Espoo liikkuu 2040

Espoo liikkuu 2040 bygger på den mångsidiga och högklassiga service som resultatenheten för idrott i Esbo tillhandahåller. Den grundar sig på ett invånarorienterat, jämlikt och likvärdigt bemötande. Med djärvt tänkande styr vi servicens utvecklingsriktning samt tjänsternas mångfald, behov och innehåll. Genom att sätta oss in i servicebehoven kan vi fokusera på de grundläggande frågorna.  Espoo liikkuu 2040 berättar om vår resultatenhets och hela motions- och idrottsorganisationens identitet som en del av ett livskraftigt Esbo inom ett verksamhetsfält som snabbt förändras.

Vi främjar motion och idrott genom att göra en effektiv insats för våra invånares välbefinnande. Vi genomför insatsen tillsammans med våra samarbetspartner. Vi lockar invånarna att hitta en lämplig motionsform antingen på egen hand eller med en ledare, att uppleva rörelseglädje och att få den känsla av välbefinnande som motionen ger. Genom att avlägsna eller sänka hindren skapar vi möjligheter att inleda och öka motionsidrotten. För många är motion inte bara en livsstil utan också ett sätt att få balans i livet.

Esbo mår bra när dess invånare mår bra. Naturen är ett elixir – en jämlik och likvärdig källa till välbefinnande – som uppskattas av Esboborna. Friluftsleder, näridrottsanläggningar, skidspår, havet och strandpromenaden längs stranden bjuder på förmånliga och jämlika möjligheter att må bra. Tack vare dessa mångsidiga och unika möjligheter är Esbo Finlands huvudstad för friluftsliv.

Arbetet med visionen har gjorts i samarbete med resultatenhetens personal och våra samarbetspartner. Var och en har haft möjlighet att göra en insats och bidra till att den genomförs. Arbetet engagerar och skapar samhörighet. Vi är nyfikna och öppna för försök, men vi förlitar oss ändå på information och på verksamhetens effekt. Nyfikenhet motiverar och kreativitetens kraft för oss framåt. Vi möter framtiden så som den utspelar sig framför oss, även med beaktande av riskerna. 

I en föränderlig värld erbjuder motionen en stödjande och funktionell plattform för möten; den ökar trygghetskänslan och erbjuder en enorm mängd socialt kapital. Motionsverksamhet ger vänner för livet, möjligheter och mening i vardagen.

Etik, ansvarstagande, likabehandling, rättvisa och jämlikhet utgör värdegrunden för vår verksamhet. Tillsammans med resultatområdet för livskraft främjar vi välbefinnande, likabehandling och delaktighet. Vi tryggar den biologiska mångfalden och tillgängligheten till vår närnatur med hjälp av hållbar utveckling, mångfalds- och tillgänglighetsmål.

Vårt verksamhetsfält genomgår ständiga förändringar. Det förutsätter ett nära och nätverksbaserat samarbete mellan stadens olika aktörer: hållbar utveckling, välbefinnande, delaktighet, partnerskap och natur är kärnan även i stadens övriga resultatenheter. Ett lyckat genomförande av motionsprogrammet kräver att alla resultatenheter engagerar sig och ställer upp mål. Esbo behöver ett eget motionsprogram på stadsnivå.

Digitaliseringen integrerar ny teknik. Konsekvenserna sträcker sig också till våra tjänster – både som möjligheter och som nya utmaningar och risker. När den digitala motionen och spelen ökar finns det en risk för att den traditionella fysiska aktiviteten ersätts med virtuella upplevelser, vilket kan leda till att den fysiska konditionen försämras. Andra risker är att integriteten och informationssäkerheten försämras, att den digitala infrastrukturen påverkar miljön samt att tjänsternas tillgänglighet blir sämre, om alla inte har tillgång till moderna enheter.

Klimatförändringarna sätter den ekologiska hållbarheten på prov och formar våra förhållanden. Den minskande användningen av fossila bränslen medför förändringar i stadsbilden. Utöver energisystemet behövs förändringar i mobiliteten, byggandet och förvaltningen. Förändringen ökar den cirkulära ekonomin, minskar förbrukningen, elektrifierar servicetrafiken och ökar användningen av förnybar energi. Inom motionen sker en alldeles egen grön omställning.

Enligt befolkningsprognoserna kommer Esbo att ha nästan 400 000 invånare 2040. Vår befolkning åldras och blir allt mer mångfaldig. Boendet blir tätare längs våra järnvägar och i våra regioncentrum, där det också uppstår motionskluster.

Personer med ett främmande språk som modersmål finns redan nu överallt i staden. År 2040 finns det många seniorer med andra språk som modersmål i Esbo, och att få dem med i våra tjänster är en utmaning. Det sker också förändringar i föreningsverksamheten. Mångfalden ökar, men man vill bevara föreningarnas medlemsantal i förhållande till befolkningsunderlaget. Förändringen kräver nya prioriteringar när det gäller förhållandena. Det behövs för att både föreningsverksamheten och den självorganiserade motionen ska förbli livskraftiga i Esbo.

Till Esbos styrkor hör ett framgångsrikt tvärvetenskapligt samarbete. Staden, Aalto-universitetet och Teknologiska forskningscentralen VTT bildar en plattform som samlar betydande aktörer: studerande, uppstartsföretag, näringslivet, forskare och kommuninvånare. Tillsammans skapar vi innovationer för ett bättre liv. Detta kompletteras av ett ambitiöst arbete inte bara för hållbar utveckling utan också för människors välbefinnande. En grund för en mer motionsinriktad livsstil är ett intensivt, mer omfattande, undersökande och innovativt samarbete mellan motionen och forskarsamhället. Vi utmanar också lärstigen att delta i utvecklingsarbetet.

Den snabba förändringen medför utmaningar. Exempelvis pandemin bidrog till att öka det ekonomiska trycket, arbetslösheten, ensamheten, de sociala problemen och hälsoproblemen. Den försämrade också företagens verksamhetsförutsättningar. Samtidigt styrde den människorna ut i naturen. När det gäller fysisk aktivitet tog vi på ett ögonblick ett steg bakåt i tiden, från specialutrymmen för motion och idrott till det ursprungliga underlaget.

Vår stads ekonomi stramas åt av uppkomsten av välfärdsområdet, utjämningen av skatteintäkterna mellan kommunerna och befolkningstillväxten, som är kraftigare än ökningen av skatteintäkterna. När ekonomin blir stramare och det finns fler aktörer som kräver stöd måste grunderna för stödet vara tydliga och starka. Det allmänna ekonomiska läget och behovet av att förnya idrottsanläggningarna ses som de största framtida utmaningarna. (Statens idrottsråd, 2023, s. 18.)

Motions- och idrottskulturen förändras. När kvalitetskraven ökar stiger kostnaderna för den fysiska aktiviteten. Motionsaktiviteten hotas av polarisering. Konkurrensen om fritiden skärps, engagemanget i motion och idrott blir kortsiktigt och experimentellt. Lyckligtvis formar individualiseringen, befolkningens mångfald och ungdomskulturen motionsformerna även i fortsättningen. Mångfalden av grenar ökar och en del av de nya grenarna är starkt kulturbundna.

Den fysiska aktiviteten i vardagen avgör. Barnens grundläggande fysiska färdigheter hotar att försämras och livsstilssjukdomarna ökar bland de vuxna. Därför har betydelsen av fysisk aktivitet ökat och vårt lands regering lade till avsnittet Finland i rörelse i regeringsprogrammet för 2023–2027.

Vi måste anpassa oss till förändringar och fenomen i idrottslivet. På så sätt ökar stadens dragningskraft och Esbo blir en lockande stad där allt fler väljer att bosätta sig. Motion och idrott skapar upplevelser av gemenskap som stärker stadens hållningskraft. Man vill sätta bo i Esbo. I Esbo är vi på rätt väg; plattformen för våra tjänster är omfattande och mångsidig. Det påverkar människors livskvalitet, förbättrar funktionsförmågan och minskar sjukdomarna. Välskötta idrottstjänster ger Esbo vitalitet, livskraft och merinkomster samt besparingar.

Barn och unga, grupper med särskilda behov och seniorer står i centrum för våra tjänster. I Lek och rörelse-verksamheten får barn under skolåldern röra på sig och öva på sina motoriska färdigheter under ledning av kompetenta ledare. Verksamheten ger alla jämlika möjligheter till rörelseglädje. Motionsrådgivningen och grupperna inom seniormotionen samt förbättringen av motionsmöjligheterna i stadsmiljön stöder alla mål i programmet Finland i rörelse i fråga om främjandet av fysisk aktivitet och invånarnas hanteringen av vardagen.

Boken består av åtta kapitel. Vi beskriver förändringarna i verksamhetsfältet som ett fenomen inom motionskulturen, med tanke på tjänsternas hållbarhet och den ökade digitaliseringen. Hållbarheten granskas utifrån en ekologisk, ekonomisk, social och kulturell infallsvinkel. Digitaliseringen omfattar många olika teman, från digitala lösningar för traditionell motion och idrott till e-sport samt användning av artificiell intelligens och information.

Vi fördjupar oss i välbefinnande och motion i våra tjänster ur målgruppernas synvinkel. Vi granskar partnerskap och fördjupar oss i byggandet av idrottsanläggningar och användningen av lokaler.

Slutligen riktar vi blicken mot elitidrotten i Esbo, vår motions- och idrottsorganisation samt de nationella och internationella evenemang som idrotten medför. Vi stöder oss i allt på värdegrunden och strategin i Berättelsen om Esbo, och vi har en stark tilltro till våra samarbetspartner.

Vi styrs inte bara av en social och inkluderande verksamhet, utan också av kunskapsbaserat arbete. Det är omöjligt att exakt förutspå framtiden, men en lägesbild som baserar sig på kunskap och historia hjälper. Vi följer upp antalet användare och energiförbrukningen vid olika idrottsanläggningar, uppgifter från besökarundersökningar vid evenemang, respons från invånarna, antalet utövare i stadens motionsgrupper samt informationskällor på stads- och riksnivå. Det är särskilt viktigt att samla in föreningarnas information om utövarna och förändringarna i den. Kundresponsen är den viktigaste styrande faktorn i vardagen.

Vi deltar i utvecklingen av ledarskapet med information och effektivitet. Vi har fått värdefull information om användarna av utomhusgym och om effekterna av sportarmbandet för seniorer. Vi överför våra erfarenheter och lärdomar till våra tjänster. Vi utvidgar tjänsterna med betoning på deras effektivitet.

Espoo liikkuu 2040 är en inspirerande, djärv men samtidigt realistisk vision.

Esbo är en ansvarskännande föregångare: stadens mål är att vara klimatneutral 2030. En hållbar vardag skapas tillsammans med invånarna och samarbetspartnerna genom nya lösningar för mobilitet, energiförbrukning och byggande. Vi betonar en hållbar livsstil överallt, i kultur-, motions- och idrottstjänster som stärker välbefinnandet samt i skolan och lärandet. Vi upprätthåller en trivsam närnatur och värnar om grönområdena. Genom att respektera naturen och de grönstråk som den erbjuder kan vi med tillförsikt se fram emot en gemensam framtid med vår natur.

