Kulturåret 2021 – Verksamhetsberättelse för resultatenheten för kultur

Avlutningen av året 2021 präglades av samma osäkerhet som dess början. Den sista veckan i december blev vi tvungna att igen inställa alla våra evenemang. Denna gång fick vi åtminstone hålla museerna och biblioteken öppna, men i vilket fall som helst möttes vi av ännu en ny nedstängning, och det stod oklart hur många månader vi skulle tvingas leva utan kulturevenemang.

Året var inte lätt, men det bekräftade att vi klarar oss också genom svåra tider. Snart har det gått två år sedan början av pandemin och vi kan mycket väl konstatera att vi har vant oss att agera i den ständigt föränderliga sjukdomssituationen. Vi vet hur vi kan ta oss genom de kontinuerligt växlande restriktionerna och rekommendationerna. I och med coronatiden har verksamheten vid resultatenheten för kultur blivit allt mer flexibel.

Längtan efter vårt grundarbete har dock varit stor. Efter flera nedstängningar är vi mest oroliga huruvida våra kunder kommer att återvända till våra tjänster. Därför satsar vi nu på många sätt på att återställa vårt förhållande med publiken. Hösten 2021 gav oss redan massor med hopp på detta område. Vi fick se många exempel på hur mycket allmänheten hade saknat våra tjänster.

Året var också ett år av stora förändringar inom stadsorganisationen. I och med den omfattande reformen av stadsorganisationen övergick resultatenheten för kultur, närings- och sysselsättningstjänsterna samt idrottstjänsterna till det nya resultatområdet för livskraft fr.o.m. den 1 augusti 2021. Ett centralt mål med organisationsreformen har varit att höja kulturens och idrottens roll i byggandet av stadens livskraft. På detta arbete satsar vi hårt också under 2022.

Också den nya kulturnämnden inledde sitt arbete i augusti och blev genast tvungen att även fatta smärtsamma beslut i och med nedläggningen av Sökö bibliotek. Stadens sparprogram, En ekonomiskt hållbar stad, kommer också att synas i temana för nämndens arbete under 2022.

Under 2021 inleddes en uppdatering av visionen för KulturEsbo 2030. I diskussionerna uppmärksammades att vi måste kunna se allt längre framåt, även om framtiden ser mycket oförutsägbar ut. Därför handlar den uppdaterade versionen om utsikterna fram till 2050. Vi behöver samarbete, öppet sinne, kreativitet och fantasi i utvecklingen av framtida lösningar. I detta arbete har konst och kultur en central roll.

Tack till alla för år 2021. Vi fortsätter arbetet för att bygga upp gemenskap, livskraft och välfärd med hjälp av kultur.

Susanna Tommila
Kulturdirektör

För att glädja barn i Esbo publicerades bilderboken Kika in i Esbo som presenterar Esbo stadscentrum i form av bilder. Boken är stadens gåva till 4-åriga barn i Esbo. Tanken är att boken ska uppmuntra barn att berätta historier om staden. Boken skapades i ett samarbete mellan illustratören Carlos Da Cruz och förskolegrupper. Barnen delade med sig av sina uppfattningar om sina egna bostadsområden och kommenterade skisserna. Boken kompletteras av berättelse- och motionsrutter där hela familjen kan bekanta sig med de olika storområdena i Esbo.

I juni ordnades fyra dagläger vid biblioteken i Entresse och Iso Omena. Vi gick med i hobbyverksamhetsmodellen för Esbo och ordnade eftermiddagsverkstäder för barn och unga på fyra olika bibliotek. Smågruppsverksamheten har fortsatts bland annat på Entressebiblioteket i samarbete med Flickornas hus.

Ludwig van Beethovens opera Fidelio framfördes i ett samarbete mellan tre kulturaktörer verksamma i Esbo i augusti 2021. För den starkt aktuella regin svarade Esbo Stadsteaters konstnärliga ledare Erik Söderblom, för musiken sörjde Tapiola Sinfonietta, festivalen Orgelnatt och arias festivalkör samt strålande finska sångare under ledning av kapellmästaren Okko Kamu. De tre framställningarna ordnades i Tapiolasalen i Esbo kulturcentrum och produktionen fick beröm i Helsingin Sanomat. Coronarestriktionerna angående sammankomster följdes.

