Allt cirkulerar i Kera

Publicerad: 26.2.2021 11.02Uppdaterad: 3.9.2021 10.04
En kund köper en matlåda.
Bild: Pintaliitodesign

I framtiden ska Kera vara ett modellområde för cirkulär ekonomi. Nya resurssmarta innovationer testas redan i området.

Publicerad i Länsiväylä 14.11.2020.

Svinnmatsdagen i oktober erbjöd kunderna hos K-Market i Kilo utvägar att minska mängden svinnmat hemma.  Pilotprojektet på kampanjdagen genomfördes av Tyrsky Consulting, som ställde sig i affären för att dela ut information om svinnmat och ge goda råd.

Det uppstår 460 miljoner kilo svinnmat årligen i Finland. Produktion, transport och tillagning av mat förorsakar mycket växthusgasutsläpp. När användbar mat slängs med soporna uppstod utsläppen vid matlagningen helt i onödan.

Kimmo Relander, K-handlare i Kilo, har gjort mycket för att minimera svinnet i sin egen butik. Man kan ändå alltid förbättra det som redan är bra.

– Vi lanserade en ny dekal för våra kunder under svinnmatsdagen som berättar att den sista användningsdagen är nära, berättar Relander.

Utöver goda råd fanns det även svinnmatboxar i butiken, prydda med dekalen ”Ta mig hem så att jag inte hamnar i svinnet”, för besökare till reapriset två eller tre euro.

Svinnmatsdagen är ett av flera test som genomförs i Esbo inom projektet KIEPPI, som främjar cirkulär ekonomi. Framtidens Kera är en stadsdel med 14 000 invånare och 10 000 arbetsplatser, men också ett modellområde för cirkulär ekonomi i Esbo. Målet är en ny resurssmart stadsdel där tjänster på basis av delning och sambruk har en viktig roll.

Projektchef Reetta Jänis och specialist Mia Johansson testar cirkulär ekonomi i Kera. Nu funderar de på hurdant stamsystem för avfallsinsamling skulle fungera bäst i småhusområdena i Esbo. Numera har varje småhus en egen avfallsbehållare, men med sambruk av behållare kunde man både effektivera återvinning och minska avfallshanteringens kostnader för invånarna.

Nästa år blir bestämmelserna om avfallshantering stramare och inte ens små bostadsaktiebolag kommer att längre klara sig med bara en behållare för blandavfall. Fastigheter med färre än fem lägenheter blir ännu utanför bestämmelserna.

– Vi skulle vilja underlätta återvinning och erbjuda möjligheter till sortering också i småhusområdena utanför bestämmelserna om avfallshantering, berättar Johansson.

Staden och HRM, som ansvarar för avfallshanteringen, planerar nu under en servicedesigner hur avfallshanteringen skulle fungera om ett hus skötte en bioavfallbehållare, ett annat pappersinsamling och samma behållare skulle användas av flera grannhus.

– Man kunde testa detta till exempel i småhusområdet i Kera. En möjlighet är att småhusen skulle kunna utnyttja avfallsinsamlingen hos de kommande höghusen och delta i kostnaderna, funderar Johansson.

De flesta innovationerna för cirkulär ekonomi behöver hjälp av ny digiteknik. Under ledning av Nokia, med säte i Kera, har det i området byggts ett 5G-nätverk som möjliggör till exempel att operera en robotbuss i Kera. Ett något mer jordnära digitalt test pågår hos Knektbrons återvinningscentral. Där testar man i ett halvt år ett fack för hämtboxar där man kan till exempel lämna saker som har sålts i loppisgrupper till coronatrygg avhämtning av köparen.

– Det är värt att pröva, det är helt gratis tills april, annonserar Johansson.

Cirkulär ekonomi är inte bara återvinningen av material utan också effektiv användningen av andra resurser. Man behöver inte äga allt själv, påminner Johansson. Ett exempel på smart delningsekonomi är stadcyklarna som har uppstått i Esbos gatubild. När det byggs offentliga byggnader i Kera i framtiden borde man redan vid planeringen tänka på deras lokaler så att man kan modifiera dem.

– Boende kan utnyttja dem för sina egna behov till exempel på kvällarna.

Även K-handlare Kimmo Relander har blivit intresserad av flexibel användning av lokalerna. Innan byggandet av det nya Kera är områdets gigantiska logistikhallar nu i tillfällig användning. S-gruppens hallar på cirka 100 000 kvadratmeter håller på att bli en veritabel sandlåda för företagare: billiga lokaler har attraherat såväl urban matproduktion som idrottsföretagare till Kera.

– Man kan göra nästan vad som helst med hallarna. Det är en positiv företeelse där vi vill vara med, berättar Relander.

Hyllorna hos K-Market i Kilo har nu sann närmat, ekologisk knoppsallad, som har odlats i Keras hallar, och öl från lokala småbryggerier. 

Alberga