Esbo styrs av målen i FN:s program för hållbar utveckling. Med hjälp av dem kan vi mäta effekterna av Berättelsen om Esbo. För att lösa utmaningarna med hållbar utveckling behövs ett starkt samarbete med våra samarbetspartner. Vi vill att målen för hållbarheten ska uppnås också i vardagen inom motion och idrott. Vid behov stöder vi oss på nya lösningar och innovationer.

Klimatförändringarna påverkar vår verksamhet redan nu. Vi uppmärksammar och förutser detta redan i samband med planeringen av idrottsanläggningarna. Ökningen av extrema väderfenomen kräver en extra satsning på underhållet av idrottsanläggningarna.

Våra åtgärder för att begränsa klimatförändringarna kan läsas öppet i tjänsten Klimatvakten(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

De viktigaste komponenterna inom ekologisk hållbarhet är energi- och lokallösningar, trafik, cirkulär ekonomi, upphandlingar samt stadsplanering för mobilitet.

Energiproduktionen ger upphov till största delen av stadens utsläpp. Våra egna energilösningar omfattar bland annat lösningar med tanke på drivkraften för arbetsmaskiner och fordon samt belysningen i och användningen av lokaler. Övergången till klimatneutral fjärrvärmeproduktion minskar utsläppen. Det är också viktigt att kontrollera energiförbrukningen så att den motsvarar energibehovet. För att uppnå en effektiv användning av lokaler är det mest energieffektivt att hitta en kontrollerad balans mellan efterfrågan och utbud.   

Exempel på hållbara lösningar är minskade avstånd, smidiga cykelleder samt ett tillgängligt, trivsamt och tryggt stadsrum. Gång och cykling skapar välbefinnande för hela staden. Nyttomotionens andel av den fysiska aktiviteten i vardagen ökar. Cykelåkningen elektrifieras och därför spelar ett fungerande nätverk av cykelleder en central roll.

Städerna är allt viktigare byggare av cirkulär ekonomi. Även vi har potential att bygga upp olika ekosystem för cirkulär ekonomi. I framtiden kan vi genomföra våra upphandlingar och tjänster på ett klimatvänligt sätt och möjliggöra en mer hållbar livsstil för invånarna.

Trots klimatneutraliteten förändras klimatet. Vi måste anpassa oss till föränderliga väderförhållanden, förbereda oss på skador orsakade av extrema väderfenomen och skydda den biologiska mångfalden. Reparationsinvesteringarna fortsätter att öka.

Motionsföreningarna står inför på samma utmaningar: uppvärmningen av hallar och lokaler samt resorna till träningar, läger och matcher belastar klimatet. Våra partner har redan värdefull information om verksamheternas konsekvenser för klimatet. I Esbo är föreningarna föregångare i bedömningen av sina klimatkonsekvenser. Våra partners energilösningar är hållbara såsom tidens anda förutsätter.

”Vi bygger upp och upprätthåller en hållbar idrottsinfrastruktur.”

År 2040 har den ekologiska aspekten beaktats på många sätt i idrottsanläggningarna och underhållet av dem. Gummikross sprids inte längre på konstgräs utan har ersatts med ett ekologiskt material. Utrustningen för underhåll av idrottsanläggningarna är modern, maskinerna drivs med el eller andra hållbara energiformer.

Välbefinnande medför besparingar när behovet av korrigerande tjänster minskar. En ekonomiskt hållbar stad gör genomtänkta upphandlingar, tar hand om sina invånare, fastigheter och redskap. Staden söker energisnåla lösningar, subventionerar lokalhyror och stöder anläggningar som föreningarna bygger. Nya innovationer, digitalisering och djärva lösningar för att ordna tjänster ger möjlighet till ökad ekonomisk lönsamhet.

När ansvaret för byggandet av idrottsanläggningar i partnerskapsmodellen överförs till lokalens huvudanvändare och staden utnyttjar lokaler som uppstår med eftertanke för dess egna behov är alla vinnare. Privata aktörer bygger lokalerna förmånligare och de som använder lokalerna betalar största delen av investeringarna och driftskostnaderna. Staden sparar när det gäller egna investeringar, samtidigt som det byggs lokaler för hobbyer och fysisk aktivitet som motsvarar behovet. Modellen har inkluderats i stadens investeringsprogram som ett genuint alternativ till stadens eget byggande.

Ett exempel på ekonomisk och social hållbarhet är en modell för avgiftsfri hobbyverksamhet där barn och unga erbjuds antingen avgiftsfria eller mycket förmånliga hobbyer i samband med skoldagen i den egna skolan eller i dess närhet. Det är viktigt att det finns en förmånlig modell som inte i första hand siktar på verksamhet i tävlingshänseende. I bästa fall skapar modellen hobbyaktivitet och väcker intresse för ledd föreningsverksamhet.

• I Esbo är motion utomhus avgiftsfri.
• Vi garanterar och stöder idrottsanläggningar som föreningarna byggt.
• Vi tillhandahåller avgiftsfria hobbygrupper med låg tröskel i samband med skoldagen i samarbete med idrottsföreningar.
• Vi stöder externa lokalhyror med 30–40 procent för barns och ungas hobbyer.
• Subventionen av våra lokaler är cirka 90 procent för idrottsföreningar.
• Vi stöder varje simhallsbesök med i genomsnitt 70–80 procent.
• För Esbobor som fyllt 68 år erbjuder vi ett sportarmband som ger förmånlig tillgång till simhallar, skärgården och stadens gym. Med armbandet får man ta med sig en vän avgiftsfritt.

Kunden är viktigast. Alla har möjlighet att delta. Vi bygger upp en plattform för förutsättningarna för motion så att vi kan upprätthålla välbefinnande och likabehandling för olika generationer. Vi främjar mångfald, jämlikhet, inkludering, tillgänglighet och åtkomlighet. Vi hittar modeller för generationsöverskridande möten, möjligheter till ett generationsavtal där äldre årskullar får möjlighet att överföra sina erfarenheter till kommande generationer – och tvärtom.

Motion och föreningsverksamhet ger mening i vardagen, delaktighet, känsla, vilja att aktivera sig och gå ut. Möten förebygger ensamhet. Föreningsverksamheten utgör en plattform för nästan en miljon kamrat- och vänskapsrelationer. Att delta i regelbunden verksamhet ger livet mening, vilket är värdefullt för det psykiska välbefinnandet.

Modellen med avgiftsfria hobbyer samlar varje vecka cirka 2 500 barn och unga i 150 olika grupper. Genom verksamheten når vi över 10 procent av de unga som ännu inte deltar i föreningsverksamheten. Vi vill ha med alla som vill delta.

Föreningarna har 50 000 medlemmar, av vilka över 30 000 är barn och unga. Siffran motsvarar antalet barn i åldern 7–12 år i hela staden. Föreningsverksamheten ger barnet möjlighet att knyta livslånga vänskapsband och kan på så sätt bli en lika betydelsefull livserfarenhet som skolan. De stunder som man upplever i hobbyverksamhet skapar ett starkt och långvarigt band. Föreningsverksamheten är en oersättlig känslomässig plattform för nästan alla.

Vi satsar också på en hobbyeftermiddag för elever i åldern 13–15 år i samarbete med skolorna. På onsdagseftermiddagarna deltar över 1 000 barn och unga i verksamheten, och av dessa har mer än hundra ingen tidigare hobby. Unga som sysslar med hobbyer får möjlighet till en ledig kväll och viktig social verksamhet med familjen, vänner eller exempelvis skoluppgifter.

”Vi vill att alla ska känna sig välkomna och trygga vid våra idrottsanläggningar, tjänster och evenemang.”

Lika möjligheter för alla barn att delta och rätt till en trygg barndom är grunden till allting. Man har noterat att de särskilda behoven hos barn under skolåldern ökar och detta måste beaktas i framtidens tjänster för unga och unga vuxna. Vi förebygger ojämlikhet och utslagning. Lek och rörelse-verksamheten är ett bra exempel på jämlika möjligheter till motion för barn i åldern 5–6 år. I Lek och rörelse-verksamheten samarbetar vi med den finsk- och svenskspråkiga småbarnspedagogiken samt gymnastikföreningarna.

Det förmånliga sportarmbandet för seniorer (+68) används årligen av 15 000 äldre personer nästan 250 000 gånger i simhallar och gym eller på skärgårdsbåtarna. Varje vecka finns det dessutom över 250 avgiftsfria grupper för ledd motion där äldre (+75-åringar) och grupper med särskilda behov får extra uppmärksamhet.

Vi ordnar grupper för anpassad motion där man kan delta om man har en funktionsvariation, sjukdom eller annan funktionsnedsättning. Målet är att främja hälsan samt upprätthålla funktionsförmågan och den fysiska konditionen. Vi beviljar simhalls- och gymförmåner för grupper med särskilda behov, som kan fås på basis av diagnos eller funktionsvariation. När det gäller grupper för anpassad motion samarbetar vi intensivt med föreningsfältet.

Många äldre lider av ensamhet. Därför kan innehavaren av sportarmbandet +68 besöka gym och simhallar samt komma ut i naturen med skärgårdsbåtar tillsammans med en person som fyllt 18 år. Vännen får komma med gratis. Man får också ta med sig en vän till grupper med särskilda behov på sitt simarmband. Varje år görs över 43 000 besök tillsammans med vänner enbart i simhallar och antalet besök har fyrdubblats under 2021–2023. 

Våra principer för tryggare rum främjar en anda där alla respekterar varandra i våra lokaler och strävar efter att bygga upp en jämlik och öppen motionsmiljö. Alla har möjlighet att vara sig själva och uttrycka sig fritt.

”Alla ansvarar för en trygg omgivning.”

Kulturell hållbarhet betonar människornas och organisationernas identitet, som är en central del av välbefinnandet. Enligt befolkningsprognoserna är majoriteten av personer med ett främmande språk som modersmål i arbetsför ålder redan 2034. Antalet barn och unga ökar bland befolkningen med ett främmande språk som modersmål. Med kulturell hållbarhet säkerställer vi att tjänsternas mångfald beaktas. För att lyckas krävs att utvecklingen är en tvåvägsprocess där individens och samhällets ansvar och förväntningar möts.

Genom att erbjuda alla barn och unga möjlighet att utöva hobbyer deltar vi i integrationsarbetet. Vi inledde en ledarutbildning i motionsidrott för barn i samarbete med en läroanstalt. Utgångspunkten var att få mångkulturella ledare och tränare till föreningsverksamheten i syfte att utveckla den mångkulturella hållbarheten.

Med kriterierna för allmänna understöd kan vi effektivt bidra till uppkomsten av hobbygrupper. Vi vill föra samman olika kulturer genom motion och hobbyer. En mångsidigare användning av idrottsanläggningarna och nya grenar kräver uppmärksamhet i samband med planeringen, ombyggnaden och genomförandet av anläggningarna. Fri användning av lokalerna framhävs i framtiden.

Kulturell hållbarhet förutsätter åtgärder som omfattar hela samhället, resurser, infrastruktur, utbildning och framför allt omfattande nätverksbaserat samarbete. Det förutsätter också ett tolerant attitydklimat.

”Motion och idrott är en port till integration och en väg till gemenskap”

Motion och idrott förväntas tillgodose de allt större individuella behoven. Nya idrottsgrenar möter utmaningar när de söker sin plats i den traditionella idrottens strukturer. Enligt Spelarbarometern 2022(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) spelar 76 procent av 10–19-åringarna digitala underhållningsspel varje vecka eller oftare (Kinnunen, Tuomela & Mäyrä, 2022, s. 32). Barnens och de ungas värld digitaliseras och det är viktigt att staden håller jämna steg med den snabba förändringen. 