Evenemangs- och kulturtjänsternas gemensamma evenemang för hela serviceområdet Barnens veckoslut arrangerades för första gången i oktober 2021. Veckoslutet omfattade såväl live- som webbprogram och bjöd in publiken till kulturhusens salar och lokaler. Det digitala kulturhuset Urban Espoo bjöd på digitala överraskningar.

I oktober arrangerades ljuskonstfestivalen Reflektor tillsammans med Sun Effects för första gången. Evenemanget som löpte under ett mörkt höstligt veckoslut visade en ny sida av de fascinerande Kera-hallarna.

Tapiola Sinfonietta sysslar aktivt med publikarbete där musikerna framträder bland annat på sjukhus, daghem och rådgivningsbyråer i Esbo. 2020–2021 deltog orkestern i projektet Tillgängliga orkestrar. Projektet samordnades av Finlands Symfoniorkestrar rf och syftade till att utveckla orkestrarnas verksamhet bland äldre. På grund av coronapandemin låg tyngdpunkten hos projektets resultat på digitala innehåll, och som projektets resultat skapades musikinspelningar för vårdhems och sjukhus bruk. För framtiden planeras interaktiva möten via digitala tillämpningar.

Pandemiåret 2021 utmanade och inspirerade Tapiola Sinfonietta att erbjuda allt fler upplevelser i digital form. Med tillgänglighet och mångsidiga innehåll i fokus skapades ett högklassigt konstnärligt årsprogram som nådde publiker i alla åldrar vid hem, skolor och sjukhus. Under hösten gick en del av programmet också live i konsertsalar och kyrkor. Tack vare strömmade konserter och skivutgivningar fick stadsorkestern mer synlighet också på internationell nivå.

På grund av coronarestriktionerna förverkligades hela vårsäsongen digitalt i form av webbkonserter. Programmen anpassades för att kunna strömmas via nätet, men de planerade besöken av gästande kapellmästare och solister genomfördes nästan planenligt. Vårsäsongen innebar avslutningen för kapellmästaren Klaus Mäkeläs säsong som orkesterns konstnärliga partner som firades med två konserter. Mäkeläs farvälkonsert och festivalkonserten på Musica Nova bjöd på intressanta inhemska uruppföranden. Även den lättsamma valborgskonserten spred glädje i strömmad form. Säsongen avslutades med det unga kapellmästarlöftet Tarmo Peltokoskis debut. I juni framträdde orkestern på festivalkonserten Orgelnatt och aria och äntligen också live på publikarbeteskonserter på olika håll i Esbo.

Höstsäsongen inleddes med föreställningar av Beethovens opera Fidelio i samarbete med festivalen Orgelnatt och aria samt Esbo stadsteater. Publikmängden begränsades i enlighet med restriktionerna. I samband med öppningskonserten gjordes också inspelningar med Alexandre och Jean-Jacques Kantorow. Residenskonstnären för säsongen 2021–2022, kompositören Sebastian Fagerlunds flöjtkonsert fick sitt uruppförande under ledning av den nya konstnärliga partnern, kapellmästaren Ryan Bancroft. På pianofestivalen PianoEspoos 30-årsjubileumskonsert spelade orkestern tillsammans med symfoniorkestern Tapiolan nuoret sinfonikot. Exempel på höstens specialiteter var konserterna med folkmusikensemblen Frigg samt sångaren och låtskrivaren Yona. Filmen Tunturin tarina där musiken har spelats av orkestern hade sin premiär i december.

Programmet omfattade också eftermiddags- och kammarmusikkonserter samt öppna generalrepetitioner. Totalt 52 av 80 livekonserter var publikarbete. Orkestern deltog också i det internationella projektet En åldersvänlig orkester. Slutrapporten av projektet publicerades i november.

Då restriktionerna för sammankomster gradvis upphävdes blev det genomsnittliga antalet besökare i höstens säsongskonserter 247 personer. Den största publiken, nästan 500 besökare, fanns på barnkonserten Avain hukassa i Tapiolasalen. De 17 webbkonserterna nådde sammanlagt 25 501 lyssnare.

