Närproducerad mat från Kera

September innebär arbete för Omamehu.fi:s glänsande ny saftpress. 

– Måndagar är de livligaste. I måndags sträckte sig arbetsdagen över midnatt, säger Matti Hakala, saftpresseriets grundare.

– Det kom mer och mer äpple, bekräftar affärspartnern Teppo Toivonen. 

Huvudstadsregionen är en stor producent av finländska ekologiska äpplen. Det finns otaliga äppelträd i koloniträdgårdar och egnahemsområden. Ett träd kan producera 250 kilo under ett bra äppelår. Det enklaste sättet att utnyttja äpplen är att pressa dem till juice. 

– På många gårdar hamnar äpplen till bioavfall, beklagar Hakala.

Förra hösten höll man fortfarande på att träna, men nu har kunderna funnit tjänsten Omamehu.fi. Speciellt har företaget berömts för sitt varumärkeslöfte.

– Varje parti görs alltid bara av kundens egna äpplen, säger Matti Hakala.

Keran Hallit imponerar på den som för första gången besöker platsen. Det finns mer golvyta än i Sello eller Iso Omena, nästan 100 000 kvadratmeter, alla på en våning.

2019 var hallarna intill Keras station tomma efter S-gruppens logistikcentral och nu är de fulla av liv. 

Vid Keran Hallit fungerar bland annat huvudstadsregionens största gym, landets största padelcenter – och ett växande antal urbana livsmedelsföretag. Det finns redan även tre bryggerier: 8-Bit Brewing, Masis Brewery och Tired Uncle Brewing Co. Man kan smaka på deras produkter i ölrestaurangen Tired Uncle's Taproom som öppnades våren 2021 vid Keran Hallit.

Bryggmästare Luca Coelho presenterar sitt kungarike. I två jäsningskärl tillreds Tired Uncle-bryggeriets mest sålda öl, Hazy Uncle, de andra innehåller fruktigt suröl, American Pale Ale och Imperial Stout. Nya ölrecept utvecklas ständigt som en fortsättning på de nuvarande cirka 20. Det finns en lång rad husets öl, Kera Uncle IPA, i ölbutikens kylskåp. Coelho berättar att man länge letade efter lokaler för bryggeriet som grundades av fem vänner. 

– Detta är den perfekta platsen, prisvärd hyra och lokaler som utan större förändringar är lämpliga för bryggerianvändning, säger Coelho. 

Det bästa är dock samhället. De tre småbryggerierna intill varandra konkurrerar inte på något sätt hårt med varandra. 

– Vi är mer som kompisar. Alla har samma mål: att göra bättre öl och hjälpa varandra med det, överväger Coelho.

Juiceföretagarna hyllar också den goda, gemenskapliga atmosfären. Saftpressen har redan använts för att pressa bär för att krydda upp bryggeriernas specialöl. 

– Padel House frågade om de skulle kunna sälja vår äppeljuice. Vi lovade att göra det när höstens säsong med pressning är över, säger Teppo Toivonen.

Även den första hyresgästen i hallarna, Silmusalaatti, som flyttade in i de tomma hallarna för två år sedan, är glad över de nya livsmedelsföretagarna. 

– Det är väldigt trevligt att ha andra aktörer inom samma branschen. Vi löser samma utmaningar, säger Samuli Laurikainen, grundare till Silmusalaatti. 

Silmusalaattis produkter sprider sig redan över hela Finland och omsättningen har stigit till miljonklass.

Silmusalaatti är framtidens jordbruk. Det behövs bara 500 kvadratmeter golvyta, produktionen är ekologisk – och extremt effektiv. Skörden växer på tio våningar och skördas flera gånger i veckan. 

– Vi får 25 ton skörd per kvadratmeter och år, säger Laurikainen stolt.

En spannmålsproducent behöver två hektar för samma mängd och får bara en skörd per år.

Även de nyare hyresgästerna siktar på att växa som Silmusalaatti. I takt med att flödet av Omamehus privatkunder saktar av under hösten utvecklas ett samarbete för att förädla huvudstadsregionens bär- och fruktpartiaffärernas sidoströmmar. 

– De har en hel del äpplen och päron som är helt förstklassig, men det lönar sig inte att ta de till detaljhandeln eftersom deras hållbarhet i affären skulle vara bara några dagar. 