Med digitalisering av traditionell motion och idrott avses bland annat att distansledda motionsgrupper, aktivitetsformer som utnyttjar förstärkt verklighet samt välfärdsteknik blir vanligare.

Vi utvecklar verksamheten inom digitaliserad motion och e-sport. Sedan 2023 har vi i samarbete med företag, idrottsföreningar, grenförbund, takorganisationer samt läroanstalter genomfört försök med digitaliserad motion och e-sport. Vi testar nya aktivitetsformer och skapar en grund för framtidens hobbyverksamhet och vardagsmotion. I Esbo finns dessutom hobbygrupper inom motion och idrott som utnyttjar digitalisering.

Ett försöksorienterat förhållningssätt har visat sig fungera i innovations- och utvecklingsarbetet. Projekten erbjuder utmärkta möjligheter att pröva nya aktivitetsformer och utveckla Esbos serviceutbud så att det möter kommuninvånarnas nya behov i en värld som ständigt digitaliseras. Utvecklingen kräver ett tätare samarbete med företagsfältet.

”År 2040 utnyttjar Esbo modigt digitaliseringens möjligheter att öka motionen.”

• Med hjälp av motionsspel gör vi passiva lokaler i skolor och idrottsanläggningar aktiva, och har på så sätt ökat vardagsmotionen.
• I Esbo ordnas årligen nationella och internationella e-sport- och spelevenemang som har samlat över 25 000 besökare under 2022–2024.
• I Esbo finns e-sportorganisationer som utöver en organiserad spelhobby även möjliggör målinriktad e-sport.

Organiserad hobbyverksamhet inom e-sport och digitaliserad motion och idrott blir populärare. Det krävs mod för att hänga med i förändringen – att skapa nya stödformer, bygga upp moderna idrottsanläggningar samt kritiskt granska och utveckla den befintliga verksamheten. Vi stöder och utvecklar ekosystemet för e-sport för att möjliggöra digital hobbyverksamhet både på egen hand och som organiserad verksamhet.

Hobbyverksamhet inom e-sport kan skilja sig från föreningsverksamhet inom traditionell idrott. E-sportaktörerna är i regel aktiebolag och föreningsverksamhet är inte en allmän verksamhetsform. Det utmanar det nuvarande tänkandet, där man är van vid att ordna hobbyverksamhet främst tillsammans med föreningar. Innovationer och lösningar inom e-sport och digitaliserad motion och idrott uppkommer i regel inom den privata sektorn, och för att utnyttja dem behövs sektorsövergripande samarbete.

”År 2040 kommer spelfostran att vara en integrerad del av den ledda verksamheten bland annat inom motion, idrott, skolor och ungdomstjänster.”

Vi utvecklar samarbetsmodeller som fungerar som en väg för framtida e-idrottare till målinriktat spelande samt organiserad tävlings- och hobbyverksamhet. Vi tar hänsyn till samhälleliga utmaningar och unga i sårbar ställning. Spelandet förbättrar deras möjligheter att delta i ledd hobbyverksamhet. Vi har skapat en strategi för digitaliserad motion och idrott.

Gemenskap kommer alltid att vara kärnan i motionskulturen i Esbo. Digitaliseringen är en resurs som kan användas för att rikta sig till människor på ett nytt sätt. Samutveckling med kommuninvånarna och aktörerna i branschen skapar nya möjligheter att vara fysiskt aktiv på ett sätt som passar dem själva. Digitala lösningar för motion och idrott gör det möjligt att röra på sig oberoende av plats och ger möjlighet att delta i evenemang och tävlingar globalt. Det förbättrar motionens tillgänglighet för olika befolkningsgrupper.

”Digital motion och idrott tillhör alla.”

Esbo vill i framtiden att vara Finlands ledande användare av interaktiva funktioner i motions- och idrottsanläggningar och på lekplatser. I framtidens Esbo finns inga outnyttjade lokaler som inte kan används på ett mångsidigt sätt för att uppnå hela stadens mål. Passiva utrymmen kan aktiveras till exempel med hjälp av lösningar för motionsspel och interaktiva lekredskap.

Vi utnyttjar digitala lösningar på ett mångsidigt sätt för att aktivera kommuninvånare i alla åldrar. Motionsspelens potential att kombinera nöje och nytta innebär ett mångsidigt utbud i våra tjänster.

År 2040 är digital motion och idrott integrerade i det dagliga livet. Den virtuella och förstärkta verkligheten har hittat sin plats och medför innovativa sätt att delta. Digitala lösningar gör det möjligt att överbrygga gränser i anslutning till tid och plats inom motion och idrott.

Artificiell intelligens och smart utrustning skapar individuella träningsprogram och ger respons i realtid, vilket hjälper idrottare och motionärer att optimera sina prestationer och följa upp resultaten.   

”Uppföljningen av antalet besökare i realtid används i stor utsträckning i olika idrottsanläggningar. Det är möjligt att följa upp och spara uppgifterna för många idrottsanläggningar utomhus.”

Det är viktigt att granska de möjligheter och risker som tekniken medför med tanke på motion och idrott. Tekniken lockar nya människor till motion och idrott. Med hjälp av digitala lösningar kan man undanröja geografiska och ekonomiska hinder. Lokalt oberoende digitala organisationer ger möjligheter att höra till en social grupp. Språkneutral digital teknik är ett verktyg som främjar tillgänglighet och integration. Med hjälp av motionsspel har vi ökat olika målgruppers fysiska aktivitet och sociala interaktion. På så sätt förebygger vi utslagning och främjar känslan av samhörighet.

Samtidigt ska man säkerställa att tekniken inte ersätter fysisk aktivitet eller leder till ökad passivitet eller ensamhet. Faktorer som bör beaktas är att förbättra integritetsskyddet och informationssäkerheten, minska den digitala klyftan och minimera miljökonsekvenserna.

Effektiva strategier och regler är nödvändiga för tillsynen. För detta krävs sektorsövergripande samarbete mellan teknologiföretag, idrottsorganisationer, hälso- och sjukvården och den offentliga sektorn. Alla ska ha lika möjligheter att delta i och dra nytta av digitaliserad motion, oavsett socioekonomisk ställning eller bostadsort.

Det är viktigt att tekniken används på ett hållbart och etiskt sätt, som stöder målen för hälsa och välbefinnande för alla. Utvecklingen av digitala verktyg och plattformar ska genomföras på ett användarorienterat sätt med beaktande av deras långsiktiga konsekvenser för både individer och miljön. På så sätt kan vi säkerställa att digitaliseringen förbättrar livskvaliteten och främjar en aktiv livsstil.

I Finland är motion en grundläggande kulturell rättighet. Motionen är invånarorienterad och en betydande del av välbefinnandet, omsorgen och omtanken. I idrottslagen är motion all hälsofrämjande vardagsmotion, konditionsträning och motionsidrott. Regelbunden fysisk aktivitet samt den glädje och njutning som aktiviteten medför främjar vår hälsa och ger tillfredsställelse.

Vi satsar på att främja välbefinnandet. Vi erbjuder mångsidiga möjligheter till en aktiv livsstil. Vi skapar hobbyverksamhet för barn och unga i Esbo där vi stöder barn och unga i en social, hälsosam livsstil. Ett mål är också att förebygga utslagning.

Vi betonar den självorganiserade motionen. Ledda motionsgrupper för personer i alla åldrar och på alla nivåer gör det enkelt och mångsidigt att motionera. Investeringar i byggande för motionsändamål är viktiga för att främja välbefinnandet. Välskötta och lättillgängliga friluftsområden, cykelleder och idrottsplatser erbjuder möjligheter och skapar aktivitet.

Naturens inverkan är desto mer betydelsefull ju oftare man får en naturupplevelse. Särskilt den som lider av psykiska problem drar nytta av friluftsliv. Den upplevelse som friluftslivet bjuder på ska vara så tillgänglig som möjligt för alla.

Vi står inför en period av förändring i arbetet med att främja hälsa och välbefinnande. Vi bygger upp nya samarbetsmodeller med Västra Nylands välfärdsområde. Förändringen är en möjlighet för idrottsverksamheten och förutsätter aktivt samarbete. Alla tjänster vid resultatenheten för idrott är välfärdsarbete.

”Vi lockar invånarna att hitta en lämplig motionsform antingen på egen hand eller med ledare, att uppleva rörelseglädje och att få den tillfredsställelse som motionen ger.”

En av prioriteringarna i våra tjänster är möjligheten till hobbyverksamhet: varje barn och ung person ska ha möjlighet till minst en meningsfull hobby. Barnens hobbyer blir också ofta en social mötesplattform för föräldrarna. Det kan finnas hinder för hobbyverksamhet, såsom pris, barnets eller den ungas ensamhet, utanförskap eller brist på uppmuntran. Hobbyverksamhet med låg tröskel görs mer tillgänglig för barn och unga på eftermiddagarna efter skoldagen i samarbete med skolan och den tredje sektorn. Möjligheterna blir fler när man avlägsna hindren.

Lek och rörelse-verksamheten genomförs under dagen inom småbarnspedagogiken. Verksamheten grundar sig på ökad fysisk aktivitet bland barn under skolåldern och en stark partnerskapsmodell.

Resultatenheten för idrott möjliggör verksamheten och bokar lokaler, småbarnspedagogiken kommer dit med barnen och ledarna för gymnastikföreningarna i Esbo planerar innehållet och leder verksamheten tillsammans med personalen inom småbarnspedagogiken.

Verksamheten främjar barnens motoriska färdigheter, fysiska aktivitet och sociala utveckling. En tidig utveckling av de motoriska färdigheterna ger bättre förutsättningar för en omfattande utveckling av dem även senare i livet. I verksamheten lär sig barnen viktiga sociala färdigheter: samarbete, växelverkan och beaktande av andra. Att röra på sig i grupp uppmuntrar barnen att agera tillsammans och stärker gemenskapen och sammanhållningen mellan barnen. Barnen får möjlighet att uttrycka sina känslor och lära sig identifiera och reglera dem. Detta är viktigt för utvecklingen av barnens känsloliv. 

Lek och rörelse-verksamheten är inkluderande och lämplig för alla. Den ger möjlighet att delta enligt sin egen förmåga. Verksamheten är jämlik när alla barn inom småbarnspedagogiken i ett område deltar i den. Under perioden 2023–2024 har det funnits verksamhet i Alberga. År 2025 finns det omfattande verksamhet överallt i Esbo.

Esbo stads kultur- och motionsstig är avsedd för barn i åldern 6–15 år och den ger möjlighet att avgiftsfritt bekanta sig med någon idrottsgren eller kulturverksamhet. Det har funnits nästan 30 serviceproducenter inom motion och idrott. Grenen eller verksamheten väljs från serviceutbudet och hela klassen deltar i introduktionsbesöket.

Med hjälp av motionsstigen erbjuder vi alla elever ett mycket mångsidigt utbud av motionsaktiviteter att pröva på. Det är viktigt att förstå verksamhetens betydelse för att så många som möjligt ska kunna ta del av motionsaktiviteterna och få den tillfredsställelse som verksamheten ger.