Coronapandemin påverkade all kulturverksamhet, men verksamheten anpassades smidigt till ändringarna, och kulturtjänsterna främjade invånarnas välfärd även när coronaläget drog ut på tiden. Inom kontakttjänsterna för kultur utvecklades kulturtjänsterna tillsammans med invånare och sammanslutningar.

KULPS-verksamheten erbjöds under året så att den nådde största delen av eleverna vid Esbos förskolor och grundskolor. Det totala antalet besök på evenemangen blev 62 586. Likaså lyckades man komma på coronavänliga verksamhetsformer för Kulturspaning som genomförs tillsammans med småbarnspedagogiken. Under 2021 deltog 5 591 barn och 993 fostrare i verksamheten. Ramarna för modellen för kulturpedagogik på andra stadiet skapades i samarbete med Omnia.

Kulturkortet Kaikukortti som är avsett för invånare med en svår ekonomisk situation användes sammanlagt 433 gånger. Kulturkedjans besök till vårdinrättningarna och servicehusen genomfördes huvudsakligen under sommaren. Framställningarna ordnades i huvudsak utomhus och spred glädje åt 5 230 deltagare.

Projektet Hobbystigen i Esbo som bygger på Finlandsmodellen för hobbyverksamhet beviljades 500 000 euro i statsunderstöd. Målet är att göra det möjligt för varje barn i Esbo att hitta en trevlig hobby. Hobbystigen genomförs i ett samarbete med stadsorganisationen och samarbetspartner.

Inom projektet DigiCult inleddes utvecklingen av en digital serviceplattform i samarbete med städerna Uleåborg och Kuusamo.

I projektet Hyvinvointia kulttuurista ("Välmående från kultur") kartlägger man verksamhetsmodellerna för uppsökande äldrearbete inom social- och hälsovårdstjänsterna och i organisationer i Esbo, Rovaniemi och Seinäjoki för att göra kulturtjänsterna tillgängliga för äldre. 

Det riksomfattande utvecklingsuppdraget Kultur tillsammans som samordnas av Esbo stad och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet främjade förståelsen för ordnandet av lagstadgade kulturtjänster med hjälp av kommunbesök och publikationer. Esbo fortsätter samordna uppdraget också under den nya projektperioden.

2021 var redan det andra undantagsåret i rad. Även 2021 påverkade coronaepidemin verksamheten vid Utställningscentret WeeGee, Esbo stads kulturcentrum, Sellosalen, Kannusalen, Barnkulturcentret Aurora och Stadsevenemang. Å andra sidan innebar situationen att kompetensen kring inspelningar ökade och nya verksamhetsformer utvecklades.

Mängden av digitala innehåll ökade avsevärt, vilket för sin del ökade tillgängligheten av avgiftsfria serviceutbud. Det digitala kulturhuset Urban Espoo bjöd på ett stort utbud evenemangs- och kulturtjänsternas inspelningar och annan kultur via nätet. Självständighetsdagens festkonsert på Metro Areena överfördes helt till nätet, och den 31 december 2021 startades helheten Esbo 50 år som stad med en strömmad konsert och stadsdirektörens hälsning från Esbo stads kulturcentrum. Konserten Jul i Hagalund visades på Yle TV1 och nådde 403 000 tittare. Esbodagen firades med både fysiska evenemang och webbupplevelser. 

Då inomhuslokalerna höll stängt togs konsten ut i stadsutrymmet. På sportlovsveckan ordnades Stadsgalleriet där besökarna fick njuta av ljus- och ljudinstallationer i evenemangshusens omgivning. Helheten Kesä X Kaupunki ("Sommaren X Staden") omvandlade kulturhusens gårdar till lockande stadsoaser. Även samarbetet med Kera-kollektivet fick gott om uppmärksamhet. Det råa gatukonstområdet med tillhörande evenemang och konst besöktes av över 45 000 personer. På hösten fick vi njuta av ljuskonstfestivalen Reflektor på Kera-hallarna.

