Förhållandena i bostaden får inte medföra olägenhet för hälsan för dem som vistas i bostaden.

Fastighetsägaren ansvarar för underhåll och reparation av byggnader samt för utredning av orsakerna till skadorna. Om du misstänker olägenhet för hälsan ska du först kontakta fastighetens ägare eller dennes företrädare, till exempel husbolagets disponent eller styrelseordförande eller hyresvärden. 

Olägenheter för hälsan kan orsakas till exempel av kyla, luftförorening, fukt eller buller i bostaden. Om fastighetsägaren inte vidtar behövliga utrednings- eller reparationsarbeten, kan du kontakta Esboregionens miljö- och hälsoskydd.

Vi ber dig i första hand kontakta oss med en begäran om bostadsinspektion (blankett). Skicka den ifyllda blanketten som bilaga per e-post till adressen asumisterveys@espoo.fi.

Sanitära olägenheter definieras i 26 och 27 § i hälsoskyddslagen (763/1994).

Filer som kan laddas ner: Begäran om bostadsinspektion (blankett)

Oordning eller fullt med saker i en bostad betyder inte i sig att bostaden är hälsovådlig enligt hälsoskyddslagen. Invånarna har rätt att bo hur de vill, förutsatt att det inte är hälsovådligt för andra. Om du befarar att oordning i en bostad är hälsovådlig och det till exempel luktar onormalt i trappuppgången och andra bostäder, ska du först kontakta fastighetens ägare eller ägarens företrädare (i ett bostadsaktiebolag disponenten eller husbolagets styrelse).

Delägarens och bolagets ansvar och skyldigheter bestäms i lagen om bostadsaktiebolag och i bolagets bolagsordning. Fastighetsägaren har rätt att inspektera en lägenhet för att utröna om en städningsuppmaning och eventuella reparationsåtgärder behövs. Fastighetsägaren kan vid behov också överväga till exempel tillfälligt besittningstagande av bostaden.

Om du misstänker att en invånare har problem med livshanteringen eller med den fysiska eller psykiska hälsan, rekommenderar miljö- och hälsoskyddet att du kontaktar vuxensocialarbetet i Esbo, Grankulla eller Kyrkslätt. En socialarbetare bedömer om invånaren behöver stöd för boende och om till exempel bostaden behöver röjas upp. Du kan göra en orosanmälan (anmälan om att någon kanske behöver socialvård). Närmare anvisningar på sidan Västra Nylands välfärdsområde: Orosanmälan(extern länk). Om det finns en massa föremål i bostaden som gör den brandfarlig på grund av stor brandbelastning, ska också en brandinspektör/räddningsverket underrättas om detta.

Om situationen inte avhjälps, trots att fastighetsägaren uppmanat bostadens invånare att städa och vidtagit andra åtgärder, kan fastighetsägaren kontakta Esboregionens miljö- och hälsoskydd per e-post (asumisterveys@espoo.fi). Miljö- och hälsoskyddet kan inspektera en bostad endast om bostadens invånare ger lov. Vid inspektionen undersöker miljö- och hälsoskyddet endast eventuell hälsovådlighet, såsom onormal lukt. Miljö- och hälsoskyddet kan vid behov uppmana fastighetsägaren (bostadsaktiebolaget) att vidta åtgärder för att avhjälpa olägenheten. Även bostadens invånare kan uppmanas att städa. Miljö- och hälsoskyddet tar inte ställning till ekonomiska frågor och ordnar inte städning (det är på bostadsaktiebolagets ansvar).

• På Livsmedelverkets webbplats finns en Minneslista för dig som håller sommar- och hobbyhöns(extern länk).
• Anmälan om hållande av sommarhöns i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla ska göras på ett webbformulär i Djurhållar- och djurhållningsplatsregistrets e-tjänst(extern länk).
• Förbudet mot att hålla fjäderfä, såsom höns, och andra fåglar i fångenskap utomhus gäller för vårsäsongen 8.2–31.5. Fåglarna ska hållas inomhus eller alternativt i anläggningar där utehägnen är helt och hållet inhägnade och täckta av ett tillräckligt finmaskigt nät. Med detta krav förhindras spridning av aviär influensa (fågelinfluensa) mellan vilda fåglar och hägnade fåglar.
• Den som driver sommarhöns ska se till att foder från höns inte lockar till sig råttor eller andra skadliga djur. Inhägnadens hygien ska ombesörjas tillräckligt.