Under skolloven ordnar vi tillsammans med föreningar och företag inom idrottsbranschen i huvudsak avgiftsfri verksamhet i hela staden. Målet är att ge varje barn och ung person möjligheter att hitta meningsfulla motionsaktiviteter under loven.

Det finns många möjligheter. I Esboviken och Alberga ordnas sommartid som föreningssamarbete ett populärt multisportläger för elever i årskurs 1–6.

I Esbo simhallar ordnas simundervisning för barn från förskoleåldern till årskurs 4. Dessutom ordnas egna simundervisningsturer för specialskolorna. Simföreningen ordnar simskolor så att efterfrågan och utbudet möts och familjerna får en plats för sina barn i en grupp på rätt nivå.

En utmaning i simundervisningen är stadens mångkulturella karaktär samt olika seder och bruk i familjernas hobbyvanor. Många kulturer inkluderar inte simning och då utvecklas inte barnets simkunnighet. I Esbo har man också utnyttjat olika digitala lösningar, såsom visuella anvisningar, vilket har effektiviserat simundervisningen. 

Esbo simhallar har simturer för skolelever. Staden kan erbjuda undervisning förutom i utvecklingen av den personliga simkunnigheten även i vattensäkerhet och vattenlivräddning. Simundervisningen ordnas i mindre grupp än för närvarande, så att simhallen har mer utrymme, färre störningsfaktorer och en lugnare lärandemiljö. Elever som behöver särskilt stöd beaktas.

För att utveckla hobbyverksamheten inom vattensäkerhet, vattenlivräddning och till havs kan man använda tjänsterna i havsnära Esbo med sin nästan 60 km långa havsstrand.

• I Töpinät-verksamheten deltog 3 873 barn och deras familjer.
• Lek och rörelse-verksamheten inleddes på hösten, då 37 enheter inom småbarnspedagogiken deltog.
• Det totala antalet besök i WAU-klubbar för grundskolebarn i åk 1–6 var 23 859
• Simundervisningen nådde sammanlagt 66 834 elever i åk 1–6
• Det totala antalet besök i onsdagseftermiddagars versamheten för åk 7-9 var 27 500
• Det totala antalet besök i Jumppi-verksamheten för 13-20 åldringar var 2263
• Verksamhet på onsdagseftermiddagar ordnades av 43 föreningar i 15 olika grenar
• KULPS-motionsstigen nådde 30 180 barn och unga
• I motionsverksamheten under skolloven deltog mer än 4 000 barn och unga

I Finland förändras åldersstrukturen snabbare än i andra EU-länder. Antalet minnessjuka och personer med nedsatt rörlighet ökar. Enligt befolkningsprognoserna kommer andelen Esbobor som fyllt 65 år att öka med cirka 20 000 personer fram till 2040. Åldersgrupperna med personer som fyllt 75 och 85 år ökar kraftigast. (Esbo stad, 2022, s. 11.)

Esbobornas upplevda livskvalitet är bättre än genomsnittet och 90 procent av de Esbobor som fyllt 66 år är nöjda med sin funktionsförmåga. De populäraste motionsgrenarna för seniorer är gång, cykling, simning och vattengymnastik samt gym- och styrketräning. (Esbo stad, 2024b.)

Målet med den ledda seniormotionen är att höja och upprätthålla den fysiska konditionen, förbättra funktionsförmågan och njuta av rekreation. I programmet ingår olika gymnastikgrupper, gymträning, vattengymnastik och bollspel. Vi ordnar mångsidiga motionsgrupper och -evenemang inomhus och utomhus på olika håll i Esbo. Esbos ”seniorbil” är en paketbil transporterar meningsfulla aktiviteter till äldre personer. Verksamheten på hållplatserna erbjuder de äldre öppen och avgiftsfri rådgivning, motion, dansstunder samt konst- och kulturinnehåll.

Vi skickar årligen ett brev till alla Esbobor som fyller 68 år och erbjuder motionstjänster för seniorer med vårt sportarmband +68. Dessutom ordnar vi verksamhet riktad till seniorer som fyllt 75 år.

Vi erbjuder en väntjänst där innehavaren av ett +68-armband kan ta med en myndig vän till Esbo simhallar, gym och skärgårdsbåtservice. Mer än 70 procent av användarna utnyttjar vår väntjänst i simhallarna, hälften på skärgårdsbåtarna och mer än 30 procent i gymmen (Esbo stad, 2024b). När Esboborna åldras blir omsorgen om de närstående allt viktigare.

Vision 2040: "Tillgänglig gymutrustning, friluftsleder och lokaler för gruppmotion är tillgängliga och stöder seniorernas fysiska kondition och hälsa. I framtidens Esbo är pensionärerna aktiva och till och med 100-åriga invånare motionerar. Esboborna utbildas i frivilligverksamhet tillsammans med seniorer inom idrottstjänsterna."

Anpassad motion riktas till personer vars funktionsvariation, sjukdom eller annan funktionsnedsättning gör det svårt att delta i den motion som erbjuds allmänt. I ledningen av motionsverksamheten behövs anpassning och specialkompetens. Grunderna för ledning av anpassad motion fastställs i diskrimineringslagen och idrottslagen. Kommunerna är centrala aktörer inom anpassad motion. Tjänsterna för anpassad motion berör alla åldersgrupper, cirka 15 procent av Finlands befolkning (Paralympiska kommittén, 2024).

I olika områden i Esbo finns ett mångsidigt utbud av anpassad motion. Vi genomför den anpassade motionen som grupp- och smågruppsmotion som tar hänsyn till den fysiska, psykiska och sociala helheten. Vår elektroniska kundkommunikation når ännu inte alla och endast en del av våra idrottsanläggningar är helt tillgängliga.

Vi har inlett planeringen av en arbetsbok för anpassad motion. Arbetsboken är en utvecklingsplan från och med 2025 som innehåller mål, åtgärder, tidsplan, ansvariga personer samt indikatorer för utveckling av den anpassade motionen i Esbo. Vi utreder vilka tjänster inom anpassad motion som behövs i Esbo och vem som använder dessa tjänster.

Betydelsen av anpassad motion ökar i målgrupperna barn och unga. Det är viktigt att vi garanterar barn och unga som behöver särskilt stöd en jämlik möjlighet att delta i motion – både i skolorna och på fritiden.

”Vi producerar motionsförsök och -upplevelser på ett likvärdigt och jämlikt sätt.”

Personer i arbetsför ålder motionerar i huvudsak på egen hand, i företag inom idrottsbranschen och i idrottsföreningar (UKK-institutet, 2021). Personer i arbetsför ålder motionerar i närnaturen, stadens vidsträckta skogsområden, strandområden och byggda näridrottsanläggningar.

Vi ordnar ledd motion för personer i arbetsför ålder i huvudsak i samarbete med samarbetspartner och som köpta tjänster. Vi stöder självorganiserad motion bland stadens personal genom att ordna motionsgrupper på olika håll i Esbo, även digitalt. Grupperna lämpar sig för personer i alla åldrar och med alla konditionsnivåer. Vi uppmuntrar stadens personal att delta i motionsutmaningar och kampanjer.

Antalet personer i arbetsför ålder ökar i Esbo – nästan 90 procent av ökningen förklaras av ökningen av antalet personer i arbetsför ålder med ett främmande språk som modersmål (Esbo stad, 2024c). 

Vision 2040: "I framtiden erbjuder vi tjänster som lämpar sig för alla oberoende av stödbehov. På så sätt ger vi alla personer i arbetsför ålder en jämlik möjlighet att motionera. Vi erbjuder mångsidiga miljöer för motion, som lockar människor i alla åldrar att motionera. Esbo stads arbetsplatser har en stark motionskultur."

Målet med motionsrådgivningen är att främja hälsosamma levnadsvanor, upprätthålla hälsan, förebygga sjukdomar och stödja balansen i livet. Vi hjälper kunderna att stärka sin förmåga och färdighet att själva göra val som gäller motionen. Rådgivning och handledning behövs för att skapa motionsvanor och tillägna sig en mer motionsinriktad livsstil. Det är också viktigt med tanke på hälsan att stödja funktionsförmågan och öka de sociala kontakterna hos personer som rör på sig för lite. Med hjälp av motionsrådgivning uppmuntrar vi kunderna att motionera tillräckligt med tanke på hälsan. Tjänsten är avgiftsfri för kunden. Vi försöker hitta ett sätt för kunden att uppnå de överenskomna målen genom att vägleda hen att motionera till exempel i motionsgrupper eller på egen hand.

Det är viktigt att stödja en motionsinriktad livsstil och vårt samarbete med Västra Nylands välfärdsområde betonas. En fungerande servicekedja inom motionsrådgivningen innebär samarbete mellan olika parter, där var och en har en uppgift och ett ansvar. På så sätt uppkommer en enhetlig tjänst som stöder uppnåendet av en mer rörlig vardag.

Esbo är en attraktiv, framtidsorienterad och internationell stad som bygger på gemenskap och partnerskap. Partnerskapen betonas i takt med att områdena växer och idrottsanläggningarna blir allt fler. Kraven på servicenivån ökar. Resultatenheten för idrott ser bättre ut för alla ju mer till exempel föreningsfältet deltar i de mål som ställts upp tillsammans.

Vi samarbetar internt i staden samt med olika organisationer och andra aktörer på ett mångsidigt och omfattande sätt. Det finns olika slags partnerskap: ett partnerskap kan bestå av många olika typer av samarbete, köp av tjänster eller ordnande av evenemang. Nätverken skapar möjligheter till samarbete med olika aktörer, informationsspridning och delning av bästa praxis. Detta gör vårt motionsutbud mångsidigare och främjar effektiviteten i våra tjänster.

Staden bygger nya simhallar, gymnastiksalar i skolorna och konstgräsplaner. Privata aktörer och organisationer bygger nya idrottsanläggningar där staden köper turer till skolorna. Staden stöder föreningarna med hyresbidrag för att priset på hobbyverksamhet inte ska bli ohållbart.

Denna partnerskapsmodell har i Esbo blivit ett sätt att bygga upp och utveckla anläggningarna för motion och idrott. Staden överförde sitt tidigare investeringsansvar i första hand till utövarna och i andra hand till företagare och investerare inom idrottsbranschen. Därför har idrottsanläggningarna utvecklats i takt med att verksamheten har ökat i många stora grengrupper.

I Esbo har man utarbetat principer för partnerskapsavtal för byggande av idrottsanläggningar. I framtiden kommer städerna i huvudstadsregionen att samarbeta allt intensivare, till exempel genom att betrakta nätverket av simhallar som en helhet.

Serviceområdet för idrottsanläggningar samarbetar på bred front med båtklubbar och i fråga om konstgräs med fotbollsföreningar. Modellen Public Private Partnership används i Mellersta Esbos simhall. Modellen gör det möjligt att känna till kostnaderna för hela avtalsperioden. Dessutom har staden ingått avtal om köpta tjänster med vissa aktörer.

För uppkomsten av partnerskap och nya projekt behövs resurser och stöd på stadsnivå. Partnerskapen har också beaktats i strategin på stadsnivå vid evenemang.