Många av höstens evenemang i Esbo stads kulturcentrum och Sellosalen var slutsålda. Utställningscentralen WeeGees beredningsarbete med Collection Kakkonens designsamling inleddes och avtalet på utställningen om Mauri Kunnas livsverk ingicks. Den förnyade Kannusalen öppnades äntligen för större publiker. I Aurora genomfördes en omfattande kulturhelhet Tarinoiden Träskända ("Berättelsernas Träskända") där barn fick en aktiv roll. I Esboviken fick vi njuta av den unika helheten Puutarha & paviljonki ("Trädgård och paviljong") som var en slags hybrid av stadsodling och kulturevenemang. Dessutom blev evenemangs- och kulturtjänsterna en föregångare genom att bli Helsinki Prides första officiella partner som representerar Esbo stad.

• Serviceområdet producerade över 1 500 evenemang, tillställningar och guidningar tillsammans med sina partner.
• Evenemangshusen och Stadsevenemangen besöktes av sammanlagt 229 178 personer.
• Tv-sändningarna nådde 1 187 357 tittare.
• Webbplatsen Urban Espoo besöktes 127 860 gånger.

Årets definitiva höjdpunkter för KAMU Esbo stadsmuseum var utställningen om Kaija och Heikki Sirens arkitektur Allt och inget – Arkitekterna Kaija + Heikki Siren i Utställningscentret WeeGee samt utställningen Pollinerande hjältar på Glims gårdsmuseum.

KAMU:s alla fem enheter var stängda för publiken i årets första fem månader på grund av coronarestriktionerna. I början av juni öppnades museerna igen och publikevenemangen startades.

Museibesökarnas feedback på Siren-utställningen var mycket positiv. Utställningen förverkligades i samarbete med Arkitekturmuseet och EMMA Esbo museum för modern konst och uppmärksammades inte bara i inhemska medier utan också i arkitekturmedier utomlands. Sommarutställningen på Glims gårdsmuseum, Pollinerande hjältar, var en ny slags helhet som på ett mångsidigt sätt presenterade pollinerarnas betydelse och utrustningen för biodling. I november öppnades en fotoutställning om Kenzi Rinnos fotografier från Glims i början av 1970-talet. Utställningen är en del av evenemangsserien för det innevarande jubileumsårets Esbo 50 år som stad.

För att erbjuda stadsinvånarna tjänster också på distans har KAMU sedan början av coronatiden producerat och utvecklat nya historiska innehåll till sociala medier och nätet. I museets söktjänst Finna publicerades fotografier av bland annat historiska byggnader och kulturlandskap i Esbo. Under årets lopp besöktes söktjänsten cirka 84 000 gånger. Förra året färdigställdes också nya slags mobilguider, flera med arkitekturtema, såsom guiden Hagalund sett ur invånarnas synvinkel samt mobilguiderna om områdena Björnviken, Otnäs och Österstranden. I den virtuella tjänsten Lagstads skolmuseum som publicerades i oktober får besökaren bekanta sig med Lagstad folkskola, som är den äldsta folkskolebyggnaden i Esbo, och dess gård.

I och med att coronarestriktionerna lättade blev det i början av september möjligt att genomföra de arkeologiska utgrävningarna i anknytning till projektet Mullankaivajat tillsammans med skolan Karhusuon koulu. Utgrävningarna gav eleverna en fin möjlighet att bekanta sig med arkeologyrket i två veckor. Museets första Adoptera ett monument-samarbete inleddes med föreningen Olari-Seura ry.

2021 besöktes KAMU Esbo stadsmuseums fem museer av sammanlagt 79 423 besökare.

Pandemiläget begränsade stadsbibliotekets verksamhet i en hög grad. På våren kunde kunderna endast hämta reserveringar, låna böcker och använda kunddatorer i ett avgränsat område. Användningen av bibliotekstjänsterna på egen hand avbröts tillfälligt. Evenemang och skolgruppbesök ordnades på distans. Allteftersom coronarestriktionerna på hösten gradvis upphävdes ordnades också fysiska evenemang på biblioteken. Bara i september hölls hela 79 evenemang kring boktips, kultur och guidning i användningen av bibliotekstjänsterna.Resten av året gick åter på restriktionernas villkor. Biblioteken hade öppet som vanligt, men evenemangsproduktionen avbröts.

