Frågor som gäller inomhusluften i stadens lokaler

Inomhusklimatet i en byggnad är en komplicerad helhet som utgörs av luftkvaliteten och fysikaliska faktorer som temperaturen. Luftkvaliteten påverkas väsentligt av ventilationen och källor för orenheter. Typiska orenheter är föreningar som avsöndras ur material, mineralullsfiber, mikrobtillväxt som beror på fuktskador och avvikande lukter som avloppslukt. Orenheter är gaser och partiklar som följer med luftströmmar. Orenheternas effekter kan minskas genom välfungerande ventilation, intensifierad städning eller genom att isolera källan för orenheter från inomhusluften. Symtom som inomhusluften möjligtvis ger upphov till är ofta kombinationer av olika faktorer eftersom det typiskt finns ett flertal källor förorenheter. I en undersökning av inomhusklimatet strävar man efter att klarlägga alla agens som orsakar symtom.

Det är affärsverket Lokaltjänster som ansvarar för undersökningen av fastigheterna som ägs av Esbo stad. Undersökningarna beställs av konsulter som är specialiserade på problem med inomhusluften. Det bedöms för särskilt varje byggnads del vilka undersökningsbehov som består och i vilken omfattning undersökningarna ska genomföras. Reparationerna av lokalerna planeras och genomförs utifrån analysresultaten.

När analysresultaten har behandlats inleds reparationerna. Ibland kräver reparationerna planering och vid omfattande reparationer behövs tillfälliga evakueringslokaler. Därför kan stora reparationer inte genomföras snabbt. Strävan är att alla reparationer genomförs i samband med en grundläggande sanering av byggnaden. De allra mest brådskande reparationerna genomförs emellertid så snabbt som möjligt.

Den grundläggande principen för reparationerna är att alla skadade material och orsakerna till skadorna avlägsnas. Lokalerna ska vara hälsosamma och trygga och uppfylla kraven i lagstiftningen.

Förutom Lokaltjänsternas personal övervakar också hälsoinspektörerna lokalernas skick och hälsa genom regelbundet genomförda kontroller.

Om ert barn har symtom ska ni kontakta er egen hälsostation.

Skolelever bör också informera skolhälsovårdaren om symtomen så att informationen kan samlas in skolvis.

Den aktuella informationen om korrigering av inomhusluftsproblem i stadens daghem, skolor och andra lokaler hittas samlade på framsidan av Fostran och Utbildning -sidan eller med att skriva byggnadens namn i sökfältet på esbo.fi.

Radon uppstår när uran i mark- och berggrunden sönderfaller radioaktivt. Jordmånen under byggnader är den viktigaste radonkällan för rumsluft. Radon i en byggnad leds via sprickor i grunden in i rumsluften. Radon är en luktlös, smaklös och osynlig radioaktiv gas som sönderfaller i fasta sönderfallsprodukter. Sönderfallsprodukter av radon som svävar i rumsluften leds via andningen till lungorna. Strålningsdosen som lungorna får ökar risken för lungcancer.

Enligt den nya lagen är hela Esbo ett radonområde där arbetsgivaren är skyldig att utreda radonhalten på arbetsplatsen. Radonhalten i rumsluften mäts med radonmätningsburkar under uppvärmningsperioden. Mätningsperioden omfattar minst två månader från början av september till slutet av maj. Radonmätningsburken anger medelvärdet för halten under en längre tid. Efter detta kan man vid behov reda ut tidsmässiga variationer i radonhalten med den så kallade kontinuerlig radonmätning. Mätningarna har att göra med den nya strålsäkerhetslagen och projektet för radonövervakning i Finland.

Det kan finnas bostäder och arbetsplatser som överskrider 300 Bq/m³ överallt i Finland med största sannolikheten för dessa värden är i södra Finland och Birkaland. Största delen av överskridningarna av referensvärdet för radon finns på åsar och Salpausselkä.

Närmare information på STUK:s webbplats.

Esbo stad hyr ut platser för basstationer åt operatörer på offentliga byggnaders tak. I tätorter är det vanligt att mobildatanätets basstationer är placerade på hustak.

I hyresavtalet mellan staden och operatören ligger ansvaret för placeringen och inriktningen av basstationen hos operatören och vid monteringen iakttas Strålsäkerhetscentralen STUK:s anvisningar. Affärsverket Lokaltjänsters expert kontrollerar alltid också monteringen av anordningarna och placeringsplanerna.

Enligt nu befintlig information innebär exponering för svag radiofrekvensstrålning från en basstation inga skadliga följder för hälsan. Exponeringsgränserna för befolkningen kan överskridas på framsidan av basstationens antenn på ett avstånd på 10 meter men inga obefogade personer får ha tillträde till detta område.

Antennerna strålar just inte alls i riktning neråt eller bakåt så även antenner med stora effekter kan tryggt monteras på väggar eller tak. Dessutom dämpar takmaterial effektivt radiofrekvensstrålning. Sålunda är fortgående vistelse i sådana byggnader på vars tak en basstation befinner sig fullständigt säker enligt modern forskning. Exponeringen för strålning hos användare inne i byggnaden och på gården ligger långt från exponeringsgränserna.