Vision 2040: "Samarbetet med idrottsföreningar och företag kan i framtiden vara mångfacetterat, vilket alla har nytta av. Föreningarna kan sköta tillsynen över lokalerna eller en del av kommuninvånarnas motionsidrott. Samarbetet med Västra Nylands välfärdsområde är också viktigt.

Esbo stad, företag och forskningsinstitut möts i Kägeluddens innovationskluster. Aalto-universitetet möjliggör utveckling av innovationer även för motion och välbefinnande. Samarbetet med företag inom idrottsbranschen blir allt mångsidigare och tätare. Företagen producerar hållbara och djärva innovationer som hjälper oss att hantera på de utmaningar som resultatområdet för idrott möter. Samtidigt erbjuder vi företagen en plattform för försök och en miljölösning som främjar Esbobornas välbefinnande och motion."

”Genom partnerskap skapar vi en unik och hållbar plattform för gemenskap och känslomässiga band.”

I Esbo finns över 300 idrottsföreningar som spelar en central roll för idrottsverksamheten bland Esboborna. Föreningsverksamheten utgör framför allt grunden för motion bland barn och unga. Mer än 100 föreningar ansöker om understöd för idrottsverksamhet. De föreningar som ansökt om understöd har sammanlagt cirka 43 000 utövare under 20 år, vilket är cirka 55 procent av alla 0–20-åringar i Esbo (statistikdatabasen Helsingforsregionens områdesserier och Statistikcentralen, 2023).

Föreningarna spelar en viktig roll för idrottsverksamheten bland barn och unga; de är en stor del av det sociala fostringsarbetet. De stöder våra barns uppväxt och lärandefärdigheter samt ökar studiemotivationen. Därför är det skäl att utveckla samarbetet mellan skolan och föreningsverksamheten.

Städerna ska skapa goda förutsättningar för ett föreningsfält som ordnar motion och samarbeta med aktörer som tillhandahåller samhällsaktivitet. I Esbo är samarbetet mångsidigt, interaktivt och högklassigt. Förtroendet mellan staden och föreningsfältet är starkt. Man samarbetar för att ordna evenemang, öka användningen av lokalerna med egen övervakning, skapa avgiftsfria motionsgrupper och bygga idrottsanläggningar. Gemensamma teman har varit de utmaningar som integrationen medför, det stigande priset på hobbyverksamheten samt etisk och ansvarsfull föreningsverksamhet. Med lokallösningar stöder vi de föreningar som ordnar avgiftsfri verksamhet som är öppen för alla. Vi beaktar områdenas särdrag.

Föreningsverksamheten håller småningom på att övergå från intressebevakning och identitetsarbete till produktion och produktifiering av tjänster – och medlemmarna är också allt oftare beredda att betala för dessa tjänster. Utmaningar i föreningsverksamheten är bland annat att anpassa verksamheten till behoven hos personer med ett främmande språk som modersmål och invandrare samt att aktivera och engagera frivilliga. Om föreningarna inte lyckas med detta kan verksamheten inte utvidgas nämnvärt utan att kostnaderna stiger. Merkostnader orsakas också av att idrottsföreningarna och de privata aktörerna till stor del har fått ta över ansvaret för att bygga motions- och idrottsanläggningar.

Idrottsföreningsverksamheten är grunden för gemenskapen i Esbo. Den har vuxit fram i förorterna och dess livskraft har grundat sig på kunniga och aktiva kommuninvånare samt frivilligarbete av hög kvalitet. Frivilliga behövs i föreningarna i många olika roller: som tränare och ledare, som materialförvaltare, som arrangörer av evenemang och i föreningens administrativa uppgifter. Det blir dock allt svårare att hitta frivilliga till idrottsföreningarna. Det finns många orsaker till detta: ovilja att engagera sig, tidsbrist och prioritering av den egna fritiden. Idrottsföreningarna måste utveckla sina strategier och erbjuda flexibla och meningsfulla möjligheter för att locka till sig och hålla kvar frivilliga i sin verksamhet.

Energikrisen och den stigande kvalitetsnivån har bidragit till att öka föreningarnas kostnader. Det finns stora skillnader mellan olika grenar när det gäller kostnaderna för hobbyverksamheten och de idrottsanläggningar som behövs grenen inverkar också starkt verksamhetens pris. (Statens idrottsråd, 2023, s. 38.)

Föreningsverksamheten har småningom i allt högre grad flyttats från utomhusanläggningar till lokaler inomhus. Friidrott och fotboll är grenar som tränas året om som kräver särskilda anläggningar. Issport utövas på is hela året utom under högsommaren. Detta har krävt snabba åtgärder och alla grenar har inte kunnat erbjudas lokaler som motsvarar behovet. Förändringen i kravnivån är en utmaning för alla.

Esbo blir allt mer internationellt – i början av 2023 hade fjärde minderårig i Esbo ett främmande språk som modersmål. I och med befolkningsutvecklingen uppkommer nya grenar. Bra exempel på detta är till exempel cricket och padel. Samtidigt kan det vara svårt att få med nya utövare i traditionella grenar. Vissa grengrupper kan hotas av brist på utövare.

Vi beviljar turer i stadens idrottsanläggningar. Det är en utmaning att anvisa alla grenar och föreningar fungerande och trygga lokaler för just deras behov. Det finns få lediga turer till olika idrottsanläggningar för kommuninvånarna, eftersom största delen av de tillgängliga anläggningarna används av föreningar. Trots detta strävar vi efter att lämna kvar lediga turer för kommuninvånarna i hallar och på planer.

Turerna söks och beviljas i regel för två år i taget via den elektroniska bokningskalendern. Varje år behandlas cirka 20 000 ansökningar om turer via den elektroniska bokningskalendern. Olika idrottsanläggningar har nästan 500 000 godkända bokningar per år. För närvarande utvecklas ett nytt elektroniskt system för bokning av anläggningar. Man vill hålla servicenivån hög.

Antalet olika grenar, föreningar och unga i dem ökar. År 2040 beräknas Esbo ha 80 000 fler invånare än för närvarande (385 000). Avsaknaden av ändamålsenliga idrottsanläggningar är ett hinder för föreningsverksamheten inom idrotten och därmed för att verksamheten ska kunna fortsätta och utvidgas.

Föreningarna i Esbo använder aktivt skolornas idrottsanläggningar på kvällar och veckoslut. Under skolloven, exempelvis sommartid, beviljas turer med egen övervakning i nästan 50 skolors gymnastiksalar. Det råder ständig brist på stora gymnastiksalar i skolorna.

Esbos femte idrottshall färdigställdes i Mattby i början av 2024. Den ger önskat extra utrymme för de grenar som behöver stora lokaler med högt i tak. I hallen kan man också ordna nationella och internationella idrottsevenemang. Användningen av hallen belastas dock av studentskrivningarna. Salen är för bra för ineffektiv användning.

I juni 2023 färdigställdes idrottshallen Kameleonten i Alberga idrottspark, där vi köper turer för redskapsgymnastik, Lek och rörelse-verksamheten för barn i under skolåldern samt Urhea-verksamheten. I hallen ordnas också ledda seniormotionstimmar.

Vi köper isturer för barn inom småbarnspedagogiken och skolelever på ett regionalt heltäckande sätt från föreningen Jääurheilun Tukis ishallar.

Simhallssituationen i Esbo är en utmaning simföreningarnas och kommuninvånarnas hobbyverksamhet och simmöjligheter. För att simhallarnas vattenyta per invånare ska hållas på nuvarande nivå behövs en ny simhall i Esbo per cirka 60 000 nya invånare. En diskussion om byggandet av en ny simhall borde inledas redan nu.

För vuxna simmare och grenar som inte kan utövas under simhallens öppettider beviljas turer utanför öppettiderna. Även användningen av bassängerna förändras. Vi vill därför analysera förändringen med tanke på nya investeringar i simhallar. De nya lokal- och servicelösningarna skulle göra det möjligt att på ett mångsidigt sätt utöva olika vattenidrottsgrenar och utnyttja digitala enheter i tjänsterna. Samtidigt måste man ändå lämna tillräckligt med utrymme för simning. En höj- och sänkbar botten tillåter effektiv och ändamålsenlig användning av bassängerna.

Inkvarteringen i skolorna har stor betydelse för staden, eftersom Esbo står värd för vårt lands största juniorturneringar och läger. Detta stöder också stadens egna mål att vara en av de viktigaste städerna inom junior- och ungdomsverksamheten. Möjligheterna till tillfällig inkvartering i skolor beaktas när nya skollokaler planeras, renoveras och byggs. Maximalt finns det möjlighet till inkvartering i skolornas gymnastiksalar och i klassrum för 4 400 personer/natt.

I Esbo är fotboll, simning och gymnastik populära grenar. Enligt den information som samlats in deltar över hälften av antalet barn och unga i all föreningsverksamhet i just dessa grenar. I vissa grenar skulle det finnas fler utövare, men grenen är dyr för utövaren. Partnerskapsmodellen behandlar grenarna ojämlikt.

I föreningsverksamheten deltar sammanlagt cirka 43 000 personer under 20 år, av vilka en del deltar i flera grenar. I grenar där bristen på lokaler är akut har föreningsverksamheten inte kunnat utvidgas. Allt fler föreningar har byggt eller hyrt lokaler och på så sätt sökt lösningar på sin utrymmesbrist. Kostnaderna stiger och ojämlikheten mellan grenarna ökar.

Utövare av ungdomskulturella grenar, såsom frisbeegolf och skejting, motionerar på egen hand utan förankring i den traditionella föreningsverksamheten. Det blir allt svårare för föreningarna att få utövare att engagera sig i föreningarnas gren.

I synnerhet stora salar samt is-, motions- och fotbollshallar har en hög användningsgrad på vardagskvällar och veckoslut.

Idrottsföreningarnas största stöd från staden är subventionen av lokaler. Vi fakturerar föreningarna för cirka 3–15 procent av lokalernas faktiska kostnader. Dessutom hjälper vi föreningarna med allmänna understöd och hyresbidrag. Understöden har stor betydelse, eftersom man med hjälp av dessa medel kan jämna ut den orättvisa som användningen av stadens lokaler för olika grenar har orsakat.

Det stigande priset på motion och idrott är ett hot mot hobbyverksamheten för barn och unga samt mot ökningen av antalet utövare i föreningarna. Eftersom utövarna finansierar idrottsföreningarnas verksamhet utgör detta en utmaning även för idrottsföreningarna.

”År 2040 motionerar Esbobor över grengränserna. Tack vare samarbetet mellan föreningarna och grenarna är det lätt att utöva flera grenar. Dagens kreativa, ungdomskulturella grenar har blivit mainstream.”

Verksamhets-, projekt- och hyresunderstöd inom motion och idrott beviljas för föreningsverksamhet som registrerats i Esbo för träningsverksamhet för personer under 20 år.

Varje år beviljas cirka 70 föreningar understöd för idrottsverksamhet. Understödet för idrottsverksamhet utgör endast 3,4 procent av föreningarnas kostnader. Understödsandelen per ung person är cirka 33 euro per år. Den subvention av lokaler som utövaren får per gren är 200–600 euro/utövare.

Understödet för idrottsverksamhet riktas till att främja föreningarnas verksamhet med låg tröskel. Understödets storlek grundar sig delvis på antalet grupper som föreningen leder. På så sätt stöder föreningsverksamheten också stadens strategiska mål.

