Trafiklederna har påverkat kulturmiljön i Esbo

Mellan Åbo slott och Viborgs slott behövdes en väg så att postgången kunde säkerställas även när havsrutten inte kunde användas under tjällossningen. Viborgs slott grundades 1293 och vägbygget började vid övergången till 1300-talet. Inrättandet av Raseborgs slott på 1370-talet ökade vägens betydelse ytterligare. Vägen kallas Stora Strandvägen eller Kungsvägen. Vägsträckningen har nästan helt bevarats under det nuvarande vägnätet, den sträcka som går genom Träskändaparken har bäst bevarat sin ursprunglighet. 

En annan betydande väg som gått genom Esbo i århundraden är Havsvägen som förgrenar sig norr om Esbogård från Stora Strandvägen. Leden gick mellan Tavastehus slott, Raseborg och kusten. Havsvägen betraktas som en medeltida rutt som märktes ut på kartorna på 1500-talet.

Byggandet av vägen Helsingfors–Åbo (Åbovägen, riksväg 1) inleddes som statens sysselsättningsarbete mitt under den värsta bristperioden 1932. Trots att det var kärva tider byggdes vägen enligt tidens krav högklassig. Som en av tidens nyheter belades vägsträckan Sockenbacka–Alberga med betong.

Åbovägen, dvs. riksväg 1, har delvis byggts enligt Stora Strandvägen från 1930-talet fram till 1951. Vägens del från Munksnäs i Helsingfors till Gumböle i Esbo var Finlands första motorväg som blev färdig 1962. Åbovägen klyvde Esbo och i synnerhet Muurala och Karvasmäki bylandskap. Kyrkträsket dränerades för att ge väg åt farleden. 

Vichtisvägen är en del av den tidigare riksväg 2 mellan Helsingfors och Björneborg. Byggandet inleddes 1942, men bygget blev klart först 1957 mellan Helsingfors och Högfors. I början blev vägen också känd som "Tannervägen", eftersom Väinö Tanner hade en lantgård vid vägen i Norra Esbo och han har påståtts ha påverkat vägens sträckning.

Helsingfors omfartsväg, dvs. Ring III, återspeglar ökningen av befolkningen och trafiken i Helsingfors på 1950- och 1960-talet. Byggandet av Ring III inleddes 1962 och förändrade landskapet i Esbo permanent. Dess sträckning genomskär åkerlandskapet vid Esbogård och i Muurala. I och med ringvägen och flyttningsrörelsen accelererade bostadsbyggandet, Maxi-market i Alberga öppnades 1971 och Jorv sjukhus 1976.  

Ring II, det vill säga Kiloleden eller regionväg 102, planerades på 1960-talet, men linjedragningen fick sin slutliga form 1996. Ring II sträcker sig från Västerleden till Åbovägen och betjänar trafiken i syd-nordlig riktning i södra och mellersta Esbo. Vägen är en viktig tvärförbindelse men har fått namnet ringled.   

Ring I går runt Helsingfors namn från Helsingfors Österled från Östra centrum till Esbo Västerled till Kägeludden. Byggandet inleddes på 1960-talet och slutfördes i full skala 1980. Den västra ändan av Ring I i Esbo är delvis byggd på artillerivägen vid Helsingfors befstning under första världskriget mellan Kägeludden och Mästartunneln. Trafikledsverket har ändrat stadsbilden särskilt i Bredvik, där den avskiljer bostadsområdet och Bredvikens strand.

Västerledens föregångare var den på 1930-talet byggda tvåfiliga landsvägen från Helsingfors till Jorvas, Jorvasvägen. Den förblev underdimensionerad i och med att invånarantalet i södra Esbo ökade och därför byggdes en motorväg för att ersätta den. Trafikledsverket påverkade till exempel byggandet av områden i Westend och Gäddviken. Motorvägens sträcka från västra delen av Drumsö till Stensvik byggdes enligt den ursprungliga vägsträckningen, de övriga avsnitten är nya.  Västerleden mellan Stensvik och Kyrkslätt blev färdig 2013. 