Om det finns skäl att misstänka att monteringen av en bassttion på taket till en byggnad som staden äger inte motsvarar vad som anges bör ni kontakta Affärsverket Lokaltjänster som kan kontrollera monteringen.

Strålsäkerhetscentralen STUK är en myndighet inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde som övervakar strålnings- och kärnsäkerheten i Finland. Centralens experter har fortgående tillgång till den mest aktuella internationella forskningskunskapen i frågor som gäller exponering för strålning från basstationer. STUK har också material om mobiltelefoni och basstationer på sin webbplats.

Principerna för evakueringslokaler förenhetligar förfarandena och garanterar jämlika beslut. De har tagits fram i samarbete med representanter för stadens olika sektorer. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion, nämnden för undervisning och småbarnsfostran och nämnden svenska rum godkände principerna våren 2014.

Lösningarna för ersättande lokaler för skolor väcker ofta diskussion. Organiseringen av ersättande lokaler är ett flerdimensionellt pussel som kräver flexibilitet av alla parter. När man reparerar eller bygger nya lokaler för elever och personal, måste man hitta hälsosamma och trygga lokaler för undervisningen på annat håll. Den grundläggande principen för verksamheten är att stödja skolpersonalens arbete och att behandla skolorna likvärdigt.

Många underhålls- och ombyggnadsarbeten kräver att lokalerna är tomma, och därför måste eleverna tillfälligt flytta någon annanstans. Också i nybyggnadsprojekt måste undervisningen vanligen flytta till ett annat ställe för byggtiden. I dessa fall genomförs projekten enligt en plan för ersättande lokaler. Dessutom kan oförutsedda händelser ibland leda till att man snabbt måste skaffa tillfälliga, ersättande lokaler. I samtliga fall ska lokalerna vara hälsosamma och säkra för användarna.

Enligt principerna för ersättande lokaler som godkändes 2014 försöker man i Esbo i första hand hitta ersättande lokaler i befintliga skolor. I andra skolor kan det ofta ordnas lediga lokaler med hjälp av specialarrangemang och genom att förtäta. Om det är långt till de ersättande lokalerna är staden skyldig att erbjuda gratis skjuts. Således medför den längre skolvägen endast i undantagsfall skjutsansvar för familjerna.

Det föreslås ofta byggande av flyttbara skolbyggnader på skolornas gårdar för den tid som behövs. Användning av en flyttbar byggnad på skolgården övervägs dock endast när man vet att den ersättande lokalen behövs i minst fem år. Detta beror på de höga kostnaderna för grundläggning och hyrning av flyttbara byggnader.

Ofta frågas det också varför man inte utnyttjar tomma kontors- eller affärslokaler i närheten av skolorna. En sådan lösning anses underlätta familjernas vardag. Vid valet av lokaler måste man dock ta hänsyn till många faktorer som påverkar säkerheten och hälsan.

Lokaler som är planerade för att användas som kontor, eller till exempel för vuxenundervisning, kan verka lämpliga, men det kan ändå vara olagligt att placera små skolelever i dem. Miljöministeriets och statsrådets förordningar om säkerhet vid användning av byggnader, arbetslokaler, ljudmiljö, brandsäkerhet och inneluft ska följas. När man bedömer om tillbudsstående lokaler lämpar sig som skollokaler beaktas till exempel utrymningsvägar, ventilation, toaletternas tillräcklighet, tillgänglighet, ett tillräckligt stort och tryggt gårdsområde, arrangemang för lämning och hämtning samt luftens kvalitet och bullernivån utomhus.

Kontorslokalers lämplighet för skolbruk bedöms i en bygglovsprocess. Man ansöker om bygglov för att ändra byggnadens användningsändamål. I början av tillståndsprocessen utreds om detaljplanen för tomten tillåter undervisningsverksamhet. Om inte, behövs det före bygglovet ett särskilt tillstånd att avvika från detaljplanen.

Bygglov beviljas av kommunens byggnadstillsynsmyndighet under tjänsteansvar. Den som söker bygglov, till exempel i Esbo affärsverket Esbo lokaler, ansöker om lov på samma sätt som alla andra. Stadens projekt kör alltså inte om andra projekt vid behandlingen av ansökan. Vid bedömningen av de nya lokalernas lämplighet har det ingen betydelse hur utmanande situationen är i de nuvarande lokalerna eller hur kort tid det är frågan om.

Ibruktagandet av tomma kontorslokaler kan ibland visa sig vara den bästa lösningen, även om tillståndsprocessen och de ändringar som krävs tar flera månader, om inte flera år. I Esbo har sådana här processer genomförts med framgång: till exempel har gymnasiet Leppävaaran lukio hittat ersättande lokaler i gamla kontorslokaler.

I Esbo beslutar utbildnings- och dagvårdsnämnden (finsk utbildning) och nämnden Svenska rum (svensk utbildning) om ersättande lokaler på framställning av sektorn för fostran och lärande.