Diskussion och närstående som bildar ett stödteam hjälper unga med lindriga depressionssymtom

Publicerad: 18.5.2021 10.40Uppdaterad: 8.10.2021 12.18

Kuratorer, hälsovårdare och skolpsykologer utbildas nu för att använda en metod där en ung person får hjälp vid lindriga depressionssymtom genom att diskutera med en vuxen i sin skola. Det är fråga om en evidensbaserat verkningsfull behandlingsmetod som har testats framgångsrikt till exempel i Esbo. Metodens officiella namn är IPC, det vill säga interpersonell handledning.

Sju kommuner använder redan metoden – den kommer att tas i bruk i alla kommuner i Västra Nyland   

Utbildade handledare finns redan i Esbo, Kyrkslätt, Hangö, Raseborg, Sjundeå, Högfors och Lojo.   

”Redan 39 experter har genomgått utbildningen och målet är att i Västra Nyland under de närmaste åren utbilda alla som inom sitt yrke kan ge ungdomar handledning i skolor”, säger projektchef Petri Luomaa, som utvecklar mentalvården för barn och unga i Västra Nyland.   

I skolan fokuserar man på kortare och lättare behandlingar. Ungdomar med allvarliga symtom remitteras till specialiserad sjukvård.   

”Även med kort behandling kan man ofta öppna stora lås”, konstaterar sjukskötare och IPC-metodhandledare Mari Hintikka. Hon arbetar inom projektet Terapiat etulinjaan (Terapier i främsta linjen), som förbättrar tillgången till psykosociala behandlingar och deras verkningsfullhet.   

I vården av unga som mår dåligt på grund av förändringar och mänskliga relationer försöker man stärka goda saker i den ungas liv   

Ofta beror depressionssymtomen framför allt på väsentliga livsförändringar och relationsproblem – därför fokuseras det i diskussioner och övningar med IPC-handledaren på dem.   

”Med den unga behandlas humörsymtom, problem och utmaningar med mänskliga relationer. Kring den unga personen byggs ett stödteam, det vill säga en grupp människor som är viktiga för hen – människor av vilka hen får stöd, uppmuntran och tröst och med vilka man kan uppleva roliga och glada saker”, berättar Mari Hintikka.   

Skol- och gymnasiekurator Miia Kettula handleder för närvarande personer i gymnasieåldern i Kyrkslätt med hjälp av metoden. Hon säger att det finaste är att tillsammans med den unga hitta den största utmaningen just i hens liv och börja lösa den tillsammans. I metoden är det viktigt att för den unga och handledaren ställa upp ett gemensamt mål enligt vilket man arbetar.   

”Vi talar till exempel om händelserna under den gångna veckan och går igenom hur man kunde ha agerat på olika sätt i dem eller vad man kan säga i dem. Jag ger inga direkta svar, utan vi funderar tillsammans”, förklarar Kettula. ”Det viktigaste är att stärka det befintliga goda – allt det positiva som redan finns i den ungas liv.”   

  

Det lönar sig alltid att ta kontakt: ”Även ett litet bekymmer räcker”   

Ungdomarna har berättat för Miia Kettula att de tyckt att mötena är nyttiga. Kettula själv har redan tidigare saknat något verktyg för att behandla depressionssymtom hos barn och unga.   

Också enligt Mari Hintikka finns det ett klart behov av metoden i skolorna och till exempel inom barnskyddet. ”IPC bygger på något sätt på sunt förnuft och är pragmatisk”, säger Hintikka.   

Hintikka bedömer också att den unga har lätt att förbinda sig till behandlingen. De unga vet att handledningen pågår sex gånger, i allmänhet med cirka en veckas mellanrum och mellan dem utförs uppgifter. De unga kommer till handledningen vanligen via skolhälsovården.   

Miia Kettula tror att fördelen med metoden är uttryckligen att det är lätt för en ung person att komma till möten i skolan. De unga har också sagt Kettula att de har fått hjälp just i rätt tid innan situationen har blivit dålig. Hon uppmuntrar också vårdnadshavarna att modigt kontakta elevvården.   

”Även ett litet bekymmer räcker. Ju tidigare man kontaktar personalen, desto bättre kan vi lösa saker och ting. Jag har varit orolig för att man söker hjälp först när saker och ting redan har gått så snett att de ungas symtom har blivit allvarliga”, uppmuntrar Kettula.   

  

En ny behandlingsmetod testas också för ångest   

Utöver IPC-handledningen kommer man i Västra Nyland att pröva ett annat behandlingssätt, metoden CoolKids. Metoden fokuserar särskilt på ångestsymtom hos barn och ungdomar och behandlingen kan också ges nära ungdomarna i skolmiljön.   

Projektchef Petri Luomaa, som har lång erfarenhet av att utveckla olika former av behandlingar och tjänster inom mentalvården, säger att unga upplever ångest i en allt yngre ålder. Han betonar att han uttryckligen talar om ångestkänslor, inte om diagnoser, som ofta blandas ihop i diskussionen.   

”Utöver coronapandemin finns det andra faktorer som ökar ångesten: de unga själva har enorma förväntningar både på andra och på sig själva. Man måste vara framgångsrik, ha 10 i medeltal, syssla med fem olika grenar ... Deras förväntningar på sig själv är inte realistiska. En överkrävande personlighet kan börja uppstå allt tidigare i en persons liv”, förklarar Luomaa fenomen bakom ångest.   

Institutet för hälsa och välfärd berättar till exempel att cirka 20–25 procent av de unga lider av någon psykisk störning enligt olika undersökningar. Mari Hintikka berättar att utmaningarna i ungdomen också kan påverka vuxenlivet.   

”För många vuxna har depressionssymtomen börjat i ungdomen. Det är också därför viktigt att man uttryckligen satsar på de unga.”   

  • LU-sote
  • Välfärdsområde
Hela Esbo