Understödsbeloppet för idrottsverksamhet för grupper med särskilda behov har fyrdubblats till 100 000 euro/år. Understödet beviljas 30 föreningar. Målet är att fördubbla understödet.  Idrottsföreningarna i Esbo bär sitt samhällsansvar på ett fint sätt för att få grupper med särskilda behov att motionera.

Hyresbidraget har stor betydelse för grenarna med tanke på jämlikheten. Cirka 50 föreningar beviljas sammanlagt 3 +358 9 0000 euro i hyresbidrag för mer än hundra lokaler. Bidragsbeloppet är cirka 100 €/utövare under 20 år. Med bidragsbeloppet kan man täcka cirka 35 procent av föreningarnas hyror. Om bidragsprocenten sjunker hotas jämlikheten i föreningsverksamheten och framför allt polariseringen av grenarna utgör ett hot.

Av antalet utövare kan man se att priset på hobbyverksamheten styr de unga till de förmånligaste hobbyerna. Risken är att en del unga därför också är tvungna att avstå från att delta i verksamheten. Staden ska ha ett tillräckligt antal köpta turer i anläggningar som ägs av organisationer för att det ska vara möjligt att utöva hobbyer.

Hyresbidragen borde uppgå till cirka 40 procent av kostnaderna för anläggningarna. För varje miljon euro som föreningarna investerar i byggande bör cirka 35 000 euro läggas till hyresbidraget för att beloppet ska hållas nära 40 procent. I föreningarnas direkta hyresobjekt borde bidragets andel vara 40 procent av hyran.

Naturen i Esbo är mångsidig. Frilufts- och näridrottsanläggningarna skapar vardagsupplevelser för invånarna. Programmet för näridrottsanläggningar i Esbo (2019–2028) gör det möjligt för alla att motionera. Betydelsen av utomhusmotion har ökat kraftigt under de senaste åren. I en stadsmiljö som utvecklas bör man möjliggöra tillräckliga utomhusområden för invånarnas närmotion samt för idrottsföreningarnas idrottsanläggningar. Mångsidiga näridrottsparker på två hektar tillgodoser dessa behov. En idrottsanläggning utomhus är en kostnadseffektiv investering.

I Esbo finns sex idrottsparker. Alberga, Dalvik, Mellersta Esbo, Esbovikens, Mattby och Hagalunds idrottsparker ligger i Esbo regioncentrum. Idrottsparkerna erbjuder kommuninvånarna och idrottsföreningarna mångsidiga anläggningar för idrott och friluftsliv året om. De är högklassiga tävlings- och evenemangscenter för motion och idrott samt näridrottsanläggningar. En balanserad regional utveckling är viktig.

Mindre motionsparker på olika håll i Esbo kompletterar utbudet av idrottsparker. Utöver föreningarnas turer finns det i idrottsparkerna områden, planer och näridrottsanläggningar som kan användas fritt. Konstisplaner möjliggör skridskoåkning även under milda vintrar.

Vi uppmuntrar personer i arbetsför ålder till en motionsinriktad livsstil med hjälp av nätverket av gång- och cykelleder samt friluftsleder. Vårt nätverk av skidspår är omfattande, högklassigt och ingår i helheten i huvudstadsregionen. Vårt välskötta nätverk av friluftsleder sträcker sig nära alla Esbobor i storslagna Noux nationalpark eller som en strandpromenad längs havsstranden. Esbos program för främjande av cykling har genomförts i syfte att göra cyklingen trygg.

Stadens personal har skötsel- och underhållsansvaret för idrottsanläggningarna i Esbo. Lokaltjänster ansvarar för underhållet av anläggningarna. I tillsynen över idrottsanläggningarna samarbetar vi med föreningarna. Vi köper tjänster av företag och samarbetspartner för renoveringsprojekt.

Under ledning av stadsplaneringscentralen har vi utarbetat storområdesspecifika rekreationsvisioner för Esboviken, Alberga, Mattby och Hagalund samt för havsnära Esbo. För närvarande utarbetas en rekreationsvision för Esbo centrum och Köklax. Syftet med visionerna har varit att utveckla helhetsbehovet av motions- och rekreationstjänster 2050.

I Esbo bereds generalplanen 2060. Det bör säkerställas att betydande reserveringar för inomhus- och utomhusområden vid resultatenheten för idrott ingår i generalplanen. För generalplanearbetet har man utarbetat principer och riktlinjer för ordnandet av tjänster samt diskuterat placeringen av framtida funktioner. Generalplansenheten lät sommaren 2024 göra en utredning av Esbo idrottsparker. I utredningen undersöktes idrottsanläggningarna i förhållande till folkmängden och det regionala utbudet av idrottsanläggningar 2060.

Utgående från befolkningsprognoserna och tillgängligheten ska planläggningen säkerställa möjligheten att bygga badstränder, idrottsparker och idrottshallar även för tävlings- och elitidrott. Dessutom ska hamnar och friluftsområden tryggas genom planläggning. I planeringen och genomförandet av idrottsanläggningarna ska man beakta ökningen av driftskapaciteten och kraven på ändringar i öppettiderna.

Vision 2040: "Idrottsanläggningarna kan nås med kollektivtrafik och anpassas till att fungera som mångsidiga mötesplatser även för unga och personer som behöver stöd. Sådana anläggningar tillhandahåller utmärkta arbetstillfällen för unga.

Vi har gjort det möjligt att bygga nya hamnar och vinterförvaringsområden för båtar samt utvecklat de nuvarande tjänsterna. Vi har anpassat oss till idrottstrender och alternativa grenar, såsom parkour, tävlingar i drönarracing eller elcykling."

Simhallarna och våra idrottsparker är mångsidiga centrum för tävlingsverksamhet; näridrottsanläggningar där bassänger, konstisar, utomhusgym och motionstrappor är i fritt bruk och inspirerar olika användargrupper till mångsidig motion. Idrottsparkerna har ett omfattande utbud av anläggningar för olika grenar, idrottshallar och flera stora planer. Vi strävar efter en balanserad utveckling av anläggningarna och serviceutbudet i områdena.

Idrottsparkerna är lättillgängliga, eftersom friluftsleder och gång- och cykelleder utgör en snabb förbindelse från närområdena och kollektivtrafiken går alldeles i närheten av idrottsparkerna. Idrottsparkernas tillgänglighet förverkligas ännu inte till alla delar. Områdena används aktivt året om.

Idrottsparkerna är utmärkta platser att arrangera motionsevenemang och i vissa idrottsparker kan man regelbundet arrangera internationella elitidrottsevenemang och tävlingar. En del av idrottsparkerna lämpar sig också för konserter. Olika användargrupper kan använda anläggningarna i idrottsparkerna från morgon till kväll. För kommuninvånarna är idrottsparkerna livskraftiga mötesplatser i vardagen över generationsgränserna.

Idrottsparkerna i Esbo har sina egna särdrag som styr utvecklingen av dem. Målet ska vara att familjerna ska trivas med att komma till idrottsparkerna tillsammans och att idrottsparkerna ska bjuda på aktiviteter för alla oberoende av ålder eller fysisk kondition.

Tränings- och tävlingsverksamheten kräver att stora idrottsparker byggs. Exempelvis allaktivitetshallen Kameleonten färdigställdes i Alberga idrottspark 2023 och Hagalunds idrottspark kommer att få en fotbollsstadion. Genom planläggning reserveras de områden som de nya idrottsparkerna kräver med tanke på det förutspådda invånarantalet.

I anslutning till de nya skolorna byggs tillräckliga utrymmen för inomhusmotion för skolelevernas behov under gymnastiklektionerna samt för idrottsföreningarnas behov på kvällar, veckoslut och under skolloven. Även partnerskapsprojekten ska beaktas i fråga om lokaler för inomhusmotion när nya skolor planeras. I anslutning till skolorna byggs tillräckligt stora idrottsplaner med konstgräsyta utomhus för skolgymnastik, idrottsföreningsverksamhet och generationsöverskridande fri motion. Skolornas gårdar och planer fungerar som näridrottsanläggningar för invånarna.

”År 2040 har Esbo ett stort och mångsidigt idrottscenter för olika grenar som är avsett för kommuninvånare och föreningar och som upprätthålls av staden och är förmånligt för kommuninvånarna.”

Utomhusgymmen har gjort styrketräningen tillgänglig för alla. Utomhusgymmens läge nära hemmet och i en naturnära miljö lockar Esboborna att motionera. Gymmens popularitet har ökat tack vare deras mångsidighet och den höga nivån på utrustningen. (Esbo stad, 2024b).

Vision 2040: "Näridrottsanläggningarna och utomhusgymmen har utökats årligen och utvecklats så att de är mer tillgängliga för alla användargrupper. Utrustningen för utomhusmotion är en del av utbudet i idrottsparkerna och utbudet av gång- och cykelleder möjliggör träning med låg tröskel. Kommuninvånarna har engagerats i utvecklingen av utomhusgymmen och olika användargruppers särskilda behov har beaktats. I Esbo finns också idrottsparker för teknikgrenar vars syfte är att utveckla motionsfärdigheterna hos Esbobor i olika åldrar."

Esboborna uppskattar naturen, dess friluftsleder, havsnära Esbo, Strandpromenaden och den stora Centralparken. Naturen erbjuder likvärdiga och jämlika möjligheter till motion. När naturtjänsterna planeras ska tillgängligheten beaktas. All utomhusmotion är generationsöverskridande – en plattform för gemensam motion för hela familjen.

När det finns snö erbjuder vårt nätverk av skidspår 200 kilometer skötta spår, varav nästan en fjärdedel har belysning. Spårlederna fungerar året om som ett stödnät för all slags motion i naturen. Oitans, Alberga och Centralparkens skidspår med konstgjord snö förlänger skidsäsongen och garanterar skidåkning även under snöfattiga vintrar. Genom att lagra snö tidigarelägger vi skidsäsongens start.

Hela huvudstadsregionens 600 kilometer långa nätverk av skidspår kunde mycket väl vara ett av Unescos världsarvsobjekt. Ingen annanstans i världen kan ett metropolområde erbjuda något motsvarande. På sommaren utgör spårlederna ett oslagbart nätverk av cykelleder, även med tanke på cykelturismen.

I Esbo finns Noux nationalpark med sina ödemarker och en vacker skärgård, som kommuninvånarna kan uppleva med hjälp av skärgårdsbåtstrafiken.
Till de generationsöverskridande tjänsterna hör också ett nätverk av konstisplaner som säkerställer att det är möjligt att åka skridsko även under milda vintrar. År 2040 finns det nästan 20 konstisplaner på olika håll i Esbo.

Våra tjänster har i flera år legat i spetsen för utvecklingen av idrottsanläggningar med nära anknytning till naturen. Friluftslederna är omtyckta av friluftarna och Noux är en av Finlands populäraste nationalparker (Forststyrelsen, 2023).

Planeringen och byggandet av friluftsleder styrs av den allmänna planen för friluftslederna. Vårt nätverk av friluftsleder sträcker sig från havsstranden norrut till Noux ödemarker. Nätverket är omfattande och högklassigt. Möjligheter finns att utöva allt från vandring till cykling, från orientering till simning. Alla har kontakt med naturen.

