Generalplanen styr markanvändningen och trafiken som en helhet
Var bygger vi nya hem – och hurdana bostadsområden och centrum skapar vi? Hur säkerställer vi smidig trafik och rörlighet? Hur tar vi hand om närmiljön och rekreationsområden, skogar och havsstränder? Dessa är exempel på frågor som vi löser när vi utarbetar Esbo generalplan.
Två tidslinjer – två olika uppgifter
Generalplanen är en allmän plan för markanvändning och trafik, i vilken man prognostiserar stadens utveckling under de kommande decennierna. Esbo generalplan blickar mot 2060.
Generalplanen omfattar två olika långa tidslinjer, som har varsin uppgift.
- Långsiktigt – under de kommande decennierna – prognostiserar och bereder sig generalplanen på eventuella förändringar.
- På medellång sikt – under de kommande cirka 10–12 åren – styr generalplanen den mer detaljerade planläggningen, såsom detaljplanläggningen.
För att vi ska kunna planlägga staden på medellång sikt, måste vi har koll längre in i framtiden. Eftersom världen förändras hela tiden, måste också generalplanen uppdateras.
Generalplanen styr och sammanfogar olika funktioner
I generalplanen granskar vi stadens olika områden och deras utveckling, samtidigt som vi strävar efter att skapa en fungerande helhet. I vilka områden hittar framtida Esbobor sitt hem? Vilka områden är attraktiva ställen för placering av arbetsplatser? Vilka områden lämnas helt obebyggda?
I generalplanen bestäms det på allmän nivå om riktningen och tyngdpunkterna för stadens tillväxt. Generalplanens uppgift är att styra placeringen av olika samhällsfunktioner: boende, tjänster, arbetsplatser och rekreationsområden. Med generalplanen sammanfogar man också dessa funktioner.
Generalplanen styr inte stadens tillväxt och byggande – men den sätter upp ramarna för dem
Generalplanen påverkar inte stadens byggande direkt. Planen är riktgivande och utgående från den kan planläggningen fortsättas i detaljplanläggningen. Detaljplanläggningen inleds först om markägaren tar ett initiativ i den.
Till generalplanen hör en karta med beteckningar och bestämmelser. Till generalplanen hör även en redogörelse, i vilken man bland annat beskriver planens utgångspunkter, innehåll och centrala konsekvenser. I samband med generalplanearbetet utarbetas olika redogörelser, som stöder planläggningen.
I generalplanen anges områdenas huvudsakliga användningsändamål och huvudtrafiknät. Allt visas inte på generalplanekartan, till exempel närservice, såsom butiker, skolor och daghem. På kartan markeras inte heller alla närrekreationsområden eller gator. De kommer fram i detaljplanläggningen.
Stadsfullmäktige beslutar om antagandet av generalplanen. Generalplanekartan, planbeteckningarna och planbestämmelserna får rättslig verkan, vilket innebär att de förbinder detaljplanläggningen och annan mer detaljerad planläggning.