Man kallade kunderna med i planeringen av nya Lippulaivabiblioteket genom att utreda deras synpunkter med enkäter och på olika slags evenemang. Information om möjligheterna att delta publicerades i Länsiväylä-tidningen. Invånarna fick också delta i planeringen av de nya lokalerna och funktionerna på Gröndal bibliotek.

För att påminna stadsinvånarna om möjligheterna att använda bibliotekets tjänster fördes en kundkampanj. Även projektet Läsiver lyftes fram i Länsiväylä-tidningen och Hufvudstadsbladet. Som Helmet-samarbeten genomfördes en läsutmaning samt en bokkampanj som riktades till förstaklassister.

Kompetensen i kundservice fördjupades och bibliotekslokaler omarbetades för att stödja en smidig kundservice. För att ersätta minskningen av närstödet erbjöds digitalt stöd på nätet.

Man tog i bruk ett nytt reserveringssystem som gör reserveringslogistiken betydligt snabbare och effektivare. Projektet orsakade en massa kommunikationsbehov. Bibliotekets samlingar inventerades. Ansvaret för mobilappen Taskukirjasto, "Pocketbibban", och den kundkommunikation som sker via appen överfördes från Vanda till Esbo stad.

Vid biblioteken i Köklax, Dalsvik och Nöykis genomfördes årliga reparationer. Luftkonditioneringen vid skolan Saunalahden koulu och därmed också vid biblioteket renoverades. På Sellobiblioteket genomfördes lokalförändringar, och samtidigt förnyades och renoverades inventarier och ytor. Ungdomsavdelningen vid Kalajärvi bibliotek förnyades och till ungdomsavdelningen vid Entressebiblioteket skapades en fönstermålning som resultat av ett läroanstaltssamarbete.

Kulturunderstödens och -stipendiernas totala summa för 2021 uppgick till cirka 15 miljoner euro i Esbo.

Restriktionerna till följd av coronapandemin hade fortfarande en stor påverkan på konst- och kulturaktörernas verksamhet i Esbo. Exempelvis beslutade kulturnämnden att inte återkräva beviljade årliga understöd om det på grund av pandemin skedde ändringar i sammanslutningarnas verksamhetsplaner.

I september kunde man ansöka om ett separat stöd till professionella kulturaktörer. Den totala stödsumman i Esbo var 200 000 euro. Stödet riktades till yrkeskonstnärer och yrkesutbildade personer inom konst- och kulturbranschen i Esbo vars arbetssituation till följd av pandemin har försämrats. 36 % av dem som ansökte om stödet arbetade i musikbranschen. Även andelen personer som arbetar med teater och scenkonst som ansökte om stödet var större än vanligt. Stödet beviljades till sammanlagt 50 personer inom nio konstgrenar.

Partnerskapen och beredningen av understöd inom den grundläggande konstundervisningen överfördes till resultatenheten för kultur den 1 augusti 2021. Samarbetsförhandlingarna med de läroanstalter som beviljades understöd fördes i oktober. I Esbo finns 19 läroanstalter för grundläggande konstundervisning.

Understödsprinciperna uppdaterades genom kulturnämndens beslut den 1 december 2021 så att även den grundläggande konstundervisningen nu beaktas i dem. Principerna styr samarbetspartnerna i den strategiska utvecklingen, i synnerhet med tanke på tjänsternas tillgänglighet, kulturvälfärd och hållbar utveckling.

***

"I pandemiläget gav det separata stödet säkerhet för det egna arbetets kontinuitet och för schemaläggningen av freelancerns arbete överlag. Alla konstgrenar har lidit hårt då det i två år har varit nästan omöjligt att arbeta. Konstens närvaro i samhället främjar inte enbart konstnärernas välbefinnande utan piggar upp livet för oss alla."
− Minna Karttunen, magister i danskonst

Årets konstnär i Esbo, Kim Somervuori, upplever att årsstipendiet för professionell konst har under undantagsåret givit honom en trygghetskänsla och ökad arbetsfred, även om arbetet som konstnär i övrigt är mycket splittrat.