Friluftsområdena, såsom Oitans, Pirttibacka och Noux, är vidsträckta utflyktsmål och friluftsområden där det finns olika friluftstjänster, bland annat eldplatser och tältningsområden. I friluftsområdena och på lederna ordnas också många slags tävlingar och evenemang, till exempel orientering och stiglöpning. Evenemangen bör möjliggöras även i framtiden utan oskäliga begränsningar.

”Alla har tillgång till naturen och de möjligheter den erbjuder, och tjänsterna är tillgängliga och förmånliga.”

I Esbo finns 58 kilometer havsnära strandlinje och över 100 öar. Östersjön är unik och erbjuder esboborna fantastiska upplevelser. Vi stärker den havsnära identiteten genom att skapa bättre tillgänglighet till Esbo skärgård. Skärgårdens mångfald och omfattning garanterar goda utgångspunkter för utveckling av servicen och skärgårdsbesök.

Vi erbjuder kommuninvånarna omfattande möjligheter i havsnära Esbo. Staden äger och upprätthåller elva friluftsöar. Med det nuvarande besökarantalet är vår skärgårds bärkraft redan vid de yttersta gränserna. En betydande förbättring av tjänsterna är inte möjlig utan el-, vatten- och avloppsnät. I utvecklingen av de nuvarande och eventuella nya tjänsterna på friluftsöarna ska man beakta till exempel antalet bryggplatser, servicelokalerna för besökare och skärgårdsbåtarnas rutter. I Esbo finns en lång strandlinje, men få landstigningsplatser och moderna anläggningar för vattengymnastik.

Havsnära Esbo har en enorm potential för livskraft. En lösning för att få utbudet och den växande efterfrågan att mötas kunde vara att ta i bruk nya friluftsöar. Exempelvis skulle ibruktagandet av Tvijälp i Hagalunds storområde öka jämlikheten i havsnära Esbo. Ön kan nås till fots och med cykel och anslutas till Strandpromenaden och dess tjänster. Utöver naturstigen kunde man på ön bygga den gästhamn som det finns behov av i Esbo och tillhörande service, vilket också skulle öka turismen till Esbo.

”Esbo skärgårdsområde är alla Esbobors egen idrottsanläggning med aktiv och gemensam verksamhet året om, som lockar motionärer över kommungränserna.”

I Esbo finns sammanlagt 33 båthamnar, 13 skärgårdsbåtsbryggor och 4 gästbryggor. De största utmaningarna för hamnarna är att bryggorna åldras, farlederna blir grundare och båtarna blir större. Dessutom finns det utrymme för utveckling av tillgängligheten i hamnarna, på bryggorna och i skärgården.

I Esbo saknas en högklassig gästhamn. Sådan basservice omfattar bryggplatsservice, sanitetsutrymmen, bastu samt café- och restaurangtjänster. Utrustningen i hamnar och på öar ska beakta lösningar som minskar belastningen på miljön samt olika väderförhållanden. Det är viktigt att båthamnen också kan nås med kollektivtrafik.

När hamnfunktionerna utvecklas är det viktigt att planera placeringen av tvätt-, lyft- och serviceutrustning för båtar samt att trygga tillräckliga vinterförvaringsplatser. Även båtarnas olika storleksklasser ska beaktas. Man måste reservera utrymme för förändringar i båtkulturen.

Vi söker aktivt partner och företagare för att tillhandhålla mångsidig service i havsnära Esbo och längs Strandpromenaden. Partnerskapet med båtklubbar och segelsällskap utvidgas och båtentusiaster kommer i allt högre grad att ansvara för underhållet av bryggorna och administrationen av hamnområdena. Samarbetet med Helsingfors stad ökar i fråga om skärgårdstrafiken, gästhamnarna, den marina teknologin och fiskeverksamheten.

Man fäster uppmärksamhet vid båthamnarnas säkerhet. Kunderna vill minska antalet stölder och skadegörelsen på båtarna. Det innebär allt oftare att man vill köpa en båt- och vinterförvaringsplats i ett bevakat område. Bryggportarna med ellås är lätta att använda och tillgängliga. De minskar risken för skadegörelse.

De stora båtarnas andel av hela båtbeståndet ökar. För över tio meter långa och över tre meter breda båtar behövs tilläggsplatser. Även i denna båtgrupp beaktas tillgängligheten genom att bygga gångbommar. Användningen av samägda båtar och hyresbåtar ökar.

Vision 2040: "Seglingen fortsätter att vara populär på grund av dess miljövänlighet och låga energiförbrukning. Av samma anledning utvecklas elbåtstrafiken och är mycket vanlig 2040. Bland båtfolket är många är oroliga för båtarnas olje- och kolväteutsläpp. Elbåtstrafiken har beaktats med laddningsinfrastruktur i planeringen av nya bryggor och renoveringarna av gamla. Det ska finnas tillräckligt med laddningsstationer och båtplatser för dem som använder elbåtar. Detta ska också beaktas i vinterförvaringsområdena.

Roddbåtarnas popularitet har ökat när allt fler vill fiska från roddbåt. Det är billigt och ekologiskt. Roddbåtsanvändarna har beaktats i båthamnarna som en egen växande grupp och de kan få en båtplats. Även paddling och vindsurfing blir allt populärare och vingsurfing (wing surfing) har blivit en ny gren. Coastal-rodd på havet är en växande gren inom konditionsrodden.

Ansökan om båtplatser, vinterförvaringsplatser och förvaringsplatser har automatiserats och kunden kan själv söka en båtplats på de lediga platser som finns i bokningssystemet."

Elitidrotten är en del av samhället, en del av ett omfattande internationellt samarbete. Den ger glädje och nytta för idrottare samt upplevelser för åskådarna och hela samhället. Trots att elitidrotten har förlorat en del av sin tidigare betydelse som en faktor som förenar folket bygger den fortfarande upp gemenskap, stärker den nationella och lokala identiteten, lär utövarna hantera besvikelser samt väcker känslor och skapar gemensamma upplevelser. Tre av fyra finländare är intresserade av finländska idrottares internationella framgång och 70 procent gläds åt att följa elitidrotten. (Finlands Olympiska Kommitté och Finlands Paralympiska Kommitté, 2018.)

För städerna erbjuder idrotten anseende, dragningskraft och gemenskap. I Esbo är en elitidrottare en positiv förebild, idol och inspirationskälla som uppmuntrar unga Esbobor att motionera – idrotten kan göra det omöjliga möjligt.

Som stöd för elitidrotten finns ett bredare föreningsfält för tävlingsidrott i Esbo. Med tävlings- och elitidrott avses i detta sammanhang målinriktad och organiserad idrott för personer över 12 år (Institutet för elitidrott KIHU, 2024). Den bygger på framgångsrik junioridrott och högklassig träning i Esbo. I Esbo sysselsätter föreningsverksamheten direkt hundratals människor. Vi har årligen cirka 200 medaljörer på FM-nivå i olika grenar. Varje år ordnar vi en egen idrottsgala som höjer uppskattningen för idrottarna samt för idrotten och stödgrupperna i Esbo. Grunden för framgången läggs av elitidrottsföreningarna i Esbo – organisationer man vill höra till.

Esbo är ett exempel på ett fungerande och målinriktat multiprofessionellt stödnätverk för idrottare och samarbete mellan grenar, föreningar, läroanstalter och staden. I Esbo finns tre läroanstalter som stöder elitidrott på andra stadiet. I både Haukilahden lukio och Leppävaaran lukio inledde cirka 70 studerande sina studier på Urhea-linjen hösten 2023.

Vid Omnias yrkesläroanstalt används principen om kontinuerlig ansökan. Det finns två Urhea-skolor för årskurserna 7–9: Alberga skola och Tiistilän koulu. Dessutom finns det några Urhea-elever på årskurserna 7–9 i andra skolor i Esbo.

Resurserna bestämmer tävlings- och elitidrottens riktning. Skuggsidorna med elitidrotten, såsom etiska problem och storevenemangens inverkan på klimatet och miljön, måste identifieras. En stor utmaning för Esbo är i synnerhet att garantera tillräckligt högklassiga förhållanden för tävlings- och elitidrotten.

Elitidrotten måste betraktas realistiskt och ärligt. En korrekt lägesbild av elitidrotten och de faktorer som påverkar den hjälper oss att definiera vår inställning till elitidrotten och fokusera på den väsentliga utvecklingen. Tävlings- och elitidrottens roll i byggandet av ett hållbart Esbo bör stärkas. Detta kräver ett närmare samarbete mellan staden och idrottsaktörerna samt en satsning på högklassig träning och stöd till unga. Våra tävlings- och elitidrottsföreningar är beredda att delta i principerna för hållbar fostran och ge sitt stöd till alla unga som kommer med i verksamheten.

Samarbetet med elitidrotten och Aalto-universitetet kan ge en ny inblick i elitidrotten i Esbo. Möjligheten är enorm och det är värt att satsa på en modell som ger alla parter nytta.

”Vi är en ansvarstagande och etiskt hållbar elitidrottsstad”

Esbo är en aktiv, modig, nyfiken evenemangsstad som snabbt internationaliseras. I centrum står invånarna, organisationerna och företagen vars betydelse för formandet av Esbos identitet via evenemang är oersättlig. Genom att erbjuda en plattform för evenemangen bygger vi upp ett partnerskap med evenemangsproducenterna med betoning på Esbo och Esboborna. I Esbo har redan blivit ”hemort” för elitidrottsevenemang inom friidrott, basket och tennis.

Under 2023 ordnade resultatenheten för idrott sammanlagt 24 samarbetsevenemang. Dessa var bland annat EM i konståkning, Davis Cup i tennis, U23 EM i friidrott, Espoo liikkuu Tournament och Elisa Masters Esbo. 

Samarbetsevenemang 2017–2024

• Kungstravet
• Stadium Sports Camp
• Orienteringstävlingen FinnSpring 
• FIMBA – VM i basket för seniorer
• VM i ishockey för damer
• Gymnastikdagar
• Stafettkarnevalen
• Invigningen av den europeiska idrottsveckan – School Action Day
• Motonet GP
• CC Esbo Fencing Challenge i fäktning
• EM, VM och Masters-tävlingar i Lightning-klass
• Giro d’Espoo och cyklingsevenemang för familjer
• Esbo Strandmaraton
• Finlandia Trophy Espoo
• FM i synkroniserad konståkning
• Tallink Tournament/Espoo liikkuu Tournament
• Susijengits hemmamatcher
• Davis Cup i tennis
• Rollo-simtävlingar
• VM i ringette för damer och unga
• Elisa Masters Esbo
• EM i konståkning
• Internationell SEGL Champions League kvalturnering i goalball
• FM i skidåkning för unga
• U23 EM i friidrott
• Ishockey-VM U18
• FM i landsvägscykling

I Esbo ordnas högprofilevenemang och storevenemang inom idrotten. Högprofilevenemangen är evenemang som arrangeras i samarbete med organisationer i Esbo och som stärker Esbos dragningskraft, lokala identitet och stolthet. Idrottsföreningarna i Esbo ordnar årligen hundratals matcher, tävlingar och turneringar på huvudserie- eller FM-nivå, som stärker gemenskapen och skapar permanent livskraft. Vi är en stor och attraktiv stad för junioridrott.

Betydande nationella och internationella storevenemang vid resultatenheten för idrott genomförs med hjälp av partnerskap i huvudsak med grenförbunden och föreningarna i Esbo. Storevenemangen är en betydande orsak att resa till Esbo (Salmi Platform Oy, 2024).