Esboregionens miljö- och hälsoskydd rekommenderar inte att en eller flera tuppar hålls på detaljplaneområden där bostadsbyggnaderna ligger nära varandra. Tuppen orsakar nämligen ljudolägenheter när den gal.

• Om en tupp hålls på områden med detaljplan, ska den som håller fåglarna gärna beakta ljudolägenheten i närområdena av att tuppen gal. Galandet kan inverka negativt på grannrelationerna och det vore önskvärt att diskutera med grannarna innan man skaffar en tupp.
• På sommaren börjar tuppen gala på efternatten klockan 4–5, men den kan gala också mitt i natten, då tystnad borde råda. Till exempel bostadsaktiebolag fastställer ofta att det ska vara tyst mellan klockan 22 och 07.
• Tuppen har ett mycket starkt läte. I tätbebyggda områden kan galandet eka från byggnadernas väggar, vilket gör ljudet ännu starkare.
• Man kan skaffa ett väggförsett och slutet skjul för tuppar och höns där fåglarna tillbringar natten. Ett välbyggt, gärna isolerat skjul minskar ljudolägenheten av galandet.
• Det behövs inte en tupp för att hönorna ska kunna värpa.

Nedan följer Esboregionens miljö- och hälsoskydds anvisningar om matning av småfåglar.

• I stadsområdena ska matningen av fåglar vara småskalig
• och vi rekommenderar att man matar fåglar endast vintertid.
• Använd för ändamålet avsedda matningsautomater och se till att matningsplatsen hålls snygg.
• Matningsplatsen bör inte placeras i byggnadernas omedelbara närhet.
• Fågelmat som faller på marken kan locka råttor till området. Om det syns råttor på platsen lönar det sig att sluta med matningen.
• Husbolagen kan vid behov förbjuda matning av fåglar i sina ordningsregler.
  

I stadsområden rekommenderar vi att du inte matar stora fåglar, såsom kajor, änder och måsar.

Vi har samlat information om buller på sidan Esbo stad: Bullerbekämpning.

• Slumpmässiga och enstaka observationer av råttor är normala i stadsområden. Om man observerar flera råttor på en gång eller observerar enstaka råttor många gånger inom en kort tid, bör bekämpning av råttor övervägas. Du kan förebygga förekomsten av råttor genom att hålla gården ren och se till att råttorna inte kommer åt hushållsavfallet, till exempel att sopkärlen är slutna och hela.
• Utfodring av hjortdjur i stadsområden är inte att rekommendera. Hjortdjuren kan i stadsområden orsaka bland annat farliga trafiksituationer och trafikolyckor. Dessutom kan utfodringsplatsen locka till sig skadedjur såsom råttor.

Mer information om råttor och hjortdjur finns på sidan Esbo stad: Djur

Förbränning av trä i eldstäder

• Trä som bränns ska vara torrt och rent
• Det är förbjudet att bränna sopor och avfall i bostädernas eldstäder
• Sotning av rökkanaler och eldstäder förebygger besvärande rök. I en byggnad som används för stadigvarande boende ska sotning utföras minst en gång om året.
• Rökbildningen beror bland annat på hur man tänder elden, klabbarnas storlek, regleringen av draget och luften samt eldstadens storlek. Lägg inte alltför mycket ved i eldstaden, särskilt inte när du tänder.
• Eldstäder är olika. Testa dig fram med din eldstad, så lär du dig det bästa sättet, som ger minst rök.

Besvärande rök

• Hur mycket besvärande rök grannen måste tåla beror på hur ofta och hur länge röken sprids. Besvärande rök en gång i veckan måste grannen i regel stå ut med.
• Om det förekommer besvärande rök mer än en gång per vecka eller röken sprids exceptionellt länge, kan det vara fråga om hälsovådlig rök.
• ​​​​​​​Rök kan även vid kortvarig exponering orsaka halsont, hosta och andnöd

Mer information om förbränning av trä finns bland annat på sidan Helsingforsregionens miljötjänster: Elda rent(extern länk)