhämtar sig från coronapandemin med totalt 750 miljarder euro. Finland ska ha finansiering med cirka två miljarder euro till stöd för gröna övergång. Syftet med det gemensamma KETO-projektet för Esbo stad, Aalto-universitetet, VTT och utbildningsbolaget Omnia är att förbereda sig för ansökan om stimulanspengar.  

– Den gröna övergången innebär att genom kolneutrala lösningar skapas nya arbetsplatser och ekonomisk tillväxt. Frågan är till exempel hur man skapar en konkurrenskraftig forskningsinfrastruktur i Otnäs som även väcker intresse i världen, beskriver Mari Päätalo som är projektchef för KETO-projektet i Esbo stad.  

– När ekonomin återupplivas vill vi inte återgå till den gamla utan till en mer hållbar ny normal, säger Laura Kontiala, projektkoordinator för KETO-projektet i Esbo stad. 

 Hållbarhet innebär helt enkelt en möjlighet till ett gott liv så att vi inte använder naturtillgångar över deras förmåga till förnyelse. Esbo stad har också satt ett mål att vara kolneutral före 2030.   

– Trafik, energiproduktion, mat och byggande bildar den största delen av utsläppen i städerna.

Det är viktigt att hitta nya sätt att minska utsläppen, funderar Laura Kontiala. 

I projektet bygger VTT och Aalto-universitetet en gemensam utvecklingsmiljö Smart Otnäs där företagen lätt kan prova nya lösningar för smart rörlighet och flexibelt energisystem. Det kommande området Stenbruket vid metrostationen i Stensvik ska omvandlas med Omnias ledning till en stadsdel där hela matservice byggs smart genom att spara naturtillgångar. Esbos eget pilotobjekt är Keraområdet som snart håller på att omvandlas från ett gammalt industriområde till en energieffektiv stadsdel med 14 000 invånare och 10 000 arbetsplatser. Staden påskyndar kolneutralitetsmålen även genom offentliga upphandlingar.  

– Som ett land med hög kompetens har Finland goda möjligheter att bli en frontlinjens utvecklare och leverantör för hållbara lösningar. Därmed skapas tillväxt och arbetsplatser, konstaterar Kontiala.

Enligt HRM:s utsläppsstatistik orsakar energi och trafik över 70 procent av Esbos utsläpp. Forskningsinstituten Aalto-universitet och VTT i Otnäs bygger området Otnäs-Kägeludden tillsammans med Esbo stad och Finlands toppföretag till en internationell utvecklingsmiljö med rena och smarta stadslösningar. I KETO-projektet skapas en byggplan för utvecklingsmiljön Smart Otnäs. Telekommunikations- och datainfrastruktur i utvecklingsmiljön skapar en digital ryggrad för utvecklande av nya lösningar för trafik, energi och cirkulär ekonomi med låga utsläppsnivåer.

I Otnäs utvecklar VTT bland annat modeller för nya energigemenskaper där kunderna i energidistributionsnäten kan även vara energiproducenter. VTT:s forskare Jyri Rökman ansvarar för sin del för utveckling av laddningsmiljön för elbilarna i Otnäs. Det håller på att planeras en testplattform ZEMhub (Zero Emission Mobility Hub) för ren trafik som diversifierar det nuvarande laddningsnätverket för privatbilarnas behov. Testmiljön ska till exempel ha högeffektladdning för professionella användare, distributionsbilar, arbetsmaskiner och taxi. 

– För tillfället söker vi en plats för snabbladdningsställen vid Ring 1, berättar Jyri Rökman.

Elektrifiering av tunga fordon håller på att sättas i gång då stadsbussarna visar vägen.  Laddningsnätverket skapar grunden för elektrifiering av logistiken och arbetsmaskinerna i hela campusområdet.

– Vi försöker också importera bilar som används gemensamt till Otnäs. 

Med deras laddningsstation ska man testa V2G-teknologi där el flexibelt går i laddningskabeln till båda riktningarna. Om det råder brist på el skulle elbilarna fungera som reservbatterier för elnätet i området.

Forskarna vid Aalto-universitetet håller på för sin del att starta en People Flow-campuspilot där man på Otnäs campus samlar in anonym realtidsdata om wlan-nätverkets rörelse med hjälp av olika sensorer. Data kan utnyttjas till exempel i realtidstrafikvägledning och utveckling av campus.

– Det hjälper att förstå var människor i Otnäs rör sig och tillbringar tid. Med hjälp av data kan vi placera lokaler och tjänster på ett ändamålsenligt sätt, säger Antti Säynäjoki, utvecklingschef för Aalto Universitetsfastigheter. 

Genom pilotprojekt blir campusområdet allt mer hållbart och energieffektivt. 

– Samtidigt ger de nya tjänster till dem som använder våra lokaler, säger Säynäjoki.

Många forskare i området arbetar med energiomvälvning och elektrifiering av trafik. Man önskar att utvecklingsmiljön Smart Otnäs lockar företag inom branschen till samutveckling.  

– Man kan komma hit lätt för att testa nya tekniska lösningar och dra nytta av regionens toppkompetens, säger Jyri Rökman.

Fördelen är ömsesidig. Forskare kan utnyttja data som utvecklingsmiljön producerar medan företag kan prova sina produktidéer i en riktig stadsmiljö.

I Finland utgör matkonsumtion 20–25 procent av den genomsnittliga konsumentens klimatpåverkan. Med ledning av Yrkesläroanstalten Omnia blir det kommande området Stenbruket både ett hem för 9 000 människor och ett levande stadslaboratorium för ett hållbart matsystem. 