”Uppskattningen av elitidrotten i Esbo ökar gemenskapen och känslobanden till hemstaden.”

Evenemangssamarbetet inom staden och med samarbetspartner utvecklas. Esbos evenemangsprinciper har skapats för staden. Undersökningen av evenemangens effektivitet är ett etablerat verksamhetssätt. Vi utarbetar enhetliga mallar för statistikföring och årsklocka för evenemangen samt utarbetar handboken Hållbar evenemangsstad. Vi utvecklar också evenemangsmarknadsföringen.

Nya grenar och kulturer kräver tid, förändringsberedskap och flexibilitet. Städerna tävlar sinsemellan om evenemangen. Man strävar efter att bevara mångfalden av samarbetsevenemang vid resultatenheten för idrott så att de tilltalar en så bred publik som möjligt.

Naturen är Esbos styrka. Mångsidiga idrottsanläggningar utomhus gör det möjligt att ordna evenemang i olika grenar och på olika nivåer. År 2040 är Esbo en attraktiv aktör som möjliggör nationella och internationella friluftsevenemang.

Ett starkt partnerskap med nationella och internationella aktörer garanterar vår trovärdighet som idrottsevenemangsstad.

Espoo liikkuu är ett kollektiv för alla motionärer och anordnare av motionsverksamhet. Gemensamma marknadsföringskampanjer, evenemang och gemensamma aktiviteter säkerställer att alla slags motionärer upplever att de hör hemma i Espoo liikkuu-organisationen.

Varumärket Espoo liikkuu stärker och stöder förutom vår resultatenhet även föreningarnas synlighet.

Espoo liikkuu-kollektivet för samman motionärer från olika grenar och kulturer. Små föreningar och organisationer samt stora idrottsföreningar samarbetar mycket. Organisationen utvecklas, växer och syns tydligt i sociala medier. Dessutom är idrottsanläggningarna centrala mötesplatser för organisationen.

Espoo liikkuu logo är ett tecken på jämlik och högklassig motionsverksamhet som alla idrottsföreningar, föreningar och motionärer i Esbo representerar.

Befolkningsförändringen i Esbo syns i motionen och grenarna så att Espoo liikkuu-kollektivets verksamhet är genuint mångkulturell. Enskilda organisationers populära grenar, såsom kricket, är bekanta för alla Esbobor och i Esbo finns idrottsanläggningar som lämpar sig för att utöva dem.

Medlemmar påverkar i vilken riktning Esbobornas motion och idrottsanläggningar utvecklas. Espoo liikkuu möjliggör samhällsengagemang inom motionen i Esbo. Verksamhet utanför organisationsverksamheten, den så kallade fjärde sektorn, utvidgas. Det innebär att Esboborna allt oftare ordnar motionsverksamhet på eget initiativ och självstyrt.

Artificiell intelligens är en utmaning för kommunikationen, men skapar också nya möjligheter. Den hjälper till att effektivt svara på och analysera responsen från kommuninvånarna. Å andra sidan underlättas produktionen av information och innehåll med hjälp av artificiell intelligens när informationsmängden ökar. Då är det allt viktigare för Esbo och Espoo liikkuu-organisationen att urskiljas i kommunikationskanalerna med genuina berättelser om människor egna erfarenheter.

”År 2040 motionerar Esboborna tillsammans med familjen, på arbetsplatser, i klubbar, i skolor, på daghem och i organisationer i den virtuella världen. Motion utövas också på eget initiativ och är inte bunden till en viss tid på dygnet.”

Förhållandena ger upphov till motion. De byggda idrottsanläggningarna och den mångsidiga naturen samt säkra leder bildar en helhet som lockar Esboborna ut ur hemmen. Vi vill erbjuda alla något, inte allt.

Motion och friluftsliv är närvarande för Esboborna. Enbart i föreningsverksamheten deltar mer än 150 000 invånare som utövare, förälder eller mor- och farförälder. Motion i olika former erbjuder den största möjliga sociala, kulturella och hållbara plattformen för möten. Den erbjuder en plats för att stärka den egna identiteten och knyta vänskapsband för livet.

Aktivitet och deltagande har en oersättlig betydelse för att skapa tillfredsställelse. Motion i olika former erbjuder känsloupplevelser och utgör grunden för individuella berättelser om riktiga människor. Dessutom ökar bättre kondition och funktionsförmåga välbefinnandet i vardagen.

Idrottsanläggningarna i Esbo är bra och trygga platser för alla att utöva hobbyer. Vi accepterar inte diskriminering, mobbning eller rasism. Alla är välkomna med. Vår föreningsverksamhet är också ansvarstagande och etisk.

Fysisk aktivitet är generationsöverskridande och samlar familjer. Det är en gemensam sak. Motion är en motkraft till förändringarna i världen som utmanar i synnerhet de unga i vår vardag. Konkurrensen om tidsanvändningen finns ständigt i våra tankar. Det är viktigare än någonsin att frigöra sig och uppleva motionens glädje.

Vi utmanar alla att delta. Vi vill att vår verksamhet ska ha en maximal, positiv inverkan på individen och samhället. Esbo mår bra när dess invånare mår bra.     

Vi tackar alla som bidragit till visionsarbetet och våra samarbetspartner! Med glädje mot 2040.

Saker förändras, men en sak består: Espoo liikkuu!

Esbo stad (2022). Ett fullödigt liv som äldre – Programmet för de äldres välfärd i Esbo 2022–2025 (endast på finska)
https://static.espoo.fi/cdn/ff/kD2vqFwGbASwyJPO4JdqKTj41Mzd-U3B9ZpaU7fIDEc/1656573492/public/2022-06/T%C3%A4ytt%C3%A4%20el%C3%A4m%C3%A4%C3%A4%20ik%C3%A4%C3%A4ntyneen%C3%A4%202022-2025.pdf(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Esbo stad (2024a). Esbo klimatvakt. Hämtad 19.7.2024 på adressen https://ilmastovahti.espoo.fi/sv(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Esbo stad (2024b). Resultat från pilotundersökningar inom ledarskap om motions- och idrottens genomslagskraft. Hämtad 31.10.2024 på adressen https://www.espoo.fi/sv/artiklar/vi-leder-med-genomslagskraft-vi-utvecklar-idrottsanlaggningar-och-tjanster-pa-ett-kunskapsbaserat

Esbo stad (2024c). Toimintaympäristön tila Espoossa (endast på finska).
https://www.espoo.fi/fi/toimintaympariston-tila-espoossa

Statistikdatabasen Helsingforsregionens områdesserier och Statistikcentralen (2023). Befolkningen enligt modersmål (alla språk) och ålder 31.12 Hämtad 19.7.2024 på adressen https://kaupunkitieto.hel.fi/fi/helsingin-tilastotietokannathttps://kaupunkitieto.hel.fi/fi/helsingin-tilastotietokannat(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Institutet för elitidrott KIHU (2024). Kunnat urheilun tukena. Selvitys keskisuurten ja suurten kuntien toimintatavoista ja tukimuodoista organisoidulle urheilulle (Utedning, på finska).

Jyväskylä universitet (2024). Databasen Lipas. Statistik. Hämtad 5.9.2024 på adressen https://lipas.fi/tilastot(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Kari, T. (2017). Exergaming Usage: Hedonic and Utilitarian Aspects. Doktorsavhandling. Jyväskylä studies in computing 260. Jyväskylä universitet. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-39-6956-1(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Kinnunen, J., Tuomela, M. & Mäyrä, H. (2022). Pelaajabarometri 2022. Kohti uutta normaalia. Tampereen yliopisto, informaatioteknologian ja viestinnän tiedekunta. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-03-2732-3(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Forststyrelsen (2023). Nationalparkernas popularitet ökar: nya och restaurerade parker lockar allt fler besökare. Hämtad 17.7.2024 på adressen https://www.metsa.fi/sv/meddelanden/nationalparkernas-popularitet-okar-nya-och-restaurerade-parker-lockar-allt-fler-besokare/(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Paralympiska kommittén (2024). Kohderyhmät (Målgrupper, på finska). Hämtad 19.7.2024 på adressen https://www.paraurheilu.fi/fi/269/kohderyhmat(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Salmi Platform Oy (2024). Salmi Eventlizer tapahtuma-analyysi Espoon kaupungille 2023–2024.

Suomen elektronisen urheilun liitto – SEUL ry (2024). Hämtad 1.6.2024 på adressen www.seul.fi(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Finlands Olympiska Kommitté och Finlands Paralympiska Kommitté (2018). Huippu-urheilun yhteiskunnallinen perustelu. Hämtad 19.7.2024 på adressen https://olympiakomitea.kuvat.fi/kuvat/Materiaalipankki/Tietoa+meist%C3%A4/Huippu-urheilu/(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

UKK-institutet (2021). Työikäisten liikkuminen Suomessa. Hämtad 19.7.2024 på adressen https://ukkinstituutti.fi/liikkuminen/suomalaisten-liikkuminen-tutkittua-tietoa-tyoikaisten-ja-ikaihmisten-liikkumisesta/tyoikaisten-liikkuminen-suomessa(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Statens idrottsråd (2023). Liikuntatoimijoiden tilannekuva - koronasta palautuminen ja energiakriisin vaikutukset (Utredning, sammandrag på svenska). Statens idrottsråds publikationer 2023:2. https://www.liikuntaneuvosto.fi/wp-content/uploads/2023/03/Liikuntatoimijoiden-tilannekuva-%E2%80%93-koronasta-palautuminen-ja-energiakriisin-vaikutukset-VLN-julkaisuja-2023-2.pdf(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Artificiell intelligens har använts för att strukturera texten i Espoo liikkuu 2040:

ChatGPT (versio 14.3.2023)(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Microsoft CoPilot(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Forskningsenheten BIOS (2019). Ekologinen jälleenrakennus.(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Esbo stad, idrottstjänster (2018). Liikuntapalveluiden tarina(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

Esbo stad, idrottstjänster och stadsteknikcentralen (2019). Espoon lähiliikuntapaikkaohjelma 2019–2028.(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Esbo stad, stadsteknikcentralen (2020). Kotiseudun ulkoilupolut -ohjelma 2021–2030. Kaupungintekniikan keskuksen julkaisuja.(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Esbo stad (2021). Berättelsen om Esbo.

Esbo stad (2023). Rekreationsvisioner för Stor-Hagalund, Stor-Mattby, Stor-Alberga samt Esboviken 2050.

Esbo stad (2024). Befolkning.

Folkpensionsanstalten. Statistikdatabasen Kelasto.(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Michelsen, K-E., Lehtonen, K., Rantala, K., Jokisipilä, M. & Mäkinen, J. (2022). Suomalainen huippu-urheilu tarvitsee luottamusta. Huippu-urheilun arviointiryhmän loppuraportti (Den finländska elitidrotten behöver förtroende - Slutrapport från utvärderingsgruppen för elitidrotten, referat på svenska). Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2022:25.(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Mäkinen, J. & Paavolainen, L. (2020). Huippu-urheilun sisäinen arviointi. Hämtad 19.7.2024. (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Håll Skärgården Ren rf (2024). Sälle-hamn är en miljövänlig hamn.(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

STYLE-tutkimus. Julkaisut.(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra (2023). Megatrender 2023. (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)