Stadsträdgården

Stadsträdgårdens parkområde kallas arboretum. Parken är öppen för alla året runt. I parken växer många olika träslag, från barrträd till fruktträd. Under de senaste åren har vi också försöksodlat nya trädslag i parken. Stadsträdgården grundades år 1989.

Parken är cirka åtta hektar stor. Där kan du förutom träden också beundra andra växtarter som trivs i Finland. En del av gräsmattorna har omvandlats till ängar. De utgör en värdefull del av den mångsidiga stadsmiljön, och på ängen trivs pollinerare. På din utfärd i parken kan du äta din matsäck vid picknickborden eller provrutorna. 

På sommaren gläds besökarna av sommarblommor och slingerväxter. Bland säsongens blommor hittarr du både klassiker och nyheter. 

Vi odlar ett mångsidigt sortiment av örter och grönsaker.

Bredvid sommarblommorna och örterna har vi också några bikupor. Bina härstammar från bigården Jyrkänpesä i Kyrkslätt. 

För att fira Grönåret 2000 har vi byggt en lekplats i stadsträdgården. På lekplatsen finns träfigurer, en röd bil och ett skärmtak som har tillverkats i Esbo stads träverkstad. Lekplatsen är också utrustad med en sandlåda, gungor och en klätterställning.

När fruktträden blommar på våren är blomsterprakten enastående. Under sommaren mognar både äpplen, plommon och päron. På hösten, när skörden är mogen, kan du besöka fruktträdgården för att provsmaka olika sorter. 

Stadsträdgården anskaffar centraliserat och levererar allt möjligt för trädgård och odling till stadsteknikcentralens enheter. Vi anskaffar och lagrar till exempel gödsel, jord, växtskyddsmedel, täckmaterial, sommarblommor, buskar, perenner och små plantor för gatuområden och parker. Via vårt lager levereras också lekredskap och sopkärl.

Vi tog i bruk ett fält för biomassa år 2003. Fältet är 0,7 hektar stort.

På fältet komposteras växtmaterial och blad från underhållet av gatuområden och parker. Vi tar emot högst 3 500 ton växtmaterial per år.

På fem åkerskiften odlas träd för stadens egna gatuområden och parker. Åkerskiftenas sammanlagda areal är drygt fyra hektar. Vi odlar cirka 800–1 000 trädplantor i gången. De vanligaste trädslagen är ek, lind och alm.

Vi samarbetar inom staden och med entreprenörer för att säkerställa att det finns träd av olika storlek för gatuområden och parker i Esbo.

På ett av åkerskiftena odlar vi nya trädslag på försök. Genom att testa nya trädslag får vi ny kunskap om arternas hållbarhet i klimatet som håller på att förändras. Vårt mål är att sortimentet av trädarter för gatuområden och parker ska bli mångsidigare. Med ett mångsidigt sortiment av trädarter ser vi till att vi inte förlorar en så stor del av stadens träd när en växtsjukdom eller skadedjur slår till. 

Ett skifte för försöksodling av nya trädslag togs i bruk år 2021. Största delen av träden kommer från plantskolor i Sverige och en liten del kommer från inhemska plantskolor. Till exempel är Platanus x Hispanica `Stockholm` och Corylus colurna  motståndskraftiga mot värme, torka, luftföroreningar och sjukdomar. Därför passar de bra till exempel i gatuområden, där förhållandena är krävande.

I stadsträdgården planeras säsongsväxter för de fem stadscentrumen i Esbo. Vi samarbetar med dem som sköter de gröna områdena och vårt mål är ett praktfullt blommande Esbo.

Vi har ett växthus, där vi odlar en del av stadens säsongväxter och plantor för omplantering utomhus. På vintern lagrar vi rotstockar, köldkänsliga växter och gamla trädartade växter i växthuset, så att de kan användas om och om igen vid plantering.

Esbo stadsträdgård och dess placering började planeras 1974. Ungefär samtidigt planerades även planläggningen av Köklax och en eventuell utbyggnad av industriområdet. På landskapsarkitekt Aina Harju-Söderbergs förslag började man planera stadsträdgården till området mellan Köklax industriområde och centralparken.

Stadsträdgårdsmästarna började undersöka dalen i Fantsby i Köklax. Betesmarkerna där hade ursprungligen tillhört tre gårdar. Gården på Esbo ås sida hette Ervast, den mellersta gården Jofs och gården på Stensviks sida Smeds. På den tiden var Ervast och Smeds redan i Esbo stads ägo, medan Jofs gård ägdes av ett dödsbo. Mellan Jofs och Smeds låg även den lilla tomten som tillhörde gården Vingåker, med en areal på 0,5 hektar.

I mars 1976 lade Esbo tekniska verk fram som förslag till fastighetsnämnden att området enligt planen skulle reserveras för stadsträdgården och att man skulle försöka lösa in de privatägda markområdena som tillhörde Jofs och Vingåker och ansluta dem till området.