– Målet är att skapa en resursklok strategi som riktar sig mot kolneutralitet för områdets restaurang- och matservice, berättar Oona Haapakorpi, lektor i matproduktion vid Omnia.

Kedja av den hållbara matförsörjningen är lång, allt från åkrarnas primärproduktion till bekämpning och återvinning av matsvinn. I framtidens Stenbruket kan produktionskedjan dock vara oväntad kort. Sallader, örter eller potatis som restaurangen serverar kan växa i restaurangsalen eller i stora vertikala odlingar i närkvarteret. 

Omnia har utvecklat en aeroponisk smartträdgård där odlingen sker utan mull. Växternas rötter som hänger i luft sprejas med en näringslösning och trådlösa sensorer kontrollerar växternas välbefinnande. Den slutna näringscirkulationen förbättrar produktionen.

– Med vertikala odlingar kan man minska vattenförbrukning med tiotals procent och minska energiförbrukning med hälften. Man för även skörd året runt. 

För tillfället pilottestas den aeroponiska stadsodlingen med hjälp av studerande vid Omnia. Då byggandet av Stenbruket på norra sidan av den nya metrostationen i Stensvik snart sätts i gång byggs även Omnias nya campus i området. Då dess första fas genomförs under 2024 kan man redan se vertikala odlingar på industriell storlek i Omnias lokaler. VTT hjälper också till och dess forskningsinstitut för bio- och cirkulär ekonomi i Stenbruket är det största i Nordiska länderna.

– Syftet är att utnyttja alla sidoflöden i matsystemet, klarlägger Haapakorpi. 

Även bioavfall från restauranger kan bearbetas till biogas eller komposteras på plats till mull för gårdarna. 

Konsumenterna spelar en nyckelroll när det gäller att minska utsläppen i matsystemet.

– Vi uppmuntrar människor att äta klimatvänligt och tänka på miljöfrågor även vid matbordet.

Miljömedvetenhet tycks ha ökat snabbt. Omnias forskning berättar om trenden. Popularitet av klimatvänlig vegan- och växtbaserad mat har ökats snabbt med hjälp av experter inom matbranschen. 

Byggandet och byggnaderna producerar ungefär en tredjedel av alla växthusgasutsläpp i Finland. Det finns mycket att förbättra vid byggande och ekologiskhet av dess material. Framtidens Kera är ett modellområde för cirkulär ekonomi med låga utsläpp i Esbos planer. I och med KETO-projektet har ambition ökat. Nu beaktas även naturens mångfald vid planeringen av Kera. 

Att bekämpa klimatförändring genom att minska utsläppen har varit stadens mål redan i många år men i Esbos nya strategi beaktas bekämpning mot natursvinn vid sidan av detta.

– Det kräver också kraftfulla åtgärder eftersom till slutet bygger alla våra livsviktiga tjänster på ett fungerande ekosystem, berättar arkitekt Rosa Väisänen, specialist för KETO-projektet.

Man ska snart börja riva Keras gamla industriområde och bygga nytt. 

– Vi måste ännu mer fundera över hur och var vi ska bygga så att naturvärdena i området inte förstörs, konstaterar Väisänen. 

När Keras industriområde en gång har byggts har naturen fått vika undan för människan. Målet för byggarna av det nya Kera är i stället att öka högklassiga naturmiljöer och främja naturens mångfald medan byggandet av stadsdelen går vidare. 

Man publicerar snart en vägkarta kolneutralt Kera och vid sidan av den utförs en vägkarta för naturens mångfald under KETO-projektet som presenterar olika grönlösningar för den byggda miljön som passar Kera. Dessa är till exempel gröntak och -väggar samt naturliga dagvattensystem som ersätter regnvattenavlopp. 

– Syftet med vägkartan är att identifiera allt det vi kan göra och fungera som en spelbok för områdets byggare.

I framtidens Kera kan man till exempel se naturängar som är mer mångsidiga med tanke på sina arter än gräsmattor och som fungerar som bas för pollinatör i staden. Den första godkända detaljplanen för Keraområdet anger en grönfaktor som också leder till ett genomsnittligt grönare stadsbyggande. 

KETO-projektet söker också nya sätt att minimera utsläppen under hela byggets livscykel. En av de första åtgärderna är en utredning av rivningsmaterial för de byggnader som ska rivas i Kera som letar efter bästa sätt att återanvända materialen. Även Keras utvecklingsförbindelse som nyligen ingåtts siktar till minimering av byggandets livscykelutsläpp där staden och områdets markägare förbinder sig att bygga området med lösningar med låga utsläpp och som binder kol.  

Hur ser det nya Kera ut när bygget börjar vara på slutsteget omkring 2035?

– Allt är nära och man behöver inte gå ut i naturen separat för den är överallt. Till och med mat produceras på gårdarna eller inne i husen, visionerar Väisänen. 

I det tvååriga KETO-projektet skapar Esbo stad, VTT, Aalto-universitet och Omnia tillsammans med företagen tre utvecklingsmiljöer till Esbo. Där testar man nya hållbara lösningar för utmaningar av stadsutveckling, digitalisering, trafik, energi och cirkulär ekonomi. Projektet genomförs med hjälp av REACT-EU EAKR-finansiering och är en del av de åtgärder som Europeiska unionen genomför på grund av coronapandemin.