Esbo stads åtgärdsplan för hållbar energi och ett hållbart klimat

Esbo stad har utfört klimatarbete redan i flera år. Staden anslöt sig till Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) år 2010 och ställde då som mål att minska växthusgasutsläppen per invånare med 28 procent från år 1990 till år 2020. Målet nåddes redan år 2016 och år 2017 ställde Esbo fullmäktige upp som ambitiöst mål att staden ska vara klimatneutral före 2030.

I oktober 2015 publicerade Europeiska kommissionen det nya Borgmästaravtalet för klimat och energi (Covenant of Mayors for Climate and Energy). De städer som ansluter sig till avtalet eftersträvar en minskning av växthusgasutsläppen på minst 40 procent fram till 2030.

Esbo stadsstyrelse fattade enhälligt beslut om att staden ansluter sig till det nya Borgmästaravtalet för klimat och energi och i februari 2018 undertecknade Esbo stadsdirektör Jukka Mäkelä avtalet. Avtalet förutsätter utarbetande av en handlingsplan för hållbar energianvändning och klimat (Sustainable Energy & Climate Action Plan, SECAP).

Esbo stads mål för hållbar tillväxt och klimatneutralitet är strängare än kraven i Borgmästaravtalet. Esbo stad avser med klimatneutralitet en minskning av utsläppen med 80 procent från 1990 års nivå till 2030. Utsläppen av växthusgaser i Esbo var 1 224 000 ton koldioxidekvivalenter år 1990. Målet för år 2030 är 245 000 ton koldioxidekvivalenter.

Det huvudsakliga målet med Borgmästaravtalet är att minska utsläppen genom åtgärder som minskar energiförbrukningen samt genom ökad energieffektivitet och användning av förnybara energiformer. I beräkningen i handlingsplanen för hållbar energi och klimat ingår alla energirelaterade utsläpp från stadens byggnader och funktioner, servicebyggnader och funktioner, bostadshus och gatubelysning. I beräkningen ingår dessutom utsläpp från trafiken och avfallshanteringen. Däremot ingår industrins utsläpp inte i beräkningen.

För att det uppställda målet ska nås minskar Esbo stad sina växthusgasutsläpp med 60 åtgärder som har indelats i åtgärdshelheter. Åtgärdshelheterna omfattar sektorerna enligt SECAP:s utsläppsberäkning.

Särskilt viktiga med tanke på att uppnå målet för minskning av utsläpp är de åtgärder som syftar till att minska utsläppen inom elförbrukningen, fjärrvärmen och trafiken. Centrala åtgärder inom minskning av utsläpp är Esbo stads och Fortums gemensamma avtal om klimatneutral fjärrvärmeproduktion före 2030, utnyttjande av spillvärme samt ett projekt för utvinning av geotermisk energi i Otnäs. Utsläppen från trafiken minskas främst genom placering av ny bebyggelse på platser med goda kollektivtrafikförbindelser samt utveckling av spårtrafiken och en utsläppsfri busstrafik. Med identifierade begränsningsåtgärder minskar utsläppen i Esbo med cirka 75 procent jämfört med 1990 års nivå.

För att uppnå sitt mål för klimatneutralitet identifierar staden dessutom ytterligare begränsningsåtgärder genom vilka utsläppen minskar med de cirka 60 000 ton koldioxidekvivalenter som saknas för att målet ska nås. Esbo stads modell med fem stadscentrum erbjuder många möjligheter att planera och genomföra ytterligare begränsningsåtgärder.

Till skillnad från det föregående Borgmästaravtalet innehåller det nya avtalet dessutom en del som fokuserar på anpassning till klimatförändringen. I enlighet med kraven i avtalet ska staden bedöma de klimatrisker som hotar Esbo, göra en sårbarhetsanalys, genomföra en lägesrapport om anpassningen samt identifiera anpassningsåtgärder.

I Esbo gjordes en analys av risker och sårbarheter med hjälp av en indikatorbaserad sårbarhetsbedömning (Indicator-Based Vulnerability Assesment, IBVA). De största klimatriskerna i Esbo är översvämningar, kraftiga regn och extrem värme. Särskilt sårbara områden i Esbo är tätt bebyggda gamla bostadsområden som har planerats och byggts före modern dagvattenplanering och avkylningslösningar. Social- och hälsovårdssektorn identifierades som en sektor där utmaningarna inom anpassning till klimatförändringen kommer att öka i framtiden.

Arbetet inom anpassning till klimatförändringen genomförs i Esbo i nära samarbete med andra kommuner och aktörer i huvudstadsregionen. I huvudstadsregionens anpassningsstrategi har det fastställts flera anpassningsåtgärder som fördelar sig på åtta fokusområden. Anpassningsarbetet främjas i staden av en anpassningsarbetsgrupp och dess verkningar följs upp med hjälp av indikatorer för anpassningsarbetet som Helsingforsregionens miljötjänster utvecklat.

I enlighet med Borgmästaravtalet rapporteras genomförandet av SECAP:s handlingsplan till kontoret för avtalet. Om situationen i fråga om begränsningsåtgärderna rapporteras vartannat år och utsläppskalkylerna och resultaten av åtgärderna (energibesparing och minskning av utsläppen) rapporteras vart fjärde år. Miljöcentralen ansvarar för rapporteringen enligt Borgmästaravtalet.