Verksamheten i stadsträdgården började våren 1976 när man anlade färdig gräsmatta på Smeds åkrar. Till åkrarna flyttades även träd och buskar som man var tvungen att ta bort från andra ställen i staden där man byggde infrastruktur. Dessutom planterades mindre plantor för att växa till sig. I området låg en gammal lada, som rustades upp för att användas som socialutrymmen för personalen.

Allteftersom plantodlingen utvidgades rustade man upp och dränerade åkrarna för att åstadkomma bättre odlingsförhållanden. År 1979 köpte staden Jofs gård. En del av de gamla byggnaderna måste rivas eftersom de var i dåligt skick. Det fanns planer på att bygga huvudbyggnaden till kurslokaler för gatuavdelningen, tjänstebostad eller bas för friluftsverksamheten och även planer på att göra om hela gårdshelheten till en husdjursgård. Tekniska verket påminde dock om förslaget från 1976 enligt vilket lokalerna skulle användas av stadsträdgården.

Jofs huvudbyggnad upprustades för stadsträdgården under 1981 och 1982. Snart ville även ägarna av Vingåkers gård sälja sin tomt till staden. Hösten 1982 kunde markområdena användas av stadsträdgården.

Tekniska nämnden godkände generalplanen för stadsträdgårdens byggnadsområde samt ritningsutkasten för träslöjdshallen och förrådsbyggnaderna i juni 1983. På våren under Gröna Året 1985 firades invigningen av träslöjdshallen. Förrådsbyggnaderna färdigställdes året efter. De nya socialutrymmena byggdes 2003.

Till stadsträdgården hör också hallen för träarbeten. Där tillverkar vi ett mångsidigt sortiment av produkter och helheter för invånarna. En del av trämaterialet får vi som biprodukt från skogsvården. Virket därifrån sågas och torkas lokalt.

Träden från stadens skogar får ett nytt liv i parker och lekparker till glädje och nytta för Esboborna. Det mest kända exemplet på detta är den nästan ikoniska Hagalundbänken som spritts i gatuområden och parker sedan 1960-talet. På bänkarna finns numera en QR-kod. Med hjälp av den kan du läsa om bänkens historia.

Under årtiondena har processerna i träverkstaden utvecklats så att de är hållbara och förenliga med cirkulär ekonomi. I hallen tillverkas också nya trädelar för reparation och underhåll av andra parkbänkar.

Lek- och invånarparkernas djurfigurer, totemfigurer och lekredskap tillverkas i vår träverkstad. Vi tillverkar också skyltar för naturstigar och rekreationsområden. Träverkstaden deltar också på fältet i installation och reparation, till exempel installation och underhåll av bänkar varje år.

Träverkstaden samarbetar med stadens enheter. Ett exempel på detta är flytande plattformar för måsarna i Finnovikens fågelområde. De stöder måskolonin och dess häckning. 

Hagalund-bänkarna, som är en del av gatubilden i Esbo, tillverkas i Esbo stadsträdgårds träslöjdshall. Stadens anställda bygger bänkarna själv från början till slut. Varje år byggs drygt 100 bänkar.

De första Hagalund-bänkarna togs i bruk i samband med invigningen av köpcentret Heikintori i Hagalund i slutet av 1960-talet. Trots att bänkarnas namn hänvisar till en stadsdel finns de nu i nästan hela Esbo. Bänkarna har ända från början tillverkats som handarbete i Esbo stadsträdgårds träslöjdshall, och deras utseende har varit nästan oförändrat i årtionden. 

Det har uppstått många berättelser om Hagalund-bänken under dess långa historia, men den har också fungerat som inspirationskälla för konstnärer. Konstnären Tuomas Linnas verk Birds inspirerades av Hagalund-bänkarna. Linna satt ofta på en sådan bänk och tittade på kraftledningarna där det satt fåglar, medan hans barn sov middag. Vyn började likna ett notsystem, där fåglarna var noter. Birds visades för första gången i operahuset i Kiel hösten 2022. Senare visades verket och en Hagalund-bänk som lånats från staden i galleriet Forum Box i Gräsviken.

Konstverket Esbos Nelli är en bronsskulptur av konstnären Kerttu Horila. Verket föreställer en modern och vänlig kombination av hund och människa. Verket ingår i Horilas serie Eläimellisiä ihmisiä ja inhimillisiä eläimiä, där människans och djurets drag förenas till sagolika fantasifigurer. Esbo moderna konstmuseum EMMA donerade skulpturen till Esbo stad under stadens 50-årsjubileumsår 2022. Esbos Nelli sitter på en Hagalund-bänk och flyttas varje år till en ny plats. Under det första året placerades Nelli på hundstranden i Gäddvik, och därifrån har hennes resa fortsatt till olika delar av Esbo. Sommaren 2025 flyttades Nelli till Alberga, utanför Sellobiblioteket.