Enkäten Hälsa i skolan 2021: Flickornas problem med det psykiska välbefinnandet har ökat

Publicerad: 1.11.2021 14.03

Allt fler av Esboungdomarna lider av skoltrötthet, depression, ångest och en känsla av ensamhet. Det gäller särskilt flickorna. Uppgifterna framgår av resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2021, men trenden har varit synlig i de tre senaste enkäterna, sedan år 2017. Största delen av barnen och de unga i Esbo är nöjda med livet (80 procent av pojkarna, 60 procent av flickorna).

I de högre årskurserna upplever flickorna mer skoltrötthet än pojkarna (26 procent av flickorna, tio procent av pojkarna). Över en tredjedel av flickorna lider av måttlig eller svår ångest och symtom på depression. Flickornas svar berättar också om låg självkänsla (26 procent), risker för ätstörningar (28 procent) och social ångest (43 procent). Det är oroväckande att flickor redan i de lägre årskurserna upplever låg självkänsla, problem med sitt humör och ångest.

– Det är emellertid glädjande att största delen av barnen och ungdomarna berättar att de har en god samtalskontakt med sina föräldrar, och att de fått hjälp med sina problem av föräldrarna. I flickornas svar betonas dessutom stödet av vännerna, berättar hälsovårdsexpert Minna Eväsoja.

Antalet som känt ensamhet har ökat. I de högre årskurserna känner sig hela 24 procent av flickorna ensamma, av pojkarna åtta procent. Av pojkarna berättar 18 procent och av flickorna 29 procent om diskriminering på grund av ansiktsdrag, hudfärg, funktionsnedsättning, långtidssjukdom, kön, sexuell läggning, språk, bakgrund, familj, hemmets ekonomiska situation eller bostadsort.

En alltjämt ökande trend bland barn och unga är att sova lite eller dåligt. Av pojkarna i de högre årskurserna sover cirka 30 procent och av flickorna cirka 40 procent inte tillräckligt. Bland gymnasisterna var motsvarande siffra nästan 50 procent både bland flickorna och pojkarna.

– Vi vet att dålig och otillräcklig sömn inverkar på såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Å andra sidan stöder tillräcklig sömn lärandet och koncentrationen i skolan, säger Eväsoja.

Flickorna allt mer beroende av webben och sociala medier, upplevelser av sexuella trakasserier på sociala medier vanliga

Allt fler barn och unga tillbringar mer tid på webben eller på sociala medier. Det ökande beroendet av webben och sociala medier syns tydligare bland flickorna än bland pojkarna. Cirka 17 procent av eleverna i de högre årskurserna och studerandena i gymnasierna berättar att de låtit bli att äta eller sova på grund av webben.

– Resultatet stämmer överens med flickornas upplevelser av ångest, depression och dålig självkänsla. Sociala medier bidrar till att skapa utseendeideal. De unga jämför sig med andra och bilder i sociala medier med filter som möjliggör ”perfekta flickor” får de unga att eftersträva orealistiska kroppsideal och ger upphov till social press över utseendet, påpekar Eväsoja.

Sexuella trakasserier och sexuellt våld som flickorna upplever har ökat stadigt under de senaste sex åren. Av flickorna har 55 procent (av pojkarna nio procent) upplevt sexuella trakasserier eller fått osakliga förslag. Av dem som svarade berättade 19 procent av flickorna i de högre årskurserna om sexuellt våld (av pojkarna tre procent). Flickor upplever sexuella trakasserier särskilt i offentliga lokaler, per telefon och i sociala medier.

Coronapandemin lyfte fram konflikter inom familjerna

Under coronapandemin har man tillbringat mer tid tillsammans med familjen och konflikter inom familjerna har stigit till ytan. Föräldrarnas och andra närstående vuxnas psykiska och fysiska våld mot barn och unga kommer fram i barnens och de ungas svar. Av barnen i de lägre årskurserna berättar cirka 15 procent om fysiskt våld och cirka 26 procent psykiskt våld. Särskilt flickor i de högre årskurserna berättar om psykiskt våld (37 procent).

Antalet pojkar som är helnyktra har ökat redan länge

Av de unga i de högre årskurserna har antalet helnyktra ökat sedan 2006 från cirka 40 procent till cirka 70 procent. På motsvarande sätt förhåller sig de unga i de högre årskurserna negativare till att dricka för att bli berusad och de ungas attityder gentemot rusmedel (tobak, snus, alkohol, droger) har blivit negativare. Förändringen är tydlig i synnerhet i pojkarnas beteende. Det är oroväckande att allt fler unga i de högre årskurserna får alkohol av sina föräldrar eller av andra familjemedlemmar.

– Enkäten Hälsa i skolan berättar för oss – föräldrar, vuxna i skolan och kommunala beslutsfattare – i vilka frågor som gäller barn och unga vi måste bli mer skarpsynta. Vad enkäten Hälsa i skolan däremot inte berättar är varför något sker eller vad vi borde göra. Det måste vi komma underfund med själva, påminner Eväsoja.

Enkäten Hälsa i skolan utförs vartannat år bland barn i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen samt bland unga i årskurs 8 och 9 i grundskolan och första- och andraårsstuderande i gymnasiet och yrkeshögskolan. I Esbo svarade12 650 skolelever och studerande på enkäten Hälsa i skolan.

Läs mer om Esbo stads resultat i enkäten Hälsa i skolan i Institutet för hälsa och välfärds e-tjänst(extern länk).

Delta i ett  webbinarium om enkäten Hälsa i skolan 4.11 (på finska)(extern länk). Webbinariet är gemensamt för huvudstadsregionens kommuner.

  • Skolhälsovården
  • Studerandehälsovården