Nya samarbetspartner söks aktivt.  Omamehu ska tillverka skräddarsydda produkter till bland annat butiker och kaféer. Den finländska marknaden saknar också den i Tyskland populära läskedrycken, apfelschorle, som är en blandning av äkta äppeljuice och mineralvatten. 

Bryggeriet Tired Uncle har också investerat i tillväxt. De nya jäsningskärlen som är dubbelt så stora som tidigare väntar redan i Kina för att bli transporterade till Esbo. 

– Med den gamla utrustningen kunde vi göra två partier om dagen, sex med den nya, berättar bryggmästare Coelho.

Ökad produktion är nödvändig för att göra bryggeriverksamheten som startade som hobby till lönsam affärsverksamhet. 

Esbo stad bygger Kera som ett modellområde för cirkulär ekonomi. Mia Johansson, expert inom projektet KIEPPI för cirkulär ekonomi som snart ska avslutas, är mycket nöjd med att Keras urbana livsmedelsproducenter har funnit varandra. 

– Det är fantastiskt att de har hittat till Keran Hallit och gör den cirkulära ekonomin till en central del av deras verksamhet. Till exempel är Omamehus idé att dra nytta av sidoströmmar från huvudstadsregionens fruktpartiaffärer utmärkt, säger Johansson.

Den tillfälliga användningen av Keran Hallit har också visat sig vara ett framgångsrikt försök med cirkulär ekonomi. Prisvärda lokaler som lämpar sig för livsmedelsproduktion har lockat till sig lovvärt många nya företag. 

– Hallarnas popularitet visar att staden kan locka till sig livsmedelsföretag med lämpliga lokaler, konstaterar Laurikainen. 

I projektet Kieppi har det redan testats nästa steg i cirkulär ekonomi.

– Kera saknar fortfarande en aktör som skulle utnyttja till exempel Omamehus äppelmassa eller bryggerimäsk, funderar Mia Johansson. 

Nu hamnar de huvudsakligen i bioavfall och som mull, men den näringsrika biomassan skulle kunna användas på ett mer värdefullt sätt. Ett av Kieppi-försöken var användningen av bryggeriernas ölmäsk vid Kera som växtunderlag för svampodlingsanstalten Helsieni som är granne till hallarna. Många av presseriets kunder hämtar avfall från pressning av äppeljuice som jordförbättringsmedel till sin egen trädgård. 

– Och grisar och får gillar det också, säger Teppo Toivonen.

Urbana livsmedelsföretag verkar ha cirkulär ekonomi som en del av sitt DNA. Till exempel Silmusalaattis odlingsprocess har från början byggts så effektiv att inte mycket behöver återvinnas. Svinnet minskas också av att produkten endast tillverkas på beställning.

– Vi skulle även återvinna bevattningsvattnet men lagen förbjuder det, säger Samuli Laurikainen.

Ett exempel på livsmedelsföretagens samarbete inom cirkulär ekonomi i Kera är det planerade projektet för att minska bioavfall. Dess mängd skulle kunna minskas till en tiondel av den nuvarande genom att helt enkelt pressa ut vätskan. 

– Utrustningen kostar så mycket att ett enskilt företag inte har råd med den, men vi försöker nu tillsammans. Det lyckas om mer än ett företag delar på kostnaderna, säger Laurikainen. 

Keran Hallit rivs när byggandet av ett nytt bostadsområde med 14 000 invånare inleds om några år. De nuvarande hyresavtalen gäller fram till 2024. 

– Vårt mål är att växa ut ur dessa lokaler dram till dess, säger groddsalladsentreprenören Laurikainen.

Luca Coelho från Tired Uncle berättar att de kommer att sakna hallarna när flyttningen blir aktuell i framtiden.  

– Keran Hallit har utvecklats snabbt, platsen är redan helt annorlunda jämfört med när vi kom hit. Det finns spelningar och konst, detta är som ett annat vardagsrum. Människor kommer till evenemangen även utanför Esbo, säger Coelho.  

I projektet 6Aika KIEPPI, det vill säga partnerskapsmodellen för hållbara stadsdelar, utvecklar Tammerfors, Esbo och Åbo nya lösningar för cirkulär ekonomi och delningsekonomi för stadsmiljön tillsammans med företag och andra partner.