Västerleden är Finlands livligast trafikerade motorväg. Vägen är också viktig för observationen av stadsbilden. Kontorsområdet som speglas i Kägeluddens vatten med sina tornbyggnader och kvällsbelysningar uppfattas från Västerleden som en imponerande och för Esbo särskilt karakteristisk vision. Söder om vägen framhävs i landskapet den ståtliga gamla villan på Björnön. 

Regelbunden ångbåttrafik från Helsingfors till de västra skärgårdsområdena inleddes på 1870-talet. Godstrafiken förbättrades och trafikförbindelserna påverkade byggandet av sommarhus. De första sommargästerna i Esbo var förmögna helsingforsbor som hyrde sitt torp av fiskare eller jordbrukare. De sommarvillor som stadsborna lät bygga blev dock snabbt vanligare i Esbo skärgård och fram till början av 1900-talet hade det vid kusten dykt upp tiotals nya villor med herrgårdar som förebilder. Senare eftersträvades lätthet med glasverandor och verandor och lekfullhet med tornmotiv, balkonger och träskärningar. I villahelheten ingick vanligtvis också en grönskande trädgård, ett lusthus, ett båthus och ett badhus.  Villalivet var som livligast på 1930-talet. Ångbåtstrafiken mellan Helsingfors och Esbo fortsatte fram till andra världskriget.  

När banan Böle–Karis som går genom Esbo blev färdig 1903 påverkades kulturlandskapets utveckling i områdena längs banan. I och med tågtrafiken blev det möjligt att dagligen arbeta i Helsingfors. Esbos första urbana tätorter uppstod längs järnvägen. Till exempel i Kilo var tomterna som skiftades i närheten av järnvägshållplatsen rymliga och villorna som byggdes på dem var arkitektoniskt högklassiga. Flera av villorna längs Kilovägen har bevarats och den ståtligaste av dem torde vara Villa Tallbo i jugendstil från 1911.  

Tomterna som uppstod till följd av skiftesindelningen i Alberga var mycket mindre än i Kilo och byggnaderna anspråkslösa jämfört med villorna i Kilo och ofta självbyggda. Norr om banan bildades det s.k. Harakkaområdet, nuvarande Fågelberga, från vilket över 200 tomter såldes fram till 1920-talet.  

Byggandet av spårtrafiken har utöver det övriga byggandet avsevärt förändrat staden under decennierna i början av 2000-talet. Utöver människors färder har också kulturmiljön konsekvenser. Direkta konsekvenser av byggandet av metron uppstod till exempel på Björnholmen, där man utöver metroschaktet byggde en kylanläggning, vilket förändrade Björnholmens gårdsområde ytterligare. Indirekt har byggandet av metrostationer till exempel lett till att gamla köpcentrum har lagts ned, rivits och nya byggts eller till att befintliga köpcentrum har utvidgats. Likaså påverkar Spårjokerns linjedragningar, hållplatser och de baskonstruktioner som den förutsätter byggandet av bostadsområden och servicen. Konsekvenserna ses och deras omfattning kan dock bedömas först i framtiden. 

Spårjokern: De första planerna för snabbspårvägen från Helsingfors Östra centrum till Alberga i Esbo offentliggjordes 1990. Byggarbetet inleddes dock inte, utan år 2003 inleddes busslinje 550 mellan Westend i Esbo och Östra centrum i Helsingfors. Spårjokern började byggas 2019 och börjar trafikera senast i början av 2024.

Västmetron: Planen som påminner om Västmetron presenterades första gången i samband med Helsingfors metroplan 1968. Västmetron, som förlänger Helsingfors metrolinje, byggdes dock först 2009–2017.  Den första delen av Västmetron färdigställdes 2018 och den andra delen från Mattby till Stensvik inleder trafikeringen den 3 december 2022.