Somervuori är särskilt känd för sin konst inom målning och teckning. Dessutom arbetar han med installationer och skulpturer. Ofta börjar verken dock från ett penn- eller penseldrag.

”Det spelar egentligen ingen roll hur jag kommer fram till det slutliga verket. Mina idéer härstammar från teckning och målning”, sammanfattar Somervuori.

Ett verks uppkomst påverkas av många slags saker som konstnären upplever i vardagen.

”Ett enskilt verk påverkas av de böcker jag läst, den musik jag lyssnat på, de konstnärer jag följer samt hurdan jag själv överhuvudtaget är”, berättar Somervuori.

Konstnärens år inleddes med en privatutställning på Galleria Himmelblau i Tammerfors. Dessutom fanns Somervuoris verk framställda på sommarutställningen med miljötema i Nastola dit han hade skapat en pappershelhet.

Stipendiet beviljas årligen till en konstnär verksam i Esbo.

År 2021 uppgick verksamhetsintäkterna för resultatenheten för kultur till ca 2,2 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna var 55,3 miljoner euro.

Den bruttobudgeterade resultatenheten för kultur omfattar anslagen för resultatenhetens ledning, kontakttjänsterna, understöd och stadsbiblioteket. Verksamhetsintäkterna för de bruttobudgeterade enheterna uppgick till cirka 0,9 miljoner euro, medan verksamhetsutgifterna var cirka 39,1 miljoner euro.

Verksamhetsintäkterna för kultur (brutto) utföll enligt budgeten. Serviceområdet för kontakttjänster fick understödsintäkter för utvecklingsuppdraget Kultur tillsammans och projektet Hobbystigen i Esbo som inleddes under hösten och som bygger på Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Verksamhetsutgifterna underskred den ändrade budgeten med 2,3 miljoner euro, vilket främst berodde på förändringarna i verksamheten till följd av pandemin.

Personalutgifterna ökade jämfört med föregående året men underskred budgeten för 2021. Understödsanslagen överskred budgeten i enlighet med kulturnämndens beslut. Överskridandet täcktes med besparingar från köpta tjänster.

Genom stadsdirektörens beslut överfördes 0,016 miljoner euro till stadsbiblioteket för sommarsysselsättning. Organisationsreformen medförde ökade anslag i budgeten för kultur (brutto). Den ändrade budgeten för 2021 innefattar ett understödsanslag på 1,137 miljoner euro för Finlands nationalopera och -balett.

Den nettobudgeterade helheten för kultur omfattar anslagen för stadsmuseet, stadsorkestern samt evenemangs- och kulturtjänsterna. Den nettobudgeterade kulturens bindande verksamhetsbidrag var - 17 200 000 euro.

Verksamheten vid de nettobudgeterade kulturenheterna påverkades av stängningarna av lokaler till följd av pandemin samt andra åtgärder som begränsade verksamhetsmiljön.

Verksamhetsintäkterna överskred det ursprungliga inkomstmålet med cirka 0,5 miljoner euro. Intäkterna från försäljning och avgifter minskade från föregående året, men de understöd som beviljades i anknytning till pandemin utjämnade de minskade verksamhetsintäkterna. Jämfört med tiden före pandemin var ackumuleringen av verksamhetsintäkterna drygt 1 miljon euro mindre.

För verksamhetsutgifternas del understegs budgeten med cirka 1,0 miljoner euro. Mest påverkades personalutgifterna. På grund av pandemin överfördes personal till välfärds- och hälsosektorn via resurspoolen. Besparingar ackumulerades från orealiserade separata ersättningar för kvälls- och veckoslutsarbete samt i anknytning till familjeersättningar och sjukpenningskompensation.

De nettobudgeterade serviceområdena för kultur har ett bindande verksamhetsbidrag som understegs med cirka 1,5 miljoner euro.

Genom stadsdirektörens beslut överfördes ca 0,024 miljoner euro till rekryteringsmodellen för invandrare och sommarsysselsättning.

Sedan början av augusti 2021 består stadens organisation av sektorn för fostran och lärande, välfärds- och hälsosektorn, stadsmiljösektorn, resultatområdet för livskraft samt koncernförvaltningen.

Det nya resultatområdet som inrättades i samband med organisationsreformen omfattar resultatenheten för näringar och sysselsättning, resultatenheten för kultur och resultatenheten för idrott.

Fullmäktige fattade ett beslut om förvaltningsstadgan den 22 mars 2021, varefter stadens ledningsgrupp godkände verksamhetsanvisningen för det nya resultatområdet.

För resultatområdet fastställdes bland annat följande centrala mål: stärka stadens åtgärder för ökad livskraft och konkurrenskraft, stärka kulturens och idrottens roll i byggandet av stadens livskraft samt skapa nya synergier.

För att kartlägga personalens tankar kring det nya resultatområdet genomfördes en enkät 25.1–3.2.2021. Personalen ansåg att livskraften består av bland annat övergripande välbefinnande, delaktighet, konkurrenskraft och positiv energi. Det som särskilt lyftes fram i resultaten var att det nya resultatområdet behöver bland annat mångsidigt samarbete, gemensamma och tydliga mål samt kompetensutveckling för att nå framgång.

Direktören för resultatområdet blev Mervi Heinaro som började sitt arbete den 1 september 2021.

Kulturnämnden sammanträdde sammanlagt nio gånger under året. Samtidigt med inledningen av den nya mandatperioden inledde även den nya nämnden sitt arbete. Den nya sammansättningen sammanträdde första gången den 21 september 2021.

Ledamöter                                                     

Anitra Ahtola, Saml. (ordförande)
Hannele Hakala, Saml. *

Verna Finström, Gröna (viceordförande)               
Jaana Ailus, Gröna *

Jyri Airinen, Saml.                                                           
Tarja Lang, Saml. *

Ville Virkkunen, Saml.                                                     
Sampo Kauranne, Saml. *

Heidi Hanhela, Saml.                                                      
Erkki Berg, Saml. *

Kimmo Metsä, Saml.                                                       
Riitta Mård, Saml. *

Naina Rajani, Gröna                                                       
Yvonne Godhwani, Gröna *

Tony Hagerlund, Gröna                                                   
Ahmed Goshnaw, Gröna *

Abdi-Rashid Mohamud, SDP                                         
Timo Hyvönen, SDP *

Veronica Kalhori, SDP                                                  
Hanne Hovi, SDP *

Oskari Kolehmainen, Sannf.
Nina From, Sannf. *

Tina Ehnström-Backas, SFP
Tim Norrgrann, SFP *

Jere Elo, VF                                                   
Simo Kaavajärvi, VF *

*Personlig ersättare 

Stadsstyrelsens representant Mari Anthoni
Stadsstyrelsens vice representant Tiina Ahlfors

Ungdomsfullmäktiges representant Paavo Räty

Hanna Konttas, Saml. (ordförande)
Anna-Leena Solhagen, Saml. *

Hanna Paatero, Gröna (viceordförande)
Toni Tuomanen, Gröna *

Kimmo Metsä, Saml.
Paavo Hyökki, Saml. *

Elina Wanne, Saml.
Tarja Aro-Kuuskoski, Saml. *

Bo Grönholm, Saml.
Upi Talsi, Saml. *

Pekka Lempiäinen, Saml.  
Erkki Berg, Saml. *

Mirva Grann, Saml.
Marjatta Henrichsson, Saml. *

Timo Kilpiäinen, Gröna
Sofia Suomalainen,  Gröna *

Taru Gustafsson, SDP
Pirjo Hilakari, SDP *

Lauri Hietanen, SDP
Mika Launis, SDP *

Eija Pirinen, Sannf.
Mervi Syväranta, Sannf. *

Anna Korhonen, SFP
Niklas Mannfolk, SFP *

Said Moradi, VF
Sinna Koivusalo, VF *

*Personlig ersättare 

Stadsstyrelsens representant Mikki Kauste
Stadsstyrelsens vice representant Olli-Pekka Paasivirta

Ungdomsfullmäktiges representant